Tjörnbron

	Tjörnbron
Plats	Källön - Almön
Korsar	Askeröfjorden
	58°03′34″N 11°46′50″Ö / 58.05944°N 11.78056°Ö
Konstruktionsdata
Total längd	664 meter
Bredd	15,2 meter
Längsta spann	386 meter
Segelfri höjd	45,7 meter
Datum
Öppnade	9 november 1981

Tjörnbron är en snedkabelbro över Askeröfjorden på länsväg 160 som förbinder öarna Källön och Almön i Bohuslän. Den är störst av de tre broar som förbinder Stenungsund på fastlandet med ön Tjörn. De andra två broarna är Källösundsbron och Stenungsöbron. Tjörnbron ersatte den tidigare Almöbron som rasade 1980 efter att ha blivit påseglad av bulkfartyget Star Clipper. Bron började trafikeras den 9 november 1981, efter närmare 17 månaders byggtid och hade då kostat 156,9 miljoner kronor.

Fakta

Längden är 664 meter, spännvidden i huvudspannet är 386 meter och fri bredd mellan ytterräckena är 15,2 meter. Pylonerna är 113,6 meter höga, och segelfri höjd i farleden är 45,7 meter.
Betongkonstruktionerna består av 1 400 ton armering och 12 000 ton betong.
Bron provbelastades den 3 november 1981, genom att 24 stycken 22-tons lastbilar med makadam ställdes upp i två filer, intill brons mittlinje.

Gamla Almöbron och olyckan

Den tidigare bron, Almöbron, var en bågbro som tillverkades av den tyska firman Krupp och Skånska Cementgjuteriet och invigdes den 15 juni 1960, tillsammans med Stenungsöbron och Källösundsbron som en förbindelse mellan Tjörn och fastlandet. Det var då världens längsta bågbro.

Almöbron rasade klockan 01.30 den 18 januari 1980 då brospannet blev påkört av bulkfartyget Star Clipper. Fartyget kolliderade med brons så kallade "bågrör" på Tjörnsidan. Detta brast och hela vägbanan ramlade rakt ner och krossade kommandobryggan. Då förstördes också skeppets radioutrustning. Lotsen hade dock radio och kunde kalla på hjälp.

Åtta människor omkom i de sju fordon som körde över brokanten, de flesta från Tjörnsidan. På Tjörnsidan tog det 40 minuter^[1] innan polisen hann ta sig dit och spärra av vägen medan trafiken på andra sidan tidigt stoppades av en långsam lastbil som hann stanna i tid och spärra vägen.

Haveriutredningen fastställde aldrig någon klar orsak till olyckan och ingen fick skulden. I efterhand har det framkommit att fartyget tidigare haft problem med sitt styrmaskineri och uppgifter finns om att fartyget dygnet innan varit nära att gå rakt in i ett berg när det lotsades i Norges farleder. Denna information vidareförmedlades dock inte till lotsen i Sverige. Isanhopningar i den trånga farleden har beskyllts för att kunna ha påverkat fartygets manöverförmåga, men då isen endast var runt fem centimeter tjock och vattnet bitvis var fritt är detta inte bekräftat.

I början av 1980-talet, fanns en modell av bron att se på Deutsches Museum i München.

Bilder

Tjörnbron
Den raserade Almöbron.

Den raserade Almöbron.
Almöbron 1980.

Almöbron 1980.
Almöbron efter påseglingen.

Almöbron efter påseglingen.

Se även

Lista över katastrofer efter antalet döda svenskar

Referenser

Tryckta källor

Brodin, Sune (1984). Tjörnbron. Borlänge: Vägverket. ISBN 91-7810-123-9

^ ”30 år sedan Tjörnbron rasade”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/bilder/1.290904-30-ar-sedan-tjornbron-rasade/1.290912-tjornbron#photoWrapperAnchor. Läst 17 januari 2010.

Externa länkar

[1] ”30 år sedan Tjörnbron rasade”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/bilder/1.290904-30-ar-sedan-tjornbron-rasade/1.290912-tjornbron#photoWrapperAnchor. Läst 17 januari 2010.

[1]