Tunnelbana

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tunnelbanetunnel i Stockholm
Tunnelbanestation i Nürnberg

Tunnelbana eller metro (ofta benämnt stadsbana som dock även kan syfta på pendeltågbana) är ett väsentligen underjordiskt[1] transportmedel som utgörs av elektriskt drivna tåg som framförs på (oftast lättare) järnväg/spårväg för transport av passagerare inom ett storstadsområde, per definition nivåseparerat från annan trafik (utom i vissa undantagsfall där plankorsningar förekommer), relativt ofta med sträckor i tunnel, men kan delvis också utnyttja banvallar eller viadukter.[a]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Pyongyangs tunnelbana Högertrafik tillämpas. Strålkastarna lyser även bakåt.

Den första tunnelbanan är the Metropolitan Railway i London, numera del av tunnelbanelinjen Metropolitan line, invigd 10 januari 1863 och ursprungligen en underjordisk gren från det omgivande järnvägsnätet. Länge användes lätt modifierade traditionella ångloksdragna tåg på Metropolitan Line. Elektriska lok för tunneltåg introducerades först på The City & South London Railway öppnad 1890, vilket förbättrade tunnelmiljön avsevärt. Det var dock en underjordiskt borrad järnvägslinje som integrerades med tunnelbanan först 1933 och utgör idag den södra delen av tunnelbanelinjen Northern Line.

Världens första separata tunnelbanesystem (utan spårförbindelse med järnvägar i närheten) var lilla Tünel i Istanbul som öppnades 1875. Den är egentligen en bergbana eftersom tågen drivs av en vajer, vilket gjord att man kom ifrån rökproblemen i tunneln (ångmaskinen kunde placeras utanför). Tünel är fortfarande i drift och saknar fortfarande spårförbindelse med något av de fyra andra tunnelbanesystem som finns i Istanbul.

Den första tunnelbanan med de för tunnelbanor typiska självdrivande elektriska tunnelvagnarna var Budapests tunnelbana som öppnade 1896. Eftersom tekniken med elektriska tåg nu var etablerad öppnades därefter i rask takt flera tunnelbanor i västerländska storstäder: Paris (1900), Berlin (1902), New York (1904) och så vidare. Sedan blev det svagare tempo på grund av första världskriget.

Under mellankrigstiden började de idag stora systemen i Tokyo (1927) och Moskva (1935) att byggas ut. Efter andra världskriget har tunnelbanan spridits över hela världen. Under 1960-talet påbörjades en stark tillväxt i Asien, först i Japan och senare i länder som Nord- och Sydkorea samt Kina.

Under 1970-talet inleddes också dåvarande Sovjetunionens storsatsning på nya tunnelbanesystem och i Sydamerika fick bland annat São Paulo (1974), Santiago de Chile (1975) och Caracas (1983) tunnelbanor. I Sovjetunionen och de sovjetinspirerade kommunistiska diktaturstaterna fick tunnelbanan ofta stor symbolisk betydelse med stora satsningar på utsmyckningar. Ett extremt exempel är Pyongyangs tunnelbana i Nordkorea, som är utsmyckad med konstverk i rent guld och har ett avancerat musiksystem på stationerna och ombord, men en ringa trafik.

I Sydkorea satsade man istället på en snabb utbyggnad och Seouls tunnelbana tillhör idag världens längsta, men den allra snabbaste utbyggnaden har skett i kinesiska städer som Shanghai och Peking.

