Stångådalsbanan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Stångådalsbanan
rälsenbra.jpg
Ett stycke av Stångådalsbanan mellan Tannefors och Hjulsbro i Linköping (banan har här gemensam sträckning med Tjustbanan).
Allmänt
PlatsSverige
SträckaLinköpingKalmar
Anslutande järnvägslinjerSödra stambanan
Tjustbanan
Bockabanan
Järnvägslinjen Berga-Oskarshamn
Järnvägslinjen Blomstermåla-Mönsterås
Kust till kust-banan
Smalspår
Hultsfred-Västervik
Organisation
Invigd1902/1897/1874
ÄgareSvenska Staten
BanoperatörTrafikverket
TrafikoperatörTransdev
Green Cargo
BiljettoperatörKalmar Länstrafik
Östgötatrafiken
Tekniska fakta
Längd235 kilometer
Antal spårEnkelspår
Spårvidd1435 millimeter (Normalspår)
Största tillåtna axellast22,5/20 ton
Största lutning19 
ATCJa
FjärrblockeringNej, System M (Förutom System R Linköping-Rimforsa)
Hastighet140 km/h
ElektrifieradNej
LastprofilA
Linjekarta
 v  r 
Continuation backward
Södra stambananMalmö C
Station on track
0 Linköping C
Unknown BSicon "ABZgl" Unknown BSicon "CONTfq"
1 Södra stambananmot Stockholm C
Stop on track
3 Tannefors
Unknown BSicon "eHST"
7 Hjulsbro
Unknown BSicon "eHST"
10 Slatteforsnedlagd 2003
Unknown BSicon "eHST"
13 Stureforsnedlagd 2003
Unknown BSicon "eBHF"
20 Bjärka Säbynedlagd 2003, kvar som mötesspår
Unknown BSicon "ABZgl" Unknown BSicon "CONTfq"
20 Tjustbananmot Västervik
Unknown BSicon "eHST"
25 Bestorpnedlagd 2003
Unknown BSicon "eHST"
29 Brokindnedlagd 2003
Unknown BSicon "eHST"
34 Gärdalanedlagd 2003
Unknown BSicon "eHST"
38 Opphemnedlagd 2003
Station on track
41 Rimforsa
Unknown BSicon "eHST"
50 Slätmon
Unknown BSicon "eHST"
55 Kölefors
Unknown BSicon "eABZg+l" Unknown BSicon "exENDEeq"
58 industrispår till Kindasågennedlagd 2005
Station on track
59 Kisa
Unknown BSicon "exENDEaq" Unknown BSicon "eABZgr"
60 industrispår till Swedish Tissue1971-2005
Unknown BSicon "eHST"
66 Korpklev
Unknown BSicon "eHST"
71 Vervelnnedlagd 2003
Unknown BSicon "eHST"
76 Björkhult?-1968, 1990-2003
Unknown BSicon "eHST"
82 Gullringen
Unknown BSicon "eHST"
88 Slitshult
Unknown BSicon "eHST"
91 Södra Vi
Unknown BSicon "eHST"
94 Fågelhem
Stop on track
99 Astrid Lindgrens värld
Station on track
101 Vimmerby
Unknown BSicon "eHST"
111 Storebronedlagd 2003
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "ABZg+r"
Bockabananmot Nässjö C
Straight track Continuation backward
Hultsfred-Västervikmot Västervik (smalspår)
Unknown BSicon "BHF-L" Unknown BSicon "KBHFxe-R"
122 Hultsfred
Unknown BSicon "exCONTgq" Unknown BSicon "eKRZu" Unknown BSicon "exSTRr"
Växjö-Åseda-Hultsfred(smalspår)
Stop on track
134 Målilla
Stop on track
142 Mörlunda
Unknown BSicon "ABHFl+l"
Unknown BSicon "lBHF~R" + Unknown BSicon "CONTfq"
159 Berga, Berga-Oskarshamnmot Oskarshamn
Stop on track
166Högsby
Unknown BSicon "ABZg+l" Unknown BSicon "CONTfq"
Blomstermåla-Mönsteråsmot Mönsterås
Station on track
195 Blomstermåla
Unknown BSicon "exPSL"
215 Rocknebystuderas[1]
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "ABZg+r"
Kust till Kust-bananmot Göteborg C
End station
235 Kalmar C

