Tonsillektomi
| Tonsillektomi | |
| Intervention | |
 Typiskt utseende i svalget tre dagar efter en tonsillektomi. | |
| Adenotonsillektomi | Synonymer |
|---|---|
| ICD-10-PCS | |
| 28.2-28.3 | ICD-9-CM |
| ICD-9 | |
| D014068 | MeSH |
| OPS-301 code | |
| LOINC | |
| Andra åtgärdskoder | |
| 03013.htm 0 03013 | MedlinePlus |
| eMedicine | |
| HCPCS-L2 | |
Tonsillektomi är en typ av tonsilloperation och ett kirurgiskt ingrepp där båda tonsillerna (palatin tonsiller eller halsmandlar) avlägsnas helt.[1] Ingreppet görs huvudsakligen vid återkommande halsinfektioner eller obstruktiv sömnapné. För de med frekventa halsinfektioner resulterar kirurgi i färre fall av halsont under följande ett till två år, men effekter på lång sikt är inte fullt kända.[2] Hos barn med obstruktiv sömnapné förbättrar ingreppet livskvalitén.[3]
Ingreppet är i allmänhet säkert, men komplikationer som kan uppstå är blödning, kräkningar, uttorkning, svårigheter att äta eller talsvårigheter.[1] Halsont är vanligt och varar vanligtvis cirka en till två veckor efter operationen.[4] Blödning inträffar hos cirka 1% under den första dagen och hos ytterligare 2% efter det. Dödsfall är mycket ovanligt och inträffar i mellan 1 av 2360 och 1 av 56 000 ingrepp. Tonsillektomi tycks inte påverka immunförsvaret på lång sikt.[5]
Efter operationen kan ibuprofen och paracetamol (acetaminophen) ges för att behandla postoperativ smärta.[1] Operationen görs ofta med metallinstrument eller elektrokauterisering.[6] Adenoiden (en liknande körtel bakom näsan) kan också avlägsnas, i vilket fall ingreppet kallas för en "adenotonsillektomi". Ett partiellt avlägsnande av tonsillerna kallas för "tonsillotomi", vilket kan vara att föredra i fall av obstruktiv sömnapné.[7][8][9]
Ingreppet har beskrivits sedan minst 50 år efter Kristus av Celsus.[10] Sedan 2010, utförs åtminstone i USA tonsillektomi mer sällan jämfört med 1970-talet, även om det fortfarande är det näst vanligaste polikliniska ingreppet (som utförs utan inläggning på sjukhus) hos barn.[1] I och med 2019 förekommer det en påtaglig debatt kring när det är lämpligt att operera, med bl.a. påståenden att operationen gjorts för ofta.[2] Hur ofta tonsillektomi utförs skiljer sig mellan länder.[11][12]
Indikation[redigera | redigera wikitext]
I Sverige utförs årligen runt 13 000 halsmandeloperationer (tonsilloperation). De flesta operationerna utförs på barn (<18 år). I Sverige är de vanligaste indikationerna snarkning eller luftvägsobstruktion, recidiverande (återkommande) tonsillit, kronisk tonsillit och peritonsillit (halsböld). De olika indikationerna har, åtminstone i Sverige, visat sig ha typiska ålders- och könsfördelningar. Snarkning/obstruktion på grund av förstorade tonsiller är något vanligare hos pojkar i förskoleåldern, medan de infektionsrelaterade indikationerna är något vanligare hos unga kvinnor.[13]
Efterförlopp[redigera | redigera wikitext]
De flesta operationer förlöper felfritt utan större besvär.
