Hoppa till innehållet

Töglag

Från Wikipedia

Töglag är ett fornnordiskt versmått som troligen uppfanns av skalden Torarin lovtunga vid Knut den stores hird omkring år 1028.[1] Töglag tillhör, skriver Snorre Sturlasson, "de mindre versformerna som förr ofta användes i lovdikter".[2] Metern är med andra ord kortfattad. I stället för tre höjningar per kortrad, som i drottkvätt, har töglag bara två. I Háttatal, Snorres exempelsamling av forntida versmått, är töglag nummer 69:

Kunn bjó ek kvæði
konungs bróður þjóð
- þann veit ek þengil -
þrenn - fjǫlmennan;
fram skal in fjórða
fólkglaðs vaða
ljóss elds lagar
lofun friðrofa.[3]

Som synes saknas assonans i udda rader. Om där, som i drottkvätt, finns halvassonans kallas metern tögdrapulag (tǫgdrápulag).

  1. ^ Finnur Jónsson, a.a., sid 602.
  2. ^ Háttatal 67.
  3. ^ Prosaöversättning: Jag gjorde tre dikter, kända för människor, åt kungens bror - jag vet att den härskaren har ett stort manskap. Fram skall skrida den fjärde lovsången över havets ljusa elds [guldets] stridsglada fridstörare [anföraren]. Snorres Edda, Johansson & Malm, a.a., sid 253.

Källförteckning

[redigera | redigera wikitext]