Stångådalsbanan (där den tidigare Östra centralbanan ingår som en del) är järnvägen mellan Linköping och Kalmar. Den går delvis gemensamt med Tjustbanan och delar sig vid Bjärka-Säby, där Tjustbanan går vidare till Åtvidaberg och Västervik och Stångådalsbanan fortsätter söderut mot Hultsfred och Kalmar. Banan följer Stångån en stor del längs sträckan, vilket förklarar dess namn. Banan körs sedan 1996, då bandelen Hultsfred-Kalmar återinvigdes, med tåg av Y2-typ, Kustpilen. Efter våren 2005, då det privatägda BK Tåg som drev Stångådalsbanan gick i konkurs, tog SJ över trafiken. Sedan juni 2008 körs trafiken av Transdev (tidigare Veolia Transport). Banan är oelektrifierad med normalspår.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Historiskt sett är den nuvarande banan en sammanslagning av tre banor med omväxlande normalspår och smalspår som byggdes om till normalspår efterhand. Linjen Hultsfred – Linköping byggdes som normalspåriga Östra centralbanan, öppnad 1902. Hultsfred – Berga var en del av den sammanhängande normalspårsbanan Nässjö-Oskarshamns Järnväg, öppnad 1874. Sträckan Berga – Kalmar var en smalspårsbana (Kalmar - Berga järnväg) med 891 mm spårvidd, öppnad 1897. Den senare banan var tänkt att förlängas till Västervik men därav blev intet (det byggdes smalspår Hultsfred – Västervik, men det fanns bara normalspår Berga – Hultsfred).

Bansträckningen Kalmar – Berga blev en renodlad godsbana under 1960-talet som successivt under 1970-talet byggdes om till normalspår (färdigt 1978). Denna historiska utbyggnad förklarar bland annat varför tågen måste vända i Berga för att fortsätta vidare mot Linköping/Kalmar eftersom bägge banorna kommer in västerifrån mot Berga station. Det som historiskt krävde två byten för att göra en tågresa mellan Linköping och Kalmar (alternativt ett byte i AlvestaSödra stambanan, en lång omväg västerut) kräver sedan 1996 inga byten alls. Baksidan av detta har blivit en försämring för persontrafiken till Oskarshamn, som mellan sommaren 2005 och december 2011 var helt inställd.[2][ej i angiven källa]

Vid en plankorsning i Ruda kolliderade i oktober 2018 ett persontåg på Stångådalsbanan med en traktor varvid tre personer fördes till sjukhus med oklart skadeläge.[3][4] Vid en plankorsning i Landeryd utanför Linköping i december 2010 omkom en bilförare efter en kollision med ett tåg.[5] Vid en obevakad plankorsning norr om Kisa 19 januari 2019 omkom en bilförare efter en kollision med ett tåg.[6] Det stora antalet obevakade plankorsningar gör att kollisioner mellan bil och tåg händer ibland, vilket orsakat flera dödsfall och skapat brist på fungerande tåg.

Underhållsbehov[redigera | redigera wikitext]

Banan är i stort behov av underhåll och har delvis dålig överbyggnad med räls från 1960-talet och gamla, slitna växlar enligt Trafikverket.[7] När Regeringen Löfven i maj 2018 beslutade om en nationell infrastrukturplan som sträcker sig fram till 2030 och omfattar 700 miljarder kronor avsattes ingenting till upprustning av Stångådalsbanan.[8][9]

Under 2018 ställdes trafiken in på grund av solkurvor och andra spårfel bland annat 1 januari[10], 26 februari[11], 23 maj[12], 3 och 4 juni[13][14], 28 juni[15] och 9 juli[16]. Från 25 juli till 2 augusti 2018 stängdes banan av helt på grund av risk för solkurva med 327 inställda tåg som följd.[17][18][19] Samma dag som trafiken återstartades ställdes den in igen.[20]

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Persontrafiken på Stångådalsbanan mellan Linköping och Kalmar bedrivs av Transdev på uppdrag av Kalmar Länstrafik som har huvudansvaret och Östgötatrafiken som ger bidrag till trafiken. Vid resor inom länen på Stångådalsbanan gäller respektive läns taxa. Vid resor över länsgränsen gäller Kustpilen-taxan.[21][22] Trafiken bedrivs huvudsakligen med Y2-motorvagnar och Y31, som har ersatt Y1.

