Tjänarinnans berättelse

Från Wikipedia
Tjänarinnans berättelse
FörfattareMargaret Atwood
OriginaltitelHandmaid's Tale
Originalspråkengelska
LandKanada Kanada
Ämnedystopi, fantastik
Genreroman
Förlag för förstautgåvanMcClelland and Stewart
Utgivningsår1985
UtmärkelserNPR: 100 bästa science fiction- och fantasyböckerna
Governor General's Award för engelskspråkig skönlitteratur (1985)
Los Angeles Times Book Prize (1986)
Arthur C. Clarke Award (1987)
Audie-priset (2013)[1]
Del i serie
Ingår i serieTjänarinnans berättelse
Efterföljs avGileads döttrar

Tjänarinnans berättelse är en bok av Margaret Atwood. Den utkom 1985 på engelska, under titeln The Handmaid's Tale,[2] och året därefter utkom den svenska översättningen.[3] En reviderad svensk översättning utkom 2017.[2]

Boken anses vara en klassisk dystopi[2] och har översatts till ett fyrtiotal språk.[4] Den har flera gånger satts upp på scen och blivit föremål för en uppmärksammad TV-serie. 2019 belönades dess uppföljare Gileads döttrar med Bookerpriset.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Berättelsen beskriver ett framtida USA där kristna fundamentalister har bildat en ny republik.[5] I detta samhälle tillåts inte kvinnor äga någonting och de tillåts inte läsa.[3] Födelsetalen har sjunkit, som följd av miljöförstöring,[4] och fertila kvinnor utnyttjas för att befruktas av härskarklassens män.[2] För att legitimera systemet refererar samhället till Bibelns Jakob med sina två fruar Rakel och Lea, med tillhörande tjänarinnor och deras barn.[4]

Kvinnorna som nyttjas som tjänarinnor reduceras genom att fråntas sina egentliga namn, och de tilldelas namn som konstrueras av deras befälhavares namn tillsammans med prefixet of[a] (används i boken ungefär som tyska von). Huvudrollen kallas Offred då hennes befälhavare heter Fred.[4]

Politiska paralleller[redigera | redigera wikitext]

Atwood hävdar att Tjänarinnans berättelse kan kategoriseras som spekulativ fiktion, eftersom det är en berättelse som skulle kunna hända redan idag.[6] Detta skiljer hon från science fiction, som skildrar saker som inte finns.[6] Denna distinktion har blivit uppmärksammad, och slutsatsen delas inte av alla.[6]

Boken sägs vara inspirerad av den iranska revolutionen 1979 och den amerikanska kristna högern.[7] Det görs även en koppling i boken mellan Iran och det samhälle som beskrivs i berättelsen, som två monoteokratiska samhällen.[8] I samband med att tv-serien utkom 2017 drog många paralleller mellan berättelsen och den samtida Trumpadministrationen[9] och till Islamiska staten.[7]

I andra medier[redigera | redigera wikitext]

Atwoods berättelse har bearbetats vidare på i olika medier. Den blev film 1990[4] (svensk titel: Mardrömmen)[10] och hade 2017 premiär som tv-serie[9] (titel: The Handmaid's Tale[11]). Denna har Elisabeth Moss i huvudrollen och har hittills – fram till 2022 – producerats i fyra säsonger.[12]

Historien presenterades år 2000 som opera (dansk titel: Tjenerindens fortælling[13]). Musiken var här av Poul Ruders och librettot (på engelska) av Paul Bentley.[14] Dessutom har den synts som teater, balett och seriealbum.[15]

2019 kom bokens uppföljare – Gileads döttrar – som belönades med det årets Booker Prize.[16]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Engelska, betyder ungefär av eller från på svenska

