Urnefältskulturens siffersystem

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
0
/ 1
// 2
/// 3
//// 4
\ 5
/\ 6
//\ 7
///\ 8
////\ 9
\\ 10
/\\ 11
//\\ 12
///\\ 13
////\\ 14
\\\ 15
/\\\ 16
//\\\ 17
///\\\ 18
////\\\ 19
\\\\ 20
/\\\\ 21
//\\\\ 22
///\\\\ 23
////\\\\ 24
\\\\\ 25
/\\\\\ 26
//\\\\\ 27
///\\\\\ 28
////\\\\\ 29

Urnefältskulturens siffersystem är ett siffersystem med talbas fem som kan ha använts inom urnefältskulturen från 1200 f.Kr. och framåt, enligt en tolkning av en serie märkningar som förekommer på skäror av brons hittade i Centraleuropa.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Depåfynd med stora mängder skäror i brons är kända från början av urnefältskulturens tid (ca 1200 f.Kr.) och framåt. De är vanligast i närheten av floden Saale i Sachsen-Anhalt, där minst 600 skäror har hittats. Det största enskilda depåfyndet, med mer än 250 skäror, gjordes i Frankleben i regionen Merseburg-Querfurt.[1]

I anslutning till en knopp där handtaget skulle fästas har skärorna en karaktäristisk märkning som tillkommit redan i gjutformen. Märkningen består av ett eller flera raka streck som lutar antingen åt höger (/) eller åt vänster (\). Som mest har man sett fyra parallella streck som lutar åt höger och fem som lutar åt vänster. Om de förekommer tillsammans bildar de ett upp- och nedvänt V (////\\\\\). Dessutom finns några mer komplexa tecken.[2]

Denna typ av märkning har nästan enbart påträffats på bronsskäror. I Ruthen har dock en stämpel hittats som kan ha använts för att göra märkningen i gjutformen. Dessutom finns en lerbägare från Coswig, daterad till ca 1200–1000 f.Kr., med samma typ av märkning.[3]

Siffersystemet[redigera | redigera wikitext]

De regelbundet förekommande strecken har tolkats som ett siffersystem med talbas fem, det är alltså quinärt. Siffrorna skrivs genom att de fyra första tecknen representeras av ett streck som dras från det övre högra hörnet ned till det undre vänstra «/» medan det femte tecknet och framåt skrivs med ett streck från det övre vänstra hörnet ned till det undre högra «\». Om denna tolkning är riktig har siffrorna 1 = / till och med 29 = ////\\\\\ påträffats.[2]

Tolkningsförslag[redigera | redigera wikitext]

Den tyske arkeologen Christoph Sommerfeld har föreslagit att det faktum att endast siffrorna 1–29 påträffats, trots att vilka siffror som helst kan återges med systemet, skulle kunna innebära att de har en koppling till måncykelns 29,5 dagar. Kulturer som använder sig av en månkalender måste välja mellan 29 eller 30 dagar för sin kalender och sedan på något sätt korrigera den årliga skillnaden. Varje siffra skulle då representera en dag i månkalendern.[4]

Andra symboler[redigera | redigera wikitext]

På skärorna finns även andra, mer komplexa symboler. Vissa av dem förekommer på skärans bas, andra i dess böj. Tolkningen av dessa symboler är oklar.[5]

Urnenfelder 56.jpg 56 Urnenfelder 57.jpg 57 Urnenfelder 55.jpg 55 Urnenfelder 53.jpg 53 Urnenfelder 52.jpg 52 Urnenfelder 54.jpg 54 Urnenfelder 44.jpg 44 58
Urnenfelder 66.jpg 66 Urnenfelder 67.jpg 67 Urnenfelder 63.jpg 63 Urnenfelder 62.jpg 62 Urnenfelder 64.jpg 64 ●● 68
Urnenfelder 76.jpg 76 Urnenfelder 77.jpg 77 Urnenfelder 73.jpg 73 Urnenfelder 72.jpg 72 Urnenfelder 74.jpg 74 ●●● 78
Urnenfelder 86.jpg 86 Urnenfelder 87.jpg 87 Urnenfelder 85.jpg 85 Urnenfelder 82.jpg 82 Urnenfelder 84.jpg 84 ●●●● 88

Det finns också fler symboler som inte kan föras till någon grupp:

Urnenfelder 16.jpg 16 Urnenfelder 22.jpg 22 Urnenfelder 25.jpg 25 Urnenfelder 26.jpg 26 Urnenfelder 33.jpg 33 Urnenfelder 36.jpg 36 Urnenfelder 42.jpg 42 Urnenfelder 43.jpg 43 Urnenfelder 69.jpg 69




Tecken för 22, 25, 33, 36, 43 och 69 och tecken för 24, 52, 53, 54, 56, 62, 63, 64, 66, 73, 74, 84 och 86 finns på skärans bas. Siffrorna 16, 26 och 42 och siffrorna 44, 52, 54, 55, 57, 58, 62, 64, 67, 68, 72, 74, 77, 78, 82, 84, 85, 87 och 88 finns på skärans böj. Tecknen