Krösatågen trafikerade från december 2011 t.o.m. 13 december 2014 Stångådalsbanan mellan Hultsfred (dit tågen kom från Nässjö) och Berga och vidare till Oskarshamn.[23][2] I december 2014 lades denna Krösatågstrafik ned och av persontrafik återstår KLT:s Kustpilen.

Godstrafiken på banan bedrivs av Green Cargo och är störst mellan Kalmar och Blomstermåla (och vidare mot Mönsterås) men går även mellan Hultsfred och Berga (och vidare mot Oskarshamn).

Signalsystem[redigera | redigera wikitext]

Stångådalsbanan har två olika signalsystem. System R (radiobaserad överföring av signalinformation till föraren) gäller mellan Linköping och Rimforsa. System M (manuell hantering, föraren meddelas endast via signaler gäller mellan Rimforsa och Kalmar. Stångådalsbanan och Tjustbanan (mellan Bjärka Säby och Västervik) är de enda banorna i Sverige med System R, som kräver särskild utrustning ombord.

Banorna måste byta till ett annat system senast cirka 2025 då stambanan vid Linköping får detta system, annars skulle Stångådalsbanans tåg inte få gå till Linköping, eftersom ERTMS också kräver särskild utrustning ombord, och ERTMS och System R inte passar ihop i samma fordon.[24] Planen var att byta till ERTMS för alla banor med System R, men detta har inte tagits med i den nationella planen 2018–2029, eftersom det är mycket kostsamt.[25] Det finns 2020 ingen beslutad plan hur detta ska lösas, men möjliga lösningar kan till exempel vara att återgå till system M, köra buss sista kilometerna, bogsera tågen med ett ERTMS-utrustat lok i Linköping, installera både ERTMS och ATC på den ny tågen tillsammans med en radio plockad från någon av de tåg som idag trafikerar banan eller lägga ner båda banorna. Det finns beslut på att köpa nya tåg till Stångådalsbanan och Tjustbanan eftersom de befintliga har dålig driftsäkerhet och inte är förberedda att installera ERTMS i.[26] Tågbytet måste göras när signalsystemet byts eftersom det inte anses finnas utrustning för att installera system R i nya tågen, och man inte vill kosta på mångmiljonbelopp för ERTMS i de gamla tågen, men det är osäkert om något byte ska ske och när.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Trafikverket Mötesstation i Rockneby
  2. ^ [a b] ”Landsbygdstrafik”. Arkiverad från originalet den 5 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120105110957/http://klt.se/Hitta-din-resa/Oskarshamn/Landsbygdstrafik/. Läst 4 januari 2012. 
  3. ^ SVT 11 oktober 2018
  4. ^ SVT 11 oktober 2018
  5. ^ En dog i krock med kustpilen
  6. ^ Trafikverkets utredning: Sikten var dålig
  7. ^ Natanaelsson, Kenneth (30 november 2015). ”Underlagsrapport: Transportbehov och medelsbehov för respektive bandel på det lågtrafikerade järnvägsnätet” (PDF). Trafikverket. sid. 55–60, 96–99, 106–109. https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/12124/RelatedFiles/2015_239_underlagsrapport_transportbehov_och_medelsbehov_for_respektive_%20bandel.pdf. Läst 3 augusti 2018. 
  8. ^ ”Nationell infrastrukturplan 2018–2029”. Regeringen.se. Regeringskansliet. 2018. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/nationell-infrastrukturplan/. Läst 3 augusti 2018. 
  9. ^ Carlson, Olof (4 juni 2018). ”Inga extra pengar till Stångådalsbanan”. Östgöta Correspondenten. http://www.corren.se/nyheter/hultsfred/inga-extra-pengar-till-stangadalsbanan-om5320970.aspx. Läst 3 augusti 2018. 
  10. ^ Karlsson, Jakob (1 januari 2018). ”JUST NU: Totalstopp i tågtrafiken”. Dagens Vimmerby. http://www.dagensvimmerby.se/nyheter/e/17930/just-nu-totalstopp-i-tagtrafiken/. Läst 3 augusti 2018. 
