UHT-behandling

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

UHT-behandlade (efter UltraHög Temperatur) mjölkprodukter har hållbarhetsbehandlats genom värmebehandling vid cirka 135-140 °C i 2-4 sekunder och därefter förpackats aseptiskt. Syftet är att förstöra alla kvarvarande nedbrytande mikroorganismer och deras sporer på ett sådant sätt att de kemiska, fysiska och organoleptiska förändringarna är minimala. Hållbarheten på UHT-mjölk är cirka 4 månader vid rumstempererad förvaring i oöppnad förpackning.

UHT-behandling kallas också ultrapastörisering. UHT-mjölk får en viss bitter ”koksmak” som kan tas bort med tillsatser, till exempel immobiliserat sulfhydryloxidas för att oxidera tioler. Livsmedlet måste anses vara hårt processat. UHT-mjölk är vanlig i Europa men inte i Sverige (UHT-mjölk förvaras i rumstemperatur i livsmedelbutiker på kontinenten). UHT-behandlad grädde och mjölk, som håller i 3 månader, är dock en vanlig produkt i storkök och på restauranger även i Sverige. Portionsförpackningarna innehåller även stabiliseringsmedel E331 (natriumcitrater).

UHT-behandling av ekologisk mjölk är tillåten i flera länder. Skånemejerier har producerat UHT-mjölk för den engelska marknaden. I USA har skarp kritik riktats mot att UHT-behandlad mjölk får kallas ekologisk, till exempel av företaget Next Generation i Wisconsin.

Ur energisynpunkt är det viktigt att notera att en UHT-anläggning kostar mycket energi eftersom man ska upp i höga temperaturer. Å andra sidan slipper man kylanläggningar för att hålla mjölken kall.

UHT-behandlad mjölk benämns ibland H-mjölk eller sterilmjölk.[1] Den saluförs ibland under namnet kaffemjölk.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”H-mjölk”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h-mj%C3%B6lk. Läst 29 januari 2019.