Tokyos tunnelbana
| Tokyos tunnelbana 東京地下鉄 | |
|---|---|
 | |
| Linjer | 13 |
| Längd | 304 km |
| Stationer | 285 |
| Turtäthet | 2–3 min. |
| Passagerare | 8,7 milj. per dag |
| Öppnad | 1927 |
| Ström | strömskena |
Tokyos tunnelbana (japanska: 東京地下鉄?, Tōkyō chikatetsu) är ett av världens mest vidsträckta tunnelbanesystem och den tunnelbana som har flest resenärer i världen. Det finns två större tunnelbanesystem i Tokyo som körs av halvprivata Tokyo Metro (tidigare Eidan), med nio linjer, respektive Toei (egentligen 東京都交通局, Tōkyō-to Kōtsū-kyoku), med fyra linjer. En tredje aktör är Rinkai.
System 1 – Tokyo Metro
Tokyo Metro har ett tunnelbanesystem med nio linjer som är 195,4 kilometer långt. Tunnelbanenätet omfattar 168 stationer och företaget har cirka 2 515 vagnar som används i trafikeringen. Varje dag har Tokyo Metro 6,22 miljoner resenärer.
| Linje | Linjesträckning | Stationer | Längd |
|---|---|---|---|
| G, Ginza-linjen 銀座線 | Shibuya–Ginza–Asakusa | 18 | 14,3 km[1] |
| M, Marunouchi-linjen 丸ノ内線 | Ogikubo/Honancho–Nakano-sakaue–Ginza–Ōtemachi–Ikebukuro | 27 | 27,4 km |
| H, Hibiya-linjen 日比谷線 | Naka-meguro–Hibiya–Ginza–Kita-senju | 21 | 20,3 km[1] |
| T, Tōzai-linjen 東西線 | Nakano–Iidabashi–Ōtemachi–Nishi-funabashi | 22 | 30,8 km[1] |
| C, Chiyoda-linjen 千代田線 | Yoyogi-uehara–Hibiya–Ōtemachi–Ayase–Kita-ayase | 20 | 24,0 km |
| Y, Yūrakuchō-linjen 有楽町線 | Wakōshi–Ikebukuro–Iidabashi–Shin-kiba | 24 | 28,3 km[1] |
| Z, Hanzmon-linjen 半蔵門線 | Shibuya–Ōtemachi–Oshiage | 14 | 16,9 km |
| N, Namboku-linjen 南北線 | Meguro–Iidabashi–Akabane-iwabuchi | 19 | 21,3 km[1] |
| F, Fukutoshin-linjen 副都心線 | Wakōshi–Shibuya | 16 | 20,2 km |
System 2 – Toei-tunnelbanan
Totalt omfattar Toei-tunnelbanan 106 stationer med en total längd på 109 kilometer och har dagligen cirka 2,09 miljoner passagerare.
| Linje | Linjesträckning | Stationer | Längd |
|---|---|---|---|
| A, Asakusa-linjen 浅草線 | Nishi-Magome–Mita–Asakusa–Oshiage | 20 | 18,4 km |
| I, Mita-linjen 三田線 | Meguro–Mita–Hibiya–Ōtemashi–Nishi-Takashimadaira | 24 | 26,5 km[1] |
| S, Shinjuku-linjen 新宿線 | Shinjuku–Motoyawata | 21 | 23,5 km[1] |
| E, Oedo-linjen 大江戸線 | Tōchomae–Iidabashi–Tōchomae–Hikarigaoka | 36 | 40,7 km |
System 3 – Rinkai-linjen
Det tredje systemet består endast av en linje, Rinkai-linjen ((japanska: りんかい線?, Rinkai-sen) och drivs av företaget Tokyo Waterfront Area Rapid Transit. Linjen är 12,2 km lång och går under jord cirka 10 kilometer. Det reser cirka 202 000 passagerare med linjen per dag.
| Linje | Linjesträckning | Stationer | Längd |
|---|---|---|---|
| R, Rinkai-linjen りんかい線 | Shin-Kiba–Ōsaki–Tokyo Teleport | 8 | 12,2 km |
Terrorangreppet mot Tokyos tunnelbana
Den 20 mars 1995 drabbades Tokyos tunnelbana av ett terroristangrepp som skulle visa sig vara den värsta i Japans historia. Det var fem medlemmar ur den sektliknande religiösa gruppen Aum Shinrikyo som bordade ett par olika fyllda tunnelbanetåg under morgonrusningen och släppte ut nervgasen sarin. Detta ledde till 12 personers död och att 3 000 personer skadades av gasen, som är 20 gånger farligare än cyanid och dessutom färg-, lukt- och smaklös.
Administration
Administrationen av flera skilda tunnelbanesystem orsakar flera irritationer för resenärerna:
- Dubbla biljetter: De två systemen kan inte användas med samma biljett. Det tillkommer 90 eller 100 yen om man byter från en linje till en annan i det andra systemet oavsett hur kort resans längd är.
- Båda systemen presenterar tunnelbanenätet med olika stationskartor, tåg och informationsbroschyrer. Underlaget som används för att presentera linjenätet fokuserar på respektive systems egna linjer och gör det svårt att orientera sig när man byter system. Ett exempel är Toeis kartor, Toeis Oedo-linje presenteras som en cirkel i mitten för att ge en bild av att den har en nyckelfunktion för hela Tokyos transportsystem, medan Oedo-linjen i Tokyo Metros kartor mera har dess naturliga rektangulära layout. Här är den centrala linjen istället Japan Railways Yamanote-linje.
Se även
Källor
- ^ [a b c d e f g] Makoto Aoki (2002). ”Railway Operators in Japan 4 Central Tokyo”. Japan Railway & Transport Review (30): sid. 42－53. http://www.jrtr.net/jrtr30/pdf/s42_aok.pdf. Läst 18 november 2013.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Tokyos tunnelbana.- Tokyo Metro (officiell webbplats) (engelska)
- Toei Transportation Information (engelska)
- Mycket detaljerad information om Tokyos järnvägar och tunnelbanelinjer (engelska)
