Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter (JTF) är en regelsamling för trafiksäkerheten vid järnvägar i Sverige.[1] Dessa föreskrifter meddelas av Transportstyrelsen och de kan jämföras med trafikreglerna för vägtrafik. 1 januari 2016 kommer de byta namn till "Trafikverkets Trafikbestämmelser, järnväg" och förkortas "TTJ".[2] Trafikverket tar över detta eftersom det inte anses passa Transportstyrelsens uppdrag.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Alla järnvägar, som omfattas av järnvägslagen (2004:519) och lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg (1990:1157), skall ha en trafiksäkerhetsinstruktion. Den riktar sig till användarna av järnvägen så att all trafik kan bedrivas på ett säkert sätt.

Banverket, och dessförinnan Statens Järnvägar, var länge utgivare av trafikföreskrifterna som kallades säkerhetsordning (SÄO). Sedan ålades Järnvägsstyrelsen, numera Transportstyrelsen, att ge ut den moderniserade instruktionen (JTF) som ersatte SÄO. Stor vikt lades vid:

  • God pedagogik.
  • Anpassning till det Europeiska ERTMS; European Railway Traffic Management System.
  • Anpassning till förutsättningarna för olika personalkategorier. Alla behöver ej kunna allt.

Syftena har varit att:

  • Genom gemensamma regler underlätta gränsöverskridande trafik (samma lokförare kör genom flera länder)
  • Ökad säkerhet.

Hela föreskriften kan studeras på Transportstyrelsens hemsida.[3]

Föreskrifterna har anpassats till:

  • De olika tekniska system som banorna är byggda för (se nedan).
  • De olika färdsätt som kan förekomma (se nedan).

Föreskrifterna innebär en delvis ändrad terminologi. Till exempel utgår det gamla begreppet station och ersätts av driftplats (järnväg) och vagnuttagning med spärrfärd. Vidare utgick tåganmälan och TAM-banor av system M nedan.

System[redigera | redigera wikitext]

Tavla som markerar att här börjar systemet E2 att gälla.

Med system menas den tekniska lösning för säkerheten som en bana är anpassad. För beskrivning av säkerhetskomponenter såsom optiska signaler, spårledningar, baliser, GSM-R mm se säkerhetssystem och ERTMS. Följande system fanns definierade 2008:

  • System H. För automatiserade banor (fjärrblockerade) med optiska signaler, spårledningar och ATC. Det är banor där man automatiskt kontrollerar var tåg befinner sig och automatiskt kan stoppa tåg, som ej följer ett givet körbesked. Tåg ska ha speciell utrustning men kan gå i begränsad hastighet utan det. Kommer att ersättas av system E1 eller E2 (se nedan) när det europeiska säkerhetssystemet ERTMS införs.
  • System M. För ej automatiserade banor (ej linjeblockering, men spårledningar kan förekomma). Tågklareringen hanteras av två tågklarerare helt manuellt. Hette tidigare tåganmälan.
  • System S. För banor som avlyses för alla utom ett visst tåg - spärrfärdssträckor. Hanteras av en tågklarerare. Motsvarar det som i gamla SÄO hette vagnuttagning eller "VUT-banor".
  • System R. För banor som styrs med radioblockering. Finns endast på Tjustbanan och kräver speciell installation i fordonen.
  • System F. För bana som saknar linjeblockering och övervakas av en tågklarerare med hjälp av ett förenklat manuellt system. Det ska vara samma tågklarerare som kontrollerar platsen i System H som gränsar till System F. Det är muntlig kommunikation mellan förare och tågklarerare. På driftsplats halv sikthastighet. Vid säkrad tågfärd på linjen, linjens hastighet. Enda banan med System F i Sverige är Örbyhus-Hallstavik, där systemet planeras att ersättas med E3 under 2016.[4]
  • System E1. För banor som byggts enligt ERTMS nivå 1. Normalt endast större stationsområden som har både optiska signaler, spårledningar och eurobaliser som även sänder signalmeddelanden. Tåg för E1-E3 måste ha speciell utrustning.
  • System E2. För banor som byggts enligt ERTMS nivå 2. Alla huvudlinjer saknar optiska signaler men har spårledningar och använder GSM-R för kommunikation av positioner och signalmeddelanden. Det infördes första gången i full drift 2010 och ska vara det framtida systemet på huvudlinjer, normalt istället för system H.
  • System E3. För banor som byggts enligt ERTMS nivå 3, vilka då saknar både optiska signaler och spårledningar men har baliser och GSM-R. Tänkt för mindre linjer, normalt ersättande system M, S, F och R.

Vid de platser där byte av system sker, sätts tavlor upp som informerar om det nya systemet som börjar gälla.

Färdsätt[redigera | redigera wikitext]

Oavsett system, så kan tåg framföras med olika hantering av säkerheten. Man skiljer därför på följande färdsätt:

  • Tågfärd. "Trafikverksamhet för att framföra storfordon från en driftplats eller driftplatsdel till någon annan driftplats eller driftplatsdel". Det betyder körning av normala godståg och persontåg från station till station.
  • Spärrfärd. "Trafikverksamhet för rörelser med spårfordon i valfri riktning på en avspärrad bevakningssträcka". Det betyder vanligen att köra arbetståg banunderhåll till och från ett underhållsområde men även att köra godståg på bibanor.
  • Växling. Trafikverksamhet för att förflytta spårfordon. Det betyder att koppla isär ett tidigare tåg, koppla ihop ett nytt tåg eller bara flytta vagnar. Det sker normalt bara på bangårdar men kan ske även ute på linjen eller ute i kapillärnätet. Rent tekniskt på:
    • Sidospår
    • Huvudspår på en bevakad driftplats
    • Huvudspår omedelbart utanför en bevakad driftplats, i samband med växling på driftplatsen
    • Huvudspår på linjen eller på en obevakad driftplats, vilket förutsätter att hela eller delar av ett tågsätt eller spärrfärdssätt används. I detta fall är trafikverksamheten växling underordnad den tågfärd eller spärrfärd som pågår."

Utbildningsmoduler[redigera | redigera wikitext]

Fyra grupper:

  • Övergripande moduler
    • Introduktion och Index
    • Termer
    • Signaler (optiska signaler)
    • Dialog vid ordergivning
    • Fara och olycka
  • Färdmoduler
    • Tågfärd system H och M
    • Spärrfärd system H, M och S
    • Växling
  • Skyddsmoduler
    • A-skydd system H, M och S. Underhållsarbete med tung utrustning där banan helt avlyses från trafik.
    • L-skydd system H, M och S. Underhållsarbete med lätt utrustning som kan flyttas bort för att tåg ska kunna passera.
    • E-skydd. Elarbete där risk finns att strömavtagare kan göra anläggningen spänningsförande.
    • S-arbete. Signalarbete som inte stör trafiken.
    • Disposition. Ett sammanhängande spårområde upplåtes för flera trafikverksamheter.
  • Trafikledningsmoduler
    • Trafikledning
    • Enkla signalställverk
    • Obevakade vänddriftplatser

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter, JTF Transportstyrelsen
  2. ^ Järnvägens Trafikföreskrifter Arkiverad 11 oktober 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Bilagor till föreskriften Arkiverad 22 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. Transportstyrelsen
  4. ^ Trafikverksamheter - System F Arkiverad 5 november 2014 hämtat från the Wayback Machine.