Ulrik Frederik Gyldenløve

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ulrik Frederik Gyldenløve
Ulrik Frederik Gyldenløve 1.jpg
Född1638[1][2]
BremenTyskland
Död17 april 1704[3] (65 år)
HamburgTyskland
BegravdKöpenhamn
NationalitetDansk
SysselsättningDiplomat, politiker, militär
BefattningRiksståthållare (1664–1699)
Make/makaSophie Urne
Marie Grubbe
Antoinette Augusta von Aldenburg
PartnerMaria Meng
BarnWoldemar von Löwendal (f. 1660)
Carl Løvendal (f. 1660)
Charlotte Amalie Gyldenløve (f. 1682)
Ulrikke Antoinette Danneskiold-Laurvig (f. 1686)
Ferdinand Anton Danneskiold-Laurvig (f. 1688)
Wilhelm de Ulrichsdal (f. 1692)
Margrethe Christiane Augusta Danneskiold-Laurvig (f. 1694)
FöräldrarFredrik III av Danmark
Margrethe Pape
SläktingarKristian V av Danmark (syskon)
Anna Sofia av Danmark (syskon)
Fredrika Amalia av Danmark (syskon)
Wilhelmine Ernestine av Danmark (syskon)
Georg av Danmark (syskon)
Ulrika Eleonora av Danmark (syskon)
Redigera Wikidata

Ulrik Frederik Gyldenløve, född 1638, död 1704 i Hamburg, dansk militär, fältherre; ståthållare i Norge 1664-99. Oäkta son till kung Fredrik III av Danmark och dennes älskarinna Margarete Pape. Halvbror till kung Kristian V av Danmark och den svenska drottningen Ulrika Eleonora, brorson till Christian Ulrik Gyldenløve.

Ulrik Frederik Gyldenløve deltog i krigen mot Sverige 1657-60 och utmärkte sig särskilt i slaget vid Nyborg. 1664 blev han ståthållare och från 1666 även kommenderande general i Norge, förvärvade sig norrmännens stora tillgivenhet och genomförde även flera nyttiga reformer, även om han saknade ihärdighet att fullfölja deras genomförande till slut. Tillsammans med Frederik Ahlefeldt och Peder Schumacher Griffenfeld utövade Gyldenløve ett avgörande inflytande på den danska politiken under Kristian V:s första år, och under hela dennes regering vägde hans ord tungt. Han ledde framgångsrikt de norska trupperna som intog Bohuslän under det skånska kriget 1675-79. Efter kriget återvände han till Danmark, dock med bibehållande av sin ställning i Norge. 1699 nedlade Gyldenløve sina ämbeten och tillbringade sjuk och missmodig sina sista år i Hamburg.[4]

Uppförde Charlottenborgs Palats, i Köpenhamn, 1672.

Den utslocknade greveätten Danneskjold-Løvendal härstammade från honom.

Förläningar[redigera | redigera wikitext]

Äktenskap[redigera | redigera wikitext]

Ulrik Frederik var gift tre gånger.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online, läst: 22 augusti 2017,
  2. ^ RKDartists, RKDartists ID: 462977, omnämnd som: Ulrik Frederik Gyldenløve, läst: 9 oktober 2017
  3. ^ RKDartists, läst: 26 augusti 2017
  4. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]