Det svenska begreppet tunnelbana härstammar från Tunnelbanan som var begreppet på den del av spårvägen i Stockholm som från år 1933 gick under jorden mellan Slussen och Ringvägen (idag Skanstull). Tunnelbanan i Stockholm hade egentligen inte så mycket gemensamt med spårvägen i övrigt eftersom sträckan tillsammans med flera andra ytsträckor i Stockholm, liksom flera andra europeiska städer, var byggd som så kallad premetro, alltså spårväg byggd för att på så sikt fungera som en framtida fullskalig tunnelbana (i begreppets nuvarande betydelse). Tågen fortsatte inte heller in på innerstadens gatunät. Trafiken bedrevs dock med spårvagn före 1 oktober 1950, då tunnelbanan konverterades för trafik med längre tåg, högre plattformar och strömskena. Stockholms tunnelbana är Sveriges hittills enda tunnelbana, godkänd som tunnelbana för trafik enligt lagen om tunnelbanor och spårvägar. Vissa spårvägssträckor i Göteborg har dock byggts med tunnelbanestandard, för att kunna konverteras till en framtida tunnelbana.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Londons tunnelbana (Underground)
Tunnelbana i Helsingfors kallas metro på både svenska och finska
  • Systemet är ofta skilt från järnvägsnätet och spårvägsnätet. Rent formellt räknas tunnelbanor som järnväg i många länder, men i bland annat Sverige och Tyskland räknas de formellt som ett eget system kallat tunnelbana (U-bahn). I vissa fall kan tunnelbanelinjer samexistera med lokaltåg eller spårvägar, dela strömförsörjning, signalsystem, trafikledning och spår. Särskilt äldre system har ofta en samexistens med andra trafikslag.
  • Höga plattformar i plan med vagnsgolven är ganska vanligt men äldre system har inte sällan nivåskillnad mellan plattformar och vagnar. Höga plattformar kräver enhetliga tåg annars blir det ett gap vilket är farligare om det inte är nivåskillnad.
  • Varje linje utgör oftast av ett eget dubbelspår (utan plankorsningar med andra linjer) så att linjernas tåg inte hindrar varandra.
  • Stationerna ligger glesare än för stadsbussar och spårvagnar. Men de ligger tätare än för pendeltåg, varför tunnelbanan används även för resor inom centrala staden. Vissa stationer möjliggör omstigning mellan flera linjer.
  • Förläggningen är i tunnel i de täta stadskärnorna men oftast över jord i förorterna. Ibland på viadukter över gatusystemet. En princip är att för områden som var stadsbebyggelse då tunnelbanan byggdes är det tunnel eller ibland högbana, medan för områden som var landsbygd, där byggdes tunnelbanan på marken. Tunnlarna är lägre och smalare än för järnväg. Det finns normalt inga plankorsningar med väg (det förekommer på ett fåtal ställen i världen såsom till exempel i Oslo och Frankfurt).
  • Drivningen sker med el. Såväl likspänning som växelspänning förekommer, men likspänning är vanligast. Energin överförs via en strömskena vid sidan av rälsen med återledning igenom farräler eller särskild strömskena mellan spåren, eller med en kontaktledning eller kontaktskena i luften. Londons tunnelbana drevs ursprungligen av ånga vilket gav mycket dålig luft.
  • Säkerhetssystemet tillåter ofta att tågen går tätt. Många system är utrustade men automatisk broms eller anti-kollisionssystem. Banans och vagnarnas bromsegenskaper har ofta en prestanda som tillåter tätare trafik än på en klassisk järnväg. Den dimensionerande begränsningen ligger ofta i hur långa hållplatsuppehållen är, där en headaway (tätast möjliga intervall) på 100-120 sekunder är vanligt.
  • Biljettkontroll sker vanligen vid passage in på stationerna. Konduktörer på tågen finns normalt inte. Vissa tunnelbanor har ingen kontroll på stationerna men det finns kontrollanter på vissa tåg.
  • Tariffsystemen (prissättning) varierar. Vissa städer har en enhetstaxa där priset blir detsamma oavsett hur långt man åker. Andra har avståndsberoende taxa, oftast byggt på ett zonsystem. Normalt är biljetterna gemensamma med stadsbussar och eventuella pendeltåg. Vanligen har man kortsystem som gynnar frekvent användande av tunnelbanan.
  • Staden är vanligen ägare av tunnelbanan och tågen men privata företag kan ibland anlitas som operatörer.

Det finns tunnelbanor där undantag förekommer från definitionerna ovan. London har viss trafik som blandas med pendeltågsnätet (fast med strömskena på pendeltågen). I japanska storstäder är det vanligt att trafik blandas med pendeltågsnätet och använder kontaktledning i taket. Amsterdam har vissa sträckor som körs som spårväg (kontaktledning, gatukorsningar), och aktuella linjers fordon kan gå med båda systemen. Frankfurt har kontaktledning och Barcelona har kontaktskena i taket ovanför spåren. Köpenhamn har tåg som körs automatiskt utan förare och inga biljettspärrar. Med flera exempel.

