Skyddsvakt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Högvakten vid Stockholms slott är skyddsvakter.
Skyddsvakt framför Fjärde sjöstridsflottlijens HMS Helsingborg och HMS Visby vid Nybrokajen i Stockholm i juni 2018.

Skyddsvakt[1] kallas personal som enligt skyddslagen har till uppgift att bevaka skyddsobjekt utan att vara polisman.

Skyddsobjekt är byggnader, anläggningar, områden eller andra objekt[2] som anses samhällsviktigt och som räknas upp i 4, 5 och 6 §§ skyddslagen. Eftersom skyddsobjekt har ett förstärkt rättsskydd har skyddsvakter långtgående befogenheter att ingripa med tvångsmedel mot enskilda[3] som vistas på, invid och i skyddsobjektets närhet.

En skyddsvakts bevakningsuppgift är att skydda mot:

  • sabotage,
  • terrorism,
  • grovt rån[2]
  • obehörighet tillträde,
  • olovlig avbildning,
  • olovlig vattenaktivitet [4] samt att
  • skydda allmänheten från att komma till skada till följd av militär verksamhet[5].

Civila och militära skyddsvakter och objekt[redigera | redigera wikitext]

Civila skyddsvakter ska godkännas[6] av länsstyrelserna[7] och militära skyddsvakter av Försvarsmakten.[8] Civila skyddsvakter får bevaka både civila och militära skyddsobjekt och är oftast anställda i ett bevakningsföretag men kan även vara anställda direkt av skyddsobjektet.

Försvarsmakten får besluta om byggnader, anläggningar eller områden som tillhör Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt eller Totalförsvarets forskningsinstitut ska vara skyddsobjekt[9].

Länsstyrelsen beslutar om de flesta civila byggnader, anläggningar eller områden[10]. Även regering[11], riksdagens talman[12] och säkerhetspolisen[13] kan besluta om civila skyddsobjekt.

Skyddsvaktens befogenheter enligt skyddslagen[redigera | redigera wikitext]

En skyddsvakt har fem befogenheter enligt skyddslagen (SL).

10 § SL Begära uppgifter om namn, födelsetid och hemvist

11 § SL Kroppsvisitera, undersöka fordon, fartyg och luftfartyg som medförts till platsen samt använda våld mot obemannade farkoster (drönare)

12 § SL Avvisa, avlägsna eller tillfälligt omhänderta den som:

  • Bryter mot tillträdes-, avbildnings- eller vattenaktivitetsförbud
  • Vägrar uppge namn, födelsetid och hemvist
  • Antas ljuga om namn, födelsetid och hemvist
  • Vägrar kroppsvisitation
  • Vägrar undersökning av fordon, fartyg eller luftfartyg

13 § Gripa den som skäligen kan misstänkas för förberedelse eller fullbordat spioneri, sabotage, terroristbrott och grovt rån

14 § Beslag av bevis som kan behövas för att utreda om brott mot skyddslagen kan ha begåtts

En skyddsvakt som bevakar ett skyddsobjekt får alltså avvisa, avlägsna och om dessa åtgärder inte är tillräckliga tillfälligt omhänderta en person inom eller vid skyddsobjektet. Han eller hon har även rätt att på misstanke gripa någon för spioneri, sabotage, grovt rån och terrorism mot skyddsobjektet eller om personen överträder gällande förbud enligt Skyddslagen. Den omhändertagne eller gripne ska sedan överlämnas till polisen. En person som vill ha tillträde till eller uppehålla sig invid ett skyddsobjekt har skyldigheter mot skyddsvakten som bevakar. På begäran ska man uppge namn, födelsetid och hemvist, underkasta sig kroppsvisitation som inte avser undersökning av brev eller annan enskild handling samt finna sig i undersökning av fordon, fartyg och luftfartyg som har medförts till platsen.[14] Samtliga skyddsvaktens befogenheter gäller både inom skyddsobjektet, mot den som vill in på objektet eller uppehåller sig invid objektet. Med invid menas att personen av skyddsvakten bedöms vara så pass nära att den kan skada eller bryta mot de förbud som gäller på skyddsobjektet. Skyddsvaktens rätt att använda våld för att verkställa ovanstående åtgärder finns i 10 § p. 2 och 4 polislagen samt i 24:2 brottsbalken. Militär skyddsvakt får dessutom använda våld enligt 10 § p. 1 polislagen.

