Tobias Norlind
Tobias Norlind | |
Född | Johan Henrik Tobias 6 maj 1879[1][2][3] Vellinge församling[1], Sverige |
---|---|
Död | 13 augusti 1947 (68 år) Engelbrekts församling, Sverige |
Begravd | Östra kyrkogården, Lund[4] |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Musikvetare[2], musikhistoriker[1], litteraturvetare[1], etnolog |
Släktingar | Ernst Norlind (syskon)[1] Arnold Norlind (syskon) |
Utmärkelser | |
Medaljen för tonkonstens främjande (1945)[5] | |
Redigera Wikidata |
Johan Henrik Tobias Norlind, född 6 maj 1879 i Vellinge församling, död 13 augusti 1947 i Stockholm, var en svensk musikforskare, etnolog och museichef.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Tobias Norlind bedrev musikpraktiska och musikhistoriska studier i Lund, München och Berlin, för bland andra Thuille, Sandberger och Fleischer.[6] Norlind disputerade vid Lunds universitet 1909 på avhandlingen Latinska skolsånger i Sverige och Finland och innehade därefter en oavlönad docentur i litteratur- och musikhistoria, vilket ledde till etablerandet av musikforskning som eget universitetsämne. År 1918 flyttade han från Lund till Stockholm, där han vid sidan av sitt fortsatta folkhögskolearbete var lärare i musikhistoria vid Musikkonservatoriet (nuvarande Kungliga Musikhögskolan i Stockholm) och från 1919 chef för Musikhistoriska museet (nuvarande Scenkonstmuseet). Samma år grundade Norlind Svenska samfundet för musikforskning och den av samfundet utgivna Svensk tidskrift för musikforskning och var föreningens ordförande och redaktör för dess tidskrift fram till 1926. Han producerade sig flitigt inom olika delområden av såväl musikvetenskap som etnologi.
1901–1914 var Norlind sekreterare i svenska sektionen av Internationale Musikgesellschaft. Han var föreståndare för Stockholms borgarskolas folkhögskola 1919–1931 och verkade även en tid som folkhögskollärare och rektor i Tomelilla och Östra Grevie.[7]
Tobias Norlind var bror till konstnären Ernst Norlind och författaren Arnold Norlind.
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1919 – Ledamot nr 564 av Kungliga Musikaliska Akademien
- 1945 – Medaljen för tonkonstens främjande
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1901 – Svensk musikhistoria
- 1902 – Om språket och musiken
- 1905 – Folkhögskolestudier jämte svensk folkhögskolestatistik
- 1906 – Melodier till folkvisor och danslekar
- 1907 – Beethoven
- 1909 – Latinska skolsånger i Sverige och Finland
- 1911 – Studier i svensk folklore
- 1912 – Svenska allmogens lif i folksed, folktro och folkdiktning
- 1912–16 – Allmänt musiklexikon
- 1918 – Svensk musikhistoria
- 1918 – Skattsägner – en studie i jämförande folkminnesforskning
- 1919 – Gamla bröllopsseder hos svenska allmogen
- 1919 – Erik Gustaf Geijer som musiker
- 1919 – Jenny Lind – en minnesbok till hundraårsdagen
- 1922 – Allmän musikhistoria – från äldre tider till närvarande tid
- 1923 – Kort handbok i musikens historia
- 1923– Kristina Nilsson, grevinna de Casa Miranda – sångerskan och konstnärinnan
- 1923 – Wagner
- 1924 – Beethoven och hans tid
- 1927–28 – Allmänt musiklexikon, 2:a omarb. uppl.
- 1928 – En bok om musikinstrument – deras utvecklingshistoria med särskild hänsyn till de i Musikhistoriska museet, Stockholm, förekommande formerna
- 1930 – Svensk folkmusik och folkdans
- 1932 – Handbok i svenska musikens historia
- 1939 – Lärobok i allmän musikhistoria för musikskolor, läroverk, seminarier och självstudium
- 1941 – Musikinstrumentens historia i ord och bild
- 1941 – Dansens historia – med särskild hänsyn till dansen i Sverige
- 1943 – Musiken i S:t Jakobs kyrka och församling
- 1944 – Från Tyska kyrkans glansdagar – bilder ur svenska musikens historia från Vasaregenterna till karolinska tidens slut 1, Reformationstidevarvet 1523–1600
- 1944 – Från Tyska kyrkans glansdagar – bilder ur svenska musikens historia från Vasaregenterna till karolinska tidens slut 2, Stormaktstidevarvets begynnelse 1600–1660
- 1944 – Dirigeringskonstens historia
- 1944–47 – Bilder ur svenska musikens historia från äldsta tid till medeltidens slut
- 1947 – Bilder ur svenska musikens historia
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Bohlin, Folke, red (2004). Om Tobias Norlind: en pionjär inom musikforskningen. Lund: Tobias Norlind-samfundet för musikforskning. Libris 9624851. ISBN 91-631-5822-1
- Moberg, Carl-Allan (1947). Tobias Norlind. Stockholm. Libris 2918096
- Enquist, Inger 2014:Tobias Norlinds arkiv | Dokumenterat nr 46. Bulletin från Musik- och teaterbiblioteket, s.68
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8384, läst: 15 november 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Musikverkets auktoritetsdatabas, 6 oktober 2017, läs online, läst: 6 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8384, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 15 november 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.musikaliskaakademien.se , läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Sohlmans musiklexikon. 4, Kammaropera - Partial.. Sohlman. Cop. 1977. ISBN 9171980245. OCLC 186723319. https://www.worldcat.org/oclc/186723319
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 181
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Tobias Norlind i Libris
- Tobias Norlinds arkiv, Musik- och teaterbiblioteket (Musikverket)
- Bohlin, Folke: J H Tobias Norlind i Svenskt biografiskt lexikon (1990-1991)