Trencadís

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Trencadís

Reptil Parc Guell Barcelona.jpg Drake från Parc Güell, utförd i trencadís.


Trencadís (katalanska för 'bräcklig'[2] eller 'skärva') är en sorts mosaik, lagd med oregelbundet uppbrutna bitar av keramik, marmor eller glas, ofta arrangerade i abstrakta mönster, och ibland i organiska tredimensionella former.[3] Trencadís är typisk för den modernistiska katalanska arkitekturen,[4] där den började förekomma i slutet av 1800-talet. Framträdande arkitektoniska verk där trencadís förekommer från denna period är bland annat Parc Güell och Sagrada Família. Ett annat namn för denna teknik är pique-assiette, efter franskans ord för 'naggad tallrik'.

Den katalanska trencadís-stilen är inspirerad av neomudéjar, som i sin tur var en renässansstil inspirerad av morisk arkitektur.[5] Trencadís har också likheter med mosaiktekniken Opus tessellatum som användes i antikens Rom.[5]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den katalanska trencadís-stilen är inspirerad av neomudéjar, som i sin tur var en renässansstil inspirerad av morisk arkitektur.[5] Trencadís har också likheter med mosaiktekniken Opus tessellatum som användes i antikens Rom.[5]

Keramikplattor användes flitigt inom den katalanska modernistiska arkitekturen, men det var Antoni Gaudí som började använda uppbrutna oregelbundna bitar.[a] Arkitekten Josep Maria Jujol tog sig sedan an den nya tekniken och gav den sin egen tolkning.

Inom trencadís använde man sig av utrensade plattor från keramikfabriken Pujol i Bausis i Esplugues de Llobregat, liksom även vitt porslin från tallrikar och kaffekoppar från andra spanska fabriker. Dessutom kom plattor av typen romersk mosaik till användning, liksom bitar av glas, marmor och sten.[7]

Kakelplattor i starka färger blev vanligt förekommande inom trencadís, både för färgernas skull och för den högblanka ytan. Dessutom bidrog detta till den tredimensionella karaktären på fasadarbeten och utsmyckningar inom modernisme-arkitekturen.

Gaudí använde trencadís-tekniken första gången vid bygget av Casa Vicens (1883–1885)[8] och för entrén till Güellpaviljongerna (1884–1887) på Avinguda de Pedralbes i Barcelona.

En särskild effekt nås när man använder sig av oregelbundna keramikbitar som redan har ett mönster eller motiv.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vid besök i verkstaden hos mosaikmakaren och scenogragen Lluís Brú såg Gaudí hur man samlade dem. Han tog en kakelplatta, bröt den itu och utropade: "De måste staplas, annars får vi aldrig ordning på det här".[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från katalanskspråkiga Wikipedia, 12 januari 2017.
  1. ^ ”trencadís -issa” (på katalanska). DIEC2. http://dlc.iec.cat/results.asp?txtEntrada=trencad%EDs. Läst 14 augusti 2017. 
  2. ^ ”trencadís -issa” (på katalanska). diccionari.cat. http://www.diccionari.cat/lexicx.jsp?GECART=0136875. Läst 14 augusti 2017. 
  3. ^ "#termedelasetmana: trencadís". Blog de Termcat / gencat.cat. Läst 14 augusti 2017. (katalanska)
  4. ^ 116 icones turístiques de Catalunya. Barcelona: Ara Llibres, s.c.c.l. 2011. ISBN B-46.2872010 (Felaktig längd på ISBN-nummer). http://www.gencat.cat/diue/serveis/publicacions/turisme/icones/116icones/arxius/index.html. Läst 14 augusti 2017 
  5. ^ [a b c d] Guillem Daniel (2017-05-13) The boulevard of broken tyles: Gaudí’s most known mosaics, Barcelona Guide Bureau, läst 2017-10-18
  6. ^ Lluís Brú, fragment d'un creador. Aj. d'Esplugues. pàg. 74. ISBN 84-609-5719-5
  7. ^ ”The technique of “trencadís” in Casa Batlló” (på engelska). casabatllo.es. 15 maj 2014. https://www.casabatllo.es/en/news/technique-trencadis-casa-batllo/. Läst 18 oktober 2017. 
  8. ^ http://www.aesu.com/spain/touring-barcelona-explore-antoni-gaudis-architectural-wonders/

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]