Sydlig trebandad bälta

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Tolypeutes matacus)
Sydlig trebandad bälta
Status i världen: Nära hotad[1]
Sydlig trebandad bälta
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningCingulata
FamiljDasypodidae
SläkteTrebandade bältor
Tolypeutes
ArtSydlig trebandad bälta
T. matacus
Vetenskapligt namn
§ Tolypeutes matacus
Auktor(Desmarest, 1804)
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Sydlig trebandad bälta (Tolypeutes matacus[2][3][4][5]) är den ena av två arter av trebandade bältor som ingår i familjen Dasypodidae.[6][7] IUCN kategoriserar arten globalt som nära hotad.[1] Inga underarter finns listade.[6]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Den lever i delar av norra Argentina, sydvästra Brasilien, Paraguay och Bolivia.[1] Arten vistas där i områden med torr växtlighet. Honor föder en eller två ungar per år.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Individerna når en kroppslängd (huvud och bål) av 21 till 27 cm, en svanslängd av 6 till 8 cm och en vikt av cirka 1,1 kg. Pansaren på kroppens ovansida är robustare än hos andra bältor. I mitten av bålen förekommer tre rörliga band. Tolypeutes matacus och den andra arten i släktet trebandade bältor är de enda bältdjuren som helt kan rulla ihop sig till ett klot. De tre mellersta tårna av bakfoten är sammanvuxna. Alla tår är utrustade med klor som vid bakfötterna liknar hovar.[8]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Den trebandade bältan äter oftast myror, termiter och larver av skalbaggar som den fångar med sin långa tunga men i fångenskap äter den frukt och grönsaker.[9]

Arten kan vara aktiva på dagen och på natten. Den övertar underjordiska bon som skapades av andra djur och ändrar de efter behov. Dräktigheten varar cirka 120 dagar och sedan föds vanligen en enda unge. Den är blind i början och öppnar ögonen efter ungefär 21 dagar. Ungen diar sin mor cirka tio veckor.[8] Den blir könsmogen efter 9 till 12 månader.[9]

Utanför parningstiden lever individerna vanligen ensam men ibland hittas upp till 12 exemplar i samma bo. Arten går på bakbenens sulor och på framfötternas fingerspetsar. När bältan blir hotad springer den iväg eller den rullar ihop sig. Med människans vår kan arten leva 17 år.[9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Abba, A.M. & Superina, M. 2010 Tolypeutes matacus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (1998) , website Tolypeutes matacus, Mammal Species of the World
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2
  5. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  6. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (12 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  7. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  8. ^ [a b] Eisenberg & Redford (2000) Tolypeutes matacus, Mammals of the Neotropics, sid. 107-108
  9. ^ [a b c] Dr. Mariella Superina (9 juli 2009). ”Southern three-banded armadillo”. ARKive. Arkiverad från originalet den 5 november 2012. https://web.archive.org/web/20121105070025/http://www.arkive.org/southern-three-banded-armadillo/tolypeutes-matacus/. Läst 23 mars 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]