Strömskena

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stockholms tunnelbana har strömskena
Eurostar körde tidigare på strömskena i Londons förorter

En strömskena är en anordning som används för att försörja en rörlig del i ett system, exempelvis en travers eller ett tåg, med ström.

Strömskenan används i första hand i tunnelbanor, till exempel i Stockholm. Även vissa lokaltåg utomlands till exempel i Berlin och London har sådan skena; Eurostar använde detta system på vissa delsträckor till dess att den nya järnvägstunneln under London var klar 2007.

När den används för strömförsörjning av tåg eller tunnelbana utgör den banans kontaktledning. Den är då normalt placerad i marknivå bredvid rälsen. Ibland är den placeras i taket ovanför spåren (såsom i Barcelonas tunnelbana och den planerade Citybanan i Stockholm).

Fördelen med strömskenor är främst att tunnlarna kan göras lägre. En järnväg måste ha fastställd höjd och bredd på tunnlar, medan en tunnelbana väljer en egen standard. En fördel är även att strömskenan möjliggör större strömuttag än en luftledning, och av detta skäl är den vanlig i tunnelbanor. Där vill man ofta använda låg spänning, för att minska riskerna vid mänsklig kontakt med ledningen och överslag. Å andra sidan krävs stora effektuttag när ett långt tåg startar. Detta leder till stora strömmar, vilket i sin tur kräver en grov ledare. Vanliga tåg kompenserar istället den smalare ledningen med högre linjespänning. (För fysikaliska formler, se Elektrisk effekt.) Om strömskenan är placerad i taket liknar det en kontaktledning, men en normal kontaktledning kräver högre höjd än en strömskena i taket, vilken i sin tur kräver mer höjd än strömskena nära marken.

Strömskenan är, jämfört med luftledningen, mer robust och svårare att skada. Men den är också mer komplicerad att anlägga i växlar, spårkorsningar, och plankorsningar med väg. Det finns plankorsningar med strömskena, exempelvis i Oslos tunnelbana. I så fall görs uppehåll i strömskenan och det måste då finnas flera strömavtagare på tågen.

Strömskenan är ofta, beroende på konstruktion, mer känslig för löv och is. Hastigheten är mer begränsad än med kontaktledning. Den är dyrare att bygga än kontaktledning, och passar inte med tåg avsedda för kontaktledning vilket gör att strömskena bara finns på isolerade stadsnät såsom tunnelbanor.

APS[redigera | redigera wikitext]

En sektion av APS strömskena

APS från franska Alimentation par Sol är en strömskena för spårvagnar i gatan mellan rälerna. Strömskenan är uppdelad i åtta meter långa sektioner som blir strömförande när en radiosignal från en spårvagn registreras i en antenn under varje sektion. De strömförande sektionerna är isolerade från varandra med en tre meter lång glasfibersektion.[1]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Third-rail trams across the Garonne”. Railway Gazette. 2004-02-01. http://www.railwaygazette.com/news/single-view/view/third-rail-trams-across-the-garonne.html. Läst 14 augusti 2013.