Teknik[redigera | redigera wikitext]

Tunnelbanor byggs antingen genom öppet schakt (det vill säga att man gräver stora diken från ytan, bygger upp banan på bottnen och täcker över med tak), eller att genom att man gräver, spränger eller borrar underjordiska tunnlar från ändpunkterna. Den första metoden var vanligare förr i tiden när det var mindre trafikmängd på gatorna. Vilken som väljs beror delvis på markförhållandena. Till exempel är Stockholms tunnelbanas gröna linje byggd inom innerstaden genom öppet schakt, medan de röda och blå linjerna är sprängda på större djup (undantag på den röda linjen är dock bansträckan mellan Slussen och T-centralen)

En system för att dämpa ljudet togs fram efter andra världskriget på vissa linjer i Paris metro, där tågen på en del linjer inte går på räls utan på gummihjul. Riktningen klaras med stödskenor på tunnelväggarna. Det har senare använts även på flera franska tunnelbanor, och också i Montréal, Mexico City och Santiago de Chile.[3] I Sapporos tunnelbana, som också går på gummihjul, används styrskena i mitten av banan.[4]

Trafikkapacitet[redigera | redigera wikitext]

Ett dubbelspår klarar upp till 40 tåg per timme och riktning (i Stockholm som mest 30). Ett fullängdståg i Stockholm (typ C20) har 384 sittplatser per tågsätt (48 sittplatser per vagn), mer i vissa större städer. Kapaciteten är således upp till 20 000 sittande passagerare per riktning och timme (i Stockholm 11 000). Tågen är vanligen utformade så att det kan vara fler stående passagerare än sittande, så att kapaciteten kan vara det dubbla om folk också står.

Lista över tunnelbanor i världen[redigera | redigera wikitext]

