Truso

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Truso var en vikingatida handelsplats belägen vid sjön Drużno som är anknuten till floden Wisła. Platsen är idag känd som Janów Pamorski (före 1945 känd som Hansdorf).

Staden är omnämnd i Wulfstans krönika från år 880 CE[1]. Wulftans gjorde en sju dagars seglats från Hedeby och passerade ”Langaland, Laeland, Falster, Sconeg ond thas land eall hyrad to Denemark” för att komma till Turso. Alfred den store lät denna berättelse komma med i sin uppdaterade utgåva av den romerska författaren Paulus Orosius verk från 400-talet ”historiae adversum paganos[2].

Historia[redigera | redigera wikitext]

Handel har bedrivits på platsen sedan 650 CE då troligen som en mer säsongsbetonad handelsplats. Dateringen är ganska säker då bland annat en brosch i Vendelstil och ett Gotländskt bronsbeslag har hittats på platsen[1][3].

Runt 850 ce sker en förändring och staden blir till en mer permanent boplats vilket kan ses i att nya byggnationer tillkommer och förändras. Från gravmaterialet kan vi se att handelsmän från Gotland har medfört sina familjer[2] vilket tyder på en stadig bosättning. Husen i de centrala delarna av staden är av typen långhus[4] och har en stor del skandinaviska fynd så som spelpjäser och bräden[5]. I hamnen har man funnit båtar samt stora mängder av nitar och spik vilket tyder på att reparationer av skepp har skett på platsen[4].

I den sista fasen av Trusos utveckling runt 950 så har en mur eller vall uppförts runt staden som skydd utåt[1]. Men runt 1000-talet så avtar handeln i staden och det verkar som staden brann innan den övergavs.

Handel[redigera | redigera wikitext]

Från det arkeologiska materialet kan vi se att Truso var en viktig del i det vikingatida handelsnätverket[2]. Hantverkarna i staden var främst specialiserade på att arbeta med bärnsten och benmaterial[6]. Men även spår av smedjor har framkommit på platsen. Att det var en multikulturell handelsplats syns i fyndmaterialet som utöver de skandinaviska och Karolingiska artefakterna har en stor del arabiska silvermynt och vikter[3]. Slaver har även varit verksamma i Turso men har haft sina byggnader i utkanten av staden och kan ha arbetat för de skandinaver som bodde i Truso[1].

Arkeologer har även funnit vad som troligen är en solkompass gjord av älghorn och en annan gjord av val vilket visar att Norska handelsmän har varit verksamma på platsen[6].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Franciszek Jagodziński, Marek (2010) (på Polska, Engelska). Truso: między Weonodlandem a Witlandem; between Weonodland and Witland. Elbląg : Muzeum Archeologiczno-Historyczne. ISBN 978-83-7208-208-4 
  2. ^ [a b c] Burenhult, Göran (1999). Arkeologi i norden 2 (Andra). Natur & Kultur. ISBN 91-27-97823-x 
  3. ^ [a b] Mateusz Bogucki, Beata Jurkiewicz, red (2012) (på Polska, Tyska, Engelska). Janów Pomorski, stan. 1: wyniki ratowniczych badań archeologicznych w latach 2007-2008. T. 2, Od późnego okresu wędrówek ludów do nowożytności (Janów Pomorski, site 1: archaeological rescue excavations in 2007-2008. Vol. 2, From the late migration period to the modern era). "Vol. 2". Elbląg : Muzeum Archeologiczno-Historyczne. ISBN 978-83-63016-12-8 
  4. ^ [a b] Marianne Hem Eriksen, Unn Pedersen, Bernt Rundberget, Irmelin Axelsen, red (2014) (på Engelska). Viking Worlds: Things, Spaces and Movement. Oxbow books. ISBN 978-1-78297-727-8 
  5. ^ Franciszek Jagodziński, Marek (2015) (på Polska, Engelska). Truso: legenda Bałtyku: katalog wystawy. Elbląg : Muzeum Archeologiczno-Historyczne. ISBN 978-83-919291-6-2 
  6. ^ [a b] Mateusz Bogucki, Beata Jurkiewicz, red (2012) (på Polska, Engelska). Janów Pomorski, stan. 1: wyniki ratowniczych badań archeologicznych w latach 2007-2008. T. 3, Analizy (Janów Pomorski, site 1: archaeological rescue excavations in 2007-2008. Vol. 3, Analysis). Elbląg : Muzeum Archeologiczno-Historyczne. ISBN 978-83-63016-12-8