Smärta är det vanligaste besväret efter kirurgi, varefter post-operativ blödning är näst vanligast.[13] Smärtan är som regel mest påtaglig dagen efter operation, men kan kvarstå i upp till 14 dagar och drabbar till någon grad alla som opereras. Blödning har i vissa studier visats drabba 0.1–0.3% av de opererade.[14]
Typer av kirurgi[redigera | redigera wikitext]
Deloperation[redigera | redigera wikitext]
När endast de utskjutande delarna av tonsillerna tas bort kallas det för tonsillotomi. I Sverige används tonsillotomi oftast om indikationen är snarkning eller luftvägsobstruktion. Vid denna indikation opereras ofta även den så kallade adenoiden bort.[13]
Typer av kirurgi[redigera | redigera wikitext]
Det finns olika kirurgiska metoder för att utföra tonsillektomi och tonsillotomi som grovt delas in i kalla eller varma tekniker, där den kalla metoden är vanligast och den varma ofta används kompletterande vid blödning. Därtill finns I en kommentar från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) från 2019 fann man att det inte gick att bedöma om varm operationsteknik coblation orsakade mindre smärta efter operation än kalla eller varma tekniker vid tonsillektomi.[13] Det var också osäkert om risken för blödning mer än 24 timmar efter en tonsillektomi är större om kirurgen använder coblation jämfört med kalla och andra varma tekniker.[13]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Mitchell, Ron B.; Archer, Sanford M.; Ishman, Stacey L.; Rosenfeld, Richard M.; Coles, Sarah; Finestone, Sandra A.; Friedman, Norman R.; Giordano, Terri; et al. (5 February 2019). ”Clinical Practice Guideline: Tonsillectomy in Children (Update)”. Otolaryngology–Head and Neck Surgery 160 (1_suppl): sid. S1–S42. doi:. PMID 30798778.
- ^ [a b] ”Tonsillectomy or adenotonsillectomy versus non-surgical treatment for chronic/recurrent acute tonsillitis”. The Cochrane Database of Systematic Reviews (11): sid. CD001802. November 2014. doi:. PMID 25407135.
- ^ ”Tonsillectomy or adenotonsillectomy versus non-surgical management for obstructive sleep-disordered breathing in children”. The Cochrane Database of Systematic Reviews (10): sid. CD011165. October 2015. doi:. PMID 26465274.
- ^ Flint, Paul W.; Haughey, Bruce H.; Robbins, K. Thomas; Thomas, J. Regan; Niparko, John K.; Lund, Valerie J.; Lesperance, Marci M. (2014) (på engelska). Cummings Otolaryngology – Head and Neck Surgery E-Book. Elsevier Health Sciences. sid. 2862. ISBN 9780323278201. https://books.google.com/books?id=lFajBQAAQBAJ&pg=PA2862
- ^ Bitar, MA; Dowli, A; Mourad, M (August 2015). The effect of tonsillectomy on the immune system: A systematic review and meta-analysis..
- ^ Damiani, F; Rada, G; Gana, JC; Brockmann, PE; Alberti, G (2 September 2016). ”Long-term effects of adenotonsillectomy in children with obstructive sleep apnoea: protocol for a systematic review.”. BMJ Open 6 (9): sid. e010030. doi:. PMID 27591015.
- ^ Zhang, Lai-Ying; Zhong, Laurie; David, Michael; Cervin, Anders (December 2017). ”Tonsillectomy or tonsillotomy? A systematic review for paediatric sleep-disordered breathing”. International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology 103: sid. 41–50. doi:. PMID 29224763.
- ^ Gorman, D.; Ogston, S.; Hussain, S. S. M. (2017). ”Improvement in symptoms of obstructive sleep apnoea in children following tonsillectomy versus tonsillotomy: a systematic review and meta-analysis”. Clinical Otolaryngology 42 (2): sid. 275–282. doi:. PMID 27506317.
- ^ Stelter, Klaus (2014-12-01). ”Tonsillitis and sore throat in children”. GMS Current Topics in Otorhinolaryngology, Head and Neck Surgery 13: sid. Doc07. doi:. PMID 25587367.
- ^ Who has been hiding in your tonsillectomy tray? Eponymous instruments in tonsillectomy surgery..
- ^ ”Surgical operations and procedures statistics - Statistics Explained”. ec.europa.eu. https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Surgical_operations_and_procedures_statistics#Number_of_surgical_operations_and_procedures.
- ^ Exploring the variation in paediatric tonsillectomy rates between English regions: a 5-year NHS and independent sector data analysis.
- ^ [a b c d e] Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social (19 augusti 2019). ”Jämförelse av tekniker vid operation av halsmandlar (tonsillektomi)”. www.sbu.se. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/jamforelse-av-tekniker-vid-operation-av-halsmandlar-tonsillektomi/. Läst 15 november 2020.
- ^ ”Indikation för tonsillotomi på barn och ungdomar”. Nationella Medicinska Indikationer. 16 april 2011. Arkiverad från originalet den 16 november 2020. https://web.archive.org/web/20201116221907/http://www.tonsilloperation.se/wp-content/uploads/2014/12/Indikation_f%C3%B6r_tonsillotomi_p%C3%A5_barn_och_ungdomar.pdf. Läst 2020-15-11.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Tonsillektomi.