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online, locusmag.com , läst: 22 maj 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Norstedts. ”Margaret Atwood, Tjänarinnans berättelse”. http://www.norstedts.se/bocker/106439-tjanarinnans-berattelse. Läst 2 september 2017. 
  3. ^ [a b] Minabibliotek. ”Tjänarinnans berättelse / Margaret Atwood ; översättning av Maria Ekman”. https://www.minabibliotek.se/work/tj%C3%A4narinnans-ber%C3%A4ttelse?id=dcfc92f9-1679-895f-9e2a-1d56d45dded1. Läst 3 september 2017. 
  4. ^ [a b c d e] The New York Times. ”Margaret Atwood on What 'The Handmaid's Tale' Means in the Age of Trump”. https://www.nytimes.com/2017/03/10/books/review/margaret-atwood-handmaids-tale-age-of-trump.html?_r=1. Läst 2 september 2017. 
  5. ^ ”Recap: Bästa TV serierna 2017”. TVShows.nu. Arkiverad från originalet den 4 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180204000651/http://tvshows.nu/articles/recap-basta-tv-serierna-2017/. Läst 3 februari 2018. 
  6. ^ [a b c] The Guardian. ”Speculative or science fiction? As Maragret Atwood shows, there isn't much distinction”. https://www.theguardian.com/books/2016/aug/10/speculative-or-science-fiction-as-margaret-atwood-shows-there-isnt-much-distinction. Läst 2 september 2017. 
  7. ^ [a b] The Guardian. ”Hate crimes, honour killings and FGM: how The Handmaid's Tale Captures our age of fear”. https://www.theguardian.com/tv-and-radio/2017/jun/12/the-handmaids-tale-hate-crimes-gender-treachery. Läst 2 september 2017. 
  8. ^ Margaret Atwood (1985). The Handmaid's Tale. Penguin Random House UK. sid. 312 
  9. ^ [a b] Norstedts. ”Margaret Atwoods högaktuella roman blir tv-serie”. http://www.norstedts.se/nyheter/169431-margaret-atwoods-hogaktuella-roman-blir-tv-serie. Läst 2 september 2017. 
  10. ^ IMDb. ”Mardrömmen (1990)”. http://www.imdb.com/title/tt0099731/?ref_=nv_sr_1. Läst 3 september 2017. 
  11. ^ IMDb. ”The Handmaid's Tale”. http://www.imdb.com/title/tt5834204/?ref_=nv_sr_1. Läst 3 september 2017. 
  12. ^ James, Emily St (17 juni 2021). ”The Handmaid’s Tale invites its viewers to Joe Biden’s Gilead” (på engelska). Vox. https://www.vox.com/culture/22535615/handmaids-tale-season-4-review-gilead-covid-normalcy-catharsis. Läst 4 september 2022. 
  13. ^ Goldbæk, Henning. ”Jeg fortæller, derfor er I. Om Poul Ruders' Tjenerindens fortælling og Per Nørgårds Nuit des Hommes | Seismograf” (på danska). seismograf.org. DMK. sid. 218-224. https://seismograf.org/dmt/74/07/jeg-fortaeller-derfor-er-i-om-poul-ruders-tjenerindens-fortaelling-og-noergaards-nuit-des. Läst 4 september 2022. 
  14. ^ Platt, Russell (28 maj 2017). ”Revisiting “The Handmaid’s Tale,” the Opera” (på amerikansk engelska). The New Yorker. https://www.newyorker.com/culture/culture-desk/revisiting-the-handmaids-tale-the-opera. Läst 4 september 2022. 
  15. ^ Norstedts. ”Margaret Atwood, Aktuell med: Tjänarinnans berättelse”. http://www.norstedts.se/forfattare/115658-margaret-atwood. Läst 2 september 2017. 
  16. ^ Akmen, Tolga (15 oktober 2019). ”Atwood och Evaristo delar på årets Bookerpris” (på svenska). www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/dd361301-288d-4903-a161-46335d46b19d. Läst 4 september 2022. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tjänarinnans_berättelse&oldid=54384645”