Listan är helt eller delvis hämtad från en:List of metro systems#List och behöver regelbundet uppdateras.
Stad Nation Invigd Senast utbyggd Stationer Banlängd (km)
Alger Algeriet Algeriet 2011 2018 19 18,5
Buenos Aires Argentina Argentina 1913 2019 104 56,7
Jerevan Armenien Armenien 1981 1996 10 13,4
Sydney Australien Australien 2019 13 36
Wien Österrike Österrike 1976 2017 98 83,3
Baku Azerbajdzjan Azerbajdzjan 1967 2021 26 38,03
Minsk Belarus Belarus 1984 2020 33 40,8
Bryssel Belgien Belgien 1976 2009 59 39,9
Belo Horizonte Brasilien Brasilien 1986 2002 19 28,1
Brasília Brasilien Brasilien 2001 2020 27 42,4
Fortaleza (linje Sul) Brasilien Brasilien 2012 2017 20 24,1
Porto Alegre Brasilien Brasilien 1985 2014 22 43,8
Recife Brasilien Brasilien 1985 2009 29 39,5
Rio de Janeiro Brasilien Brasilien 1979 2016 41 58
Salvador Brasilien Brasilien 2014 2018 19 32,5
São Paulo Brasilien Brasilien 1974 2021 91 104,4
Sofia Bulgarien Bulgarien 1998 2021 47 52
Montreal Kanada Kanada 1966 2007 68 71
Toronto Kanada Kanada 1954 2017 75 76,9
Vancouver Kanada Kanada 1985 2016 53 79,6
Santiago Chile Chile 1975 2019 136 139,7
Beijing Kina Kina 1969 utbyggnad pågår 366 750
Changchun Kina Kina 2011 (som metro) 2021 63 72,6
Changsha Kina Kina 2014 2022 127 190,6
Changzhou Kina Kina 2019 2021 43 54,03
Chengdu Kina Kina 2010 2020 285 518,5
Chongqing Kina Kina 2005 2022 231 463,2
Dalian Kina Kina 2003 2022 85 213,26
Dongguan Kina Kina 2016 15 37,7
Foshan Kina Kina 2010 2021 41 72
Fuzhou Kina Kina 2016 2022 76 114,2
Guangzhou Kina Kina 1997 2022 260 621,05
Guiyang Kina Kina 2017 2021 55 75,7
Hangzhou Kina Kina 2012 utbyggnad pågår 258 516
Harbin Kina Kina 2013 utbyggnad pågår 66 79,4
Hefei Kina Kina 2016 2021 122 156,2
Hohhot Kina Kina 2019 2020 44 49
Hongkong Hongkong Hongkong 1979 2022 98 209
Jinan Kina Kina 2019 utbyggnad pågår 40 84,25
Jinhua Kina Kina 2022 utbyggnad pågår 17 58,4
Kunming Kina Kina 2012 2022 104 164,3
Lanzhou Kina Kina 2019 utbyggnad pågår 20 25,9
Luoyang Kina Kina 2021 33 43,5
Macau Macao Macao 2019 11 9,3
Nanchang Kina Kina 2015 2021 103 128,3
Nanjing Kina Kina 2005 2022 177 429
Nanning Kina Kina 2016 2021 94 128
Nantong Kina Kina 2022 utbyggnad pågår 28 39
Ningbo Kina Kina 2014 utbyggnad pågår 114 182,5
Qingdao Kina Kina 2015 utbyggnad pågår 138 284,3
Shanghai Kina Kina 1993 2021 396 803
Shaoxing Kina Kina 2021 2022 28 47,1
Shenyang Kina Kina 2010 utbyggnad pågår 91 116
Shenzhen Kina Kina 2004 utbyggnad pågår 308 518
Shijiazhuang Kina Kina 2017 2021 60 76,5
Suzhou Kina Kina 2012 utbyggnad pågår 154 208
Taiyuan Kina Kina 2020 utbyggnad pågår 23 23,65
Tianjin Kina Kina 1984 utbyggnad pågår 164 265
Ürümqi Kina Kina 2018 utbyggnad pågår 21 27,6
Wuhan Kina Kina 2004 utbyggnad pågår 247 435
Wuxi Kina Kina 2014 2021 87 114,8
Xiamen Kina Kina 2017 utbyggnad pågår 65 98,4
Xi'an Kina Kina 2011 utbyggnad pågår 164 258
Xuzhou Kina Kina 2019 utbyggnad pågår 51 64,34
Zhengzhou Kina Kina 2013 utbyggnad pågår 149 232,5
Medellín Colombia Colombia 1995 2012 27 31,3
Prag Tjeckien Tjeckien 1974 utbyggnad pågår 58 63,1
Köpenhamn (ej S-tåg) Danmark Danmark 2002 utbyggnad pågår 39 38
Santo Domingo Dominikanska republiken Dominikanska republiken 2009 2018 34 31
Kairo Egypten Egypten 1987 2022 74 93
Helsingfors Finland Finland 1982 2017 25 35
Lille Frankrike Frankrike 1983 2000 60 45
Lyon Frankrike Frankrike 1974 utbyggnad pågår 40 32
Marseille Frankrike Frankrike 1977 2019 29 22,7
Paris Frankrike Frankrike 1900 2022 308 226,9
Rennes Frankrike Frankrike 2002 2022 28 22,4
Toulouse Frankrike Frankrike 1993 2007 37 28,2
Tbilisi Georgien Georgien 1966 2017 23 27,3
Berlin Tyskland Tyskland 1902 2021 175 155
Hamburg Tyskland Tyskland 1912 2019 93 106
München Tyskland Tyskland 1971 2010 96 103
Nürnberg Tyskland Tyskland 1972 2020 49 38,2
Aten Grekland Grekland 1869 2022 66 91,7
Budapest Ungern Ungern 1896 2014 48 39
Ahmedabad Indien Indien 2019 utbyggnad pågår 29 40
Bangalore Indien Indien 2011 utbyggnad pågår 51 56
Chennai Indien Indien 2015 2021 41 54
Delhi Indien Indien 2002 utbyggnad pågår 287 390,14
Hyderabad Indien Indien 2017 2020 56 69