  11. ^ Johansson, Linus (26 februari). ”JUST NU: Stora problem med tågtrafiken på Stångådalsbanan”. Dagens Vimmerby. http://www.dagensvimmerby.se/nyheter/e/19423/just-nu-stora-problem-med-tagtrafiken-pa-stangadalsbanan-/. Läst 3 augusti 2018. 
  12. ^ Henriksson, Simon (23 maj 2018). ”Stopp för tågtrafiken på Stångådalsbanan – finns ingen prognos”. Dagens Vimmerby. http://www.dagensvimmerby.se/nyheter/e/21886/stopp-for-tagtrafiken-pa-stangadalsbanan-finns-ingen-prognos/. Läst 3 augusti 2018. 
  13. ^ Isefjord, David; Lernstål, Anton (4 juni 2018). ”Solkurvor orsakade långt tågstopp”. Barometern. http://www.barometern.se/kalmar/stopp-i-tagtrafik-till-och-fran-kalmar/. Läst 3 augusti 2018. 
  14. ^ Johansson, Linus (3 juni 2018). ”Tågtrafiken har stoppats – för varmt för att köra vidare”. Dagens Vimmerby. http://www.dagensvimmerby.se/nyheter/e/22205/tagtrafiken-har-stoppats-for-varmt-for-att-kora-vidare/. Läst 3 augusti 2018. 
  15. ^ Karlsson, Jakob (28 juni 2018). ”Stora problem på Stångådalsbanan – spårfel mellan Vimmerby och Hultsfred”. Dagens Vimmerby. http://www.dagensvimmerby.se/nyheter/e/22889/stora-problem-pa-stangadalsbanan-sparfel-mellan-vimmerby-och-hultsfred/. Läst 3 augusti 2018. 
  16. ^ Hadzimahovic, Zenaida; Planthaber, Olov (9 juli 2018). ”Solkurva har stoppat tågtrafiken”. Östgöta Correspondenten. http://www.corren.se/nyheter/linkoping/solkurva-har-stoppat-tagtrafiken-om5368716.aspx. Läst 3 augusti 2018. 
  17. ^ Tågsträckor stängs av på grund av värmen”. SVT Nyheter. 24 juli 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/tag-stalls-in-pa-grund-av-varmen. Läst 3 augusti 2018. 
  18. ^ Landgren, Christoffer (2 augusti 2018). ”Tågtrafiken igång på Kalmar läns järnvägar”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/tagtrafiken-igang-pa-kalmars-jarnvagar. Läst 3 augusti 2018. 
  19. ^ Carlsson, Ulf (2 augusti 2018). ”327 inställda tåg på grund av solen”. Östra Småland. Arkiverad från originalet den 3 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180803112849/http://www.ostrasmaland.se/kalmar/327-installda-tag-pa-grund-av-solen/. Läst 3 augusti 2018. 
  20. ^ Henriksson, Simon (2 augusti 2018). ”Spårfel drabbar tågtrafiken – finns ingen prognos”. Dagens Vimmerby. http://www.dagensvimmerby.se/nyheter/e/24917/sparfel-drabbar-tagtrafiken-finns-ingen-prognos/. Läst 3 augusti 2018. 
  21. ^ KLT Kustpilen Arkiverad 20 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  22. ^ ÖstgötaTrafiken Resa med Kustpilen Arkiverad 18 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  23. ^ KLT Återtåget i Oskarshamn Arkiverad 17 december 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  24. ^ Utbyggnad och tidplaner för ERTMS
  25. ^ Nationell plan för transportsystemet 2018–2029
  26. ^ Region Kalmar vill köpa tåg för två miljarder – osäkert om de går att köra

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Adell, Niklas; Brännlund, Per-Olov (1999). Östra centralbanan: Linköping-Hultsfred : de första hundra åren. Malmö: Stenvall. Libris länk. ISBN 91-7266-150-X 
  • Edman, Björn; Lind, Lars Olof (2001). Kalmar-Berga järnväg. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 73. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. Libris länk. ISBN 91-85098-92-2 
  • Schönbeck, Henrik (1916). En färd genom Kinda och Tjust med östra centralbanan och Norsholm-Västervik-Hultsfred järnvägar. Linköping. Libris länk 
  • Östra centralbanans järnvägsaktiebolag : de första 20 åren : historisk-ekonomisk beskrivning. Linköping: Linköpings lithogr. a.-b. 1918. Libris länk 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]