Ture Eriksson (Bielke)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Ture Eriksson Bielke)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Ture Eriksson till Läckö, riddare, riksråd, delaktig i Västgötaherrarnas uppror, dömd 1529, benådad, död 1533 eller 1534. Son till riksrådet Erik Turesson (Bielke) och Gunilla Johansdotter (Bese).

Ture Bielke innehade gods och län i Västergötland under Gustav Vasas tidigare regering och blev 1527 hövitsman på Läckö slott, dubbades till riddare vid kröningen av Gustav Vasa i Uppsala 1528.

Tillsammans med Måns Bryntesson (Lilliehöök) och Nils Olofsson (Vinge) stod han i spetsen för det 1529 planerade upproret mot Gustav Vasa. Ture Erikssons roll skulle där vara att uppvigla i Dalarna. Han försökte sedan företaget misslyckats snabbt dra sig ur spelet. På riksdagen i Strängnäs i juni 1529 tillsammans med Måns Bryntesson och Nils Olofsson dömd till döden, men fick på sin moders förbön nåd. Bielke förlorade sina förläningar 1529, inklusive Läckö. Sina egendomar fick han behålla, men måste erlägga en större summa pengar till kungen.

Gift med Brita Bengtsdotter, dotter till riksrådet Bengt Gregersson (Lillie nr 6) och Märta Arendtsdotter (tillbakaseende ulv).

Barn

  1. Märta Turesdotter.
  2. Anna Turesdotter, död 1573. Gift 1539 i Norrköping med riddaren och riksrådet Måns Svensson Some
  3. Ingegerd Turesdotter, död före 1560. Gift 1550 med riddaren och ståthållaren Knut Haraldsson (Soop nr 10).
  4. Elin Turesdotter. Gift med Ivar Månsson (lilljeörn?).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svensk uppslagsbok. Malmö 1939
  • Lars-Olof Larsson - Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]