Jaipur Indien Indien 2015 2020 11 12
Kanpur Indien Indien 2021 9 8,98
Kochi Indien Indien 2017 2022 25 27,4
Calcutta Indien Indien 1984 utbyggnad pågår 34 40
Lucknow Indien Indien 2017 utbyggnad pågår 21 22,87
Bombay Indien Indien 2014 utbyggnad pågår 31 30,65
Nagpur Indien Indien 2019 2021 24 26
Pune Indien Indien 2022 10 12
Jakarta Indonesien Indonesien 2019 utbyggnad pågår 13 15,7
Esfahan Iran Iran 2015 2018 20 20,2
Mashhad Iran Iran 2011 2019 36 37,5
Shiraz Iran Iran 2014 utbyggnad pågår 20 24,5
Tabriz Iran Iran 2015 utbyggnad pågår 18 17,2
Teheran Iran Iran 2000 utbyggnad pågår 133 155,8
Brescia Italien Italien 2013 17 13,7
Catania Italien Italien 1999 utbyggnad pågår 10 8,8
Genoa Italien Italien 1990 2012 8 7,1
Milano Italien Italien 1964 utbyggnad pågår 106 96,8
Neapel Italien Italien 1993 2021 23 20,2
Rom Italien Italien 1955 2018 73 59,4
Turin Italien Italien 2006 2021 23 15,1
Fukuoka Japan Japan 1981 2005 35 29,8
Kobe Japan Japan 1977 2001 28 38,1
Kyoto Japan Japan 1981 2008 31 31,2
Nagoya Japan Japan 1957 2011 87 93,3
Osaka Japan Japan 1933 2006 100 129,9
Sapporo Japan Japan 1971 1999 49 48
Sendai Japan Japan 1987 2015 29 28,7
Tokyo (och Yokohama) Japan Japan 1927 2008 248
(inkl Minatomirai-linjen)
332,4
Yokohama (ej Minatomirai-linjen) Japan Japan 1972 2008 42 53,4
Almaty Kazakstan Kazakstan 2011 2022 11 13,4
Pyongyang Nordkorea Nordkorea 1973 1987 17 22,5
Busan Sydkorea Sydkorea 1985 2017 135 139,9
Daegu Sydkorea Sydkorea 1997 2015 58 83,7
Daejeon Sydkorea Sydkorea 2006 2007 22 22,7
Gwangju Sydkorea Sydkorea 2004 utbyggnad pågår 20 20,1
Seoul/Incheon Sydkorea Sydkorea 1974 utbyggnad pågår ? 564
Kuala Lumpur Malaysia Malaysia 1996 utbyggnad pågår 115 156,7
Mexico City Mexiko Mexiko 1969 2012 163 200
Monterrey Mexiko Mexiko 1991 2021 38 40
Amsterdam Nederländerna Nederländerna 1977 2018 39 42,7
Rotterdam Nederländerna Nederländerna 1968 2019 70 100,6
Oslo Norge Norge 1966 2016 101 85
Lahore Pakistan Pakistan 2020 26 27,1
Panama City Panama Panama 2014 2019 29 36,8
Lima Peru Peru 2011 2014 26 34,6
Warszawa Polen Polen 1995 2022 39 41,3
Lissabon Portugal Portugal 1959 2016 56 44
Doha Qatar Qatar 2019 2019 37 76
Bukarest Rumänien Rumänien 1979 2020 63 78
Kazan Ryssland Ryssland 2005 2018 11 16,8
Moskva Ryssland Ryssland 1935 utbyggnad pågår 203 435,7
Nizjnij Novgorod Ryssland Ryssland 1985 2018 15 21,6
Novosibirsk Ryssland Ryssland 1986 2010 13 16
Sankt Petersburg Ryssland Ryssland 1955 2019 64 124,8
Samara Ryssland Ryssland 1987 2015 10 12,7
Jekaterinburg Ryssland Ryssland 1991 2012 9 12,7
Singapore Singapore Singapore 1987 utbyggnad pågår 134 231
Barcelona Spanien Spanien 1924 2019 166 147,2
Bilbao (linje 1 och 2) Spanien Spanien 1995 2020 42 45,1
Madrid Spanien Spanien 1919 2019 242 288
Stockholm Sverige Sverige 1950 1994 100 110
Lausanne (linje M2) Schweiz Schweiz 2008 14 5,9
Kaohsiung Taiwan Taiwan 2008 2012 37 43
Taipei Taiwan Taiwan 1996 2020 119 152
Taichung Taiwan Taiwan 2021 18 16,7
Taoyuan Taiwan Taiwan 2017 21 51
Bangkok Thailand Thailand 1999 (på högbana) utbyggnad pågår 117 140
Adana Turkiet Turkiet 2009 13 13,5
Ankara Turkiet Turkiet 1997 2017 54 64,36
Bursa Turkiet Turkiet 2002 2014 38 38,9
Istanbul Turkiet Turkiet 1989 utbyggnad pågår 105 144
İzmir Turkiet Turkiet 2000 2014 17 20
Dnipro Ukraina Ukraina 1995 6 7,1
Charkiv Ukraina Ukraina 1975 2016 30 38,7
Kiev Ukraina Ukraina 1960 2013 52 67,5
Dubai Förenade Arabemiraten Förenade Arabemiraten 2009 2021 53 89,5
Glasgow Storbritannien Storbritannien 1896 15 10,5
London Storbritannien Storbritannien 1863 2021 272 402
Atlanta USA USA 1979 2000 38 77
Baltimore USA USA 1983 1995 14 24,8
Boston USA USA 1901 2014 51 63
Chicago USA USA 1892 2017 145 165,4
Cleveland USA USA 1955 1968 18 31
Los Angeles (linje B och D) USA USA 1993 2000 16 28
Miami USA USA 1984 2012 23 40
New York USA USA 1904 2017 424 399
Philadelphia USA USA 1907 1973 73 63
San Francisco USA USA 1972 2020 47 186,8
Washington, D.C. USA USA 1976 2022 97 208
Tasjkent Uzbekistan Uzbekistan 1977 2020 39 59,5
Caracas (och Los Teques) Venezuela Venezuela 1983 2015 52 67
Hanoi Vietnam Vietnam 2021 utbyggnad pågår 12 13,1

