Torsten Bergmark
| Torsten Bergmark | |
| Född | Torsten Emric Bergmark 8 januari 1920 Umeå stadsförsamling, Västerbotten |
|---|---|
| Död | 11 januari 1996 (76 år) Farsta församling, Södermanland |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Konstnär, konstkritiker och professor |
| Maka | Inger Sundberg (1947–1952) Birgitta Bergmark (1960–1978) Unn Bergmark (1980–1996) |
Torsten Emric Bergmark, född 8 januari 1920 i Umeå stadsförsamling i Västerbottens län, död 11 januari 1996 i Farsta församling i Stockholm,[1] var en svensk konstnär, konstkritiker och professor.
Torsten Bergmark var son till köpmannen Emmerik Bergmark och Helga Håkansson. Han utövade sitt konstnärskap som målare och tecknare. Han tolkade gärna aktuella politiska händelser i sina verk och var starkt emot det han såg som samtida "borgerlig konst" och modernistiska strömningar. Som konstkritiker var Bergmark marxistiskt influerad och bland de många böcker han gav ut märks Konst, klass, kapital (1969).[2] I en polemisk essä 1976 för årsboken När-Var-Hur (årgång 1977, tryckt 1976) deklarerade han att konstnären måste tjäna det arbetande folket och den kommunistiska revolutionen, och uppmanade svenska konstnärer att lära av samtida figurativ konst från Maos Kina och DDR.[3]
Han var medarbetare i Dagens Nyheter från 1947 till 1974, skrev om aktuell bildkonst där och utsågs samma år (1974) till professor i den moderna konstens teori och idéhistoria vid Konsthögskolan, där han verkade fram till 1984.[4]
Torsten Bergmark var 1947–1952 gift med Inger Sundberg (född 1927), dotter till landssekreterare Ragnar Sundberg och Gusti Forsström. De fick barnen Fanny (född 1948), Jonna (född 1949) och Nicoline (född 1951). Andra gången var han gift 1960–1978 med TV-producenten och författaren Birgitta Bergmark (1934–1999), dotter till generaldirektören Torsten Eriksson och riksdagsledamoten Nancy Eriksson, ogift Bengtsson.[5] Sista gången gifte han sig 1980 med Unn Bergmark (född 1946).[6]
Torsten Bergmark är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[7]
Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]
- Kampen om rummet : kritik och program, Stockholm, Bonniers, 1966. Libris 485194
- Konst, klass, kapital: rapporter och resonemang om konstens villkor. Zenitserien, 0514-6712 ; 3. Stockholm: Zenit. 1969. Libris 8080289
- Konstnären som politiker, Stockholm: Arbetarkultur, 1972. Libris 65763
- Det svarta spåret : en bok om nyfascismen i Italien (tillsammans med Birgitta Bergmark), Stockholm: Arbetarkultur, 1975. Libris 590009
- Den åldrade modernismen : en kritik av den moderna konstens ideologi, Stockholm:Gidlund, 1977. Libris 7591108
- Konsten och makten, Stockholm: arbetarkultur, 1978. Libris 7590036
- Flykten till konsten, Stockholm: Gidlund, 1984. Libris 7668410
- Ögonblick av närvaro : en konstnärernas konsthistoria (sammanställd av Torsten Bergmark), Stockholm: Gidlund, 1989. Libris 7668257
- Man med krimmermössa som är trött om vintern : Memoarer, Stockholm: Norstedt, 1992. Libris 7156268
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ Reimers Pontus, Ahlgren Lena, red (1993). Bonniers lexikon: BL. 2, Asun-Bokn. Stockholm: Bonnier lexikon. sid. 167. Libris 1677235. ISBN 91-632-0038-4
- ^ Bergmark, T (1976), Konstnären idag, När-Var-Hur 1977; Forum, Stockholm
- ^ Torsten Bergmark i Nationalencyklopedin. Åtkomst 17 maj 2014.
- ^ BERGMARK, TORSTEN E, konstnär, Sthlm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 124.
- ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
- ^ SvenskaGravar