Befogenheten att använda våld mot drönare enligt 11 § SL, gripa den som är skäligen misstänkt enligt 13 § SL samt ta beslag enligt 14 § SL får även användas mot någon som är längre bort än att de kan skada objektet men fortfarande i närheten[15] eller på flykt från objektet.

Skyddsvaktens övriga rättigheter[redigera | redigera wikitext]

Utöver de särskilda befogenheterna i skyddslagen och i övrigt vad som nämns ovan har skyddsvakten samma rätt som envar att använda våld och tvång, det vill säga:

  • Envarsgripande enligt 24:7 st. 2 Rättegångsbalken eller 35 § lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
  • Beslag enligt 27:1 och 27:4 Rättegångsbalken
  • Kroppsvisitation (s.k. skyddsvisitation) enligt 19 § 1 st. p. 1 polislagen
  • Nöd enligt 24:4 brottsbalken
  • Nödvärn enligt 24:1 brottsbalken
  • Hjälper annan enligt 24:5 brottsbalken

Skyddsvaktens skyldigheter[redigera | redigera wikitext]

Skyddsvakter har tre skyldigheter enligt skyddslagen. Protokollplikt enligt 16 §, anmälningsplikt enligt 17 § samt tystnadsplikt enligt 29 §.

Protokollplikten finns reglerad dels i skyddslagen, dels i Polismyndighetens föreskrifter[16] för civila skyddsvakter och i Försvarsmaktens föreskrifter[17] för militär skyddsvakt.

Om en skyddsvakt fattat beslut om ett tillfälligt omhändertagande, beslag eller gripande enligt skyddslagen ska denne genast anmälan åtgärden till polis. Enligt 12 § skyddsförordningen kan polis beordra en skyddsvakt att återlämna beslag eller släppa en frihetsberövad person.

Skyddsvakten har tystnadsplikt om enskilds personliga förhållanden och sådant som kan skada totalförsvaret eller Sveriges säkerhet[18]. Tystnadsplikten gäller dygnet runt och även efter avslutad anställning. Den som bryter mot tystnadsplikten kan straffas enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.  

Utbildning, uniformering och utrustning[redigera | redigera wikitext]

Skyddsvaktens utbildning, utrustning, utformningen av skyddsvaktsgodkännanden och hur bevakningen ska utföras beslutas om i föreskrifter från Försvarsmakten för militära skyddsvakter och från Polismyndighetens för civila skyddsvakter[19]. Dessa är föreskrifter är i stor omfattning harmoniserade.

En prövning sker med hänsyn till laglydnad, medborgerlig pålitlighet och lämplighet.[20] Då görs även en registerkontroll från belastningsregistret, misstankeregistret och SÄPO.[21]

Dessutom krävs utbildning med teoretiska och praktiska prov.[22] Ett godkännande som skyddsvakt gäller i längst fem år och ska avse anställning eller uppdrag hos uppdragsgivare eller tjänstgöring vid vissa skyddsobjekt.[23] Ett godkännande ska återkallas om[24] skyddsvakten inte längre uppfyller villkoren eller om det finns andra skäl; samma myndighet som har meddelat godkännandet beslutar om återkallelse.[25] Den som är eller har varit skyddsvakt har tystnadsplikt.[26] En skyddsvakt ska bära klädsel eller tjänstetecken som visar att han eller hon tjänstgör som skyddsvakt samt medföra ett bevis om godkännande.[27]

Skyddsvakter inom Försvarsmakten ska i närområdet ha tillgång till eller vara beväpnade med handeldvapen.[28] De kan ibland även vara utrustade med batong eller pepparspray. En skyddsvakt i ett auktoriserat bevakningsbolag är vanligtvis utrustad med batong, expanderbar batong, pepparspray, handfängsel och skjutvapen, oftast en Glock 17. Skyddsvakten får även köra utryckningsfordon med blåljus på bevakade platser som anses särskilt viktiga för samhället.[källa behövs]

En skyddsvakt förfogar över handfängsel av samma typ som en polis har.[29] En skyddsvakt får efter medgivande av godkännandemyndigheten utrustas med skjutvapen enligt rikspolisstyrelsens föreskrifter[30] och efter medgivande använda hund vid bevakningen.[31]

Uppgifter och tvångsåtgärder[redigera | redigera wikitext]

Märkning för militär skyddsvakt

Rätten att ingripa mot grovt rån tillkom när skyddslagen ersatte den tidigare lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar.[32] Orsaken var att ett helikopterrån hade aktualiserat ett behov av utökade skyddsbefogenheter.

Skyddsvakten är en myndighetsperson med stort ansvar. Lagen gör ingen skillnad på en civil skyddsvakt och en militär skyddsvakt. Skyddsvakt har också förstärkt rättsskydd enligt 17 kap. 1 § Brottsbalken genom att den som med våld eller hot om våld förgriper sig på en skyddsvakt eller hindrar honom eller henne kan dömas för våld eller hot mot tjänsteman till fängelse i högst fyra år eller till böter.[33]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 9 § Skyddslagen (2010:305)
  2. ^ [a b] 1 § Skyddslagen (2010:305)
  3. ^ ”Justitieombudsmännens ämbetsberättelse D-nr 5822-2014”. 28 augusti 2015. https://www.jo.se/PageFiles/6747/5822-2014.pdf. Läst 21 februari 2023. 
  4. ^ 7 § Skyddslagen (2010:305)
  5. ^ 2 § Skyddslagen (2010:305)
  6. ^ 25 § 2 stycket Skyddslagen (2010:305)
  7. ^ 6 § Skyddsförordningen (2010:523)
  8. ^ 6 § 2 stycket Skyddsförordningen (2010:523)
  9. ^ 2 § Skyddsförordningen (2010:523)
  10. ^ 3 § Skyddsförordningen (2010:523)
  11. ^ 18 § Skyddslagen (2010:305)
  12. ^ 19 § Skyddslagen (2010:305)
  13. ^ 3 § Lagen om ansvar för vissa säkerhetsfrågor vid statsministerns tjänstebostäder (2014:514)
  14. ^ 10 § Skyddslagen (2010:305)
  15. ^ Mikael., Bron,. Skyddsvakt : BYA handbok. OCLC 1341361943. http://worldcat.org/oclc/1341361943. Läst 22 februari 2023 
  16. ^ 6 kap. Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om skyddsvakter (PMFS 2017:9, FAP 694-1)
  17. ^ 13 § Försvarsmaktens föreskrifter om vakttjänst inom Försvarsmakten (VaktB) (FFS 2010:6)
  18. ^ 29 § Skyddslagen (2010:305)
  19. ^ 14 och 15 §§ Skyddsförordningen (2010:523)
  20. ^ 25 § Skyddslagen (2010:305)
  21. ^ 3 kap. 14 § 3 stycket Säkerhetsskyddslagen (2018:585)
  22. ^ 4 § Försvarsmaktens skyddsföreskrifter (FFS 2010:5)
  23. ^ 26 § Skyddslagen (2010:305)
  24. ^ 27 § Skyddslagen (2010:305)
  25. ^ 27 § 2 stycket Skyddslagen (2010:305)
  26. ^ 29 § Skyddslagen (2010:305)
  27. ^ 11 § Skyddsförordningen (2010:523)
  28. ^ 10 § Försvarsmaktens skyddsföreskrifter (FFS 2010:5)
  29. ^ 5 kap. 1 § Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om skyddsvakter (PMFS 2017:9)
  30. ^ 5 kap. 9 § Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om skyddsvakter (PMFS 2017:9)
  31. ^ 5 kap. 3 – 4 §§ Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om skyddsvakter (PMFS 2017:9)
  32. ^ ”Prop. 2009/10:87”. 6.1. För vilka ändamål behövs skydd?. 4 februari 2010. https://lagen.nu/prop/2009/10:87#S6-1. 
  33. ^ 17 kap. 1 § Brottsbalken (1962:700)
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Skyddsvakt&oldid=51925637”