Säkerhet[redigera | redigera wikitext]

Säkerhetsvägg i Köpenhamns tunnelbana
Passagerare flyr från en rökfylld vagn vid King's Cross i Londons tunnelbana vid terrorattentaten den 7 juli 2005.
Säkerhetskontroll i Pekings tunnelbana

Säkerhetsväggar[redigera | redigera wikitext]

I vissa tunnelbanor, bland annat Köpenhamns tunnelbana i Danmark, Shanghais tunnelbana och Pekings tunnelbana i Kina och Sankt Petersburgs tunnelbana i Ryssland, finns säkerhetsväggar av glas för att hindra folk från att gå ner på spåret. Väggarna har dörrar som är anpassade efter tågets dörrar och öppnas och stängs samtidigt som tågets dörrar.

Skydd mot brand[redigera | redigera wikitext]

I och med den slutna konstruktionen kan en brand få allvarliga konsekvenser. Därför finns oftast brandvarnare. Det kan dock vara svårt att få brandvarnare att fungera bra eftersom luften ofta är förorenad av damm från tågens bromsar och annat. I bland annat Londons tunnelbana öppnas spärrarna automatiskt när strömförsörjningen försvinner.

Skydd mot attentat[redigera | redigera wikitext]

I och med den slutna konstruktion som är tänkt att göra tunnelbanor så effektiva som möjligt, finns även en förhöjd säkerhetsrisk vad gäller attentat. Om ett tåg stannar eller via en explosion skadar spåret och / eller tunneln har man inget annat val än att stanna även nästkommande tåg, och i förlängningen hela tunnelbanesystemet. Utöver detta är räddningsaktioner svåra att företa i tunnelbanor, på grund av otillgängligheten. Bland kända attentat i tunnelbanor kan nämnas saringas-attackerna i Tokyos tunnelbana den 20 mars 1995, då den mycket farliga nervgasen sarin släpptes ut på fem olika tunnelbanetåg på olika platser i Tokyos innerstad och 12 dog och 5510 fick allvarliga nervskador, bombattacken i Bakus tunnelbana och bombattackerna i Londons tunnelbana den 7 juli 2005, då 56 människor dog och över 700 skadades genom koordinerade självmordsbombningar på tre tunnelbanevagnar och en dubbeldäckare. Ett annat exempel är när en brand anlades i Daegus tunnelbana, Sydkorea, runt 200 döda [5]. Det finns tunnelbanor med säkerhetskontroller, i första hand bara för väskor och liknande, såsom Pekings tunnelbana.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tunnelbana Nationalencyklopedin Läst 2012-01-02
  2. ^ Internationella kollektivtrafikunionen 2015, s. 6.
  3. ^ Paul Garbutt 1989 World Metro Systems ISBN 1-85414-112-0
  4. ^ Shuichi Takashima (2001). ”Hokkaido”. Japan Railway & Transport Review (28): sid. 58-67. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303174454/http://jrtr.net/jrtr28/pdf/ro58_tak.pdf. Läst 31 oktober 2008. 
  5. ^ International Herald Tribune Subway fire toll rises much higher 2003-02-27

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Metros are high capacity urban guided transport systems, mostly on rails, running on an exclusive right-of-way without any interference from other traffic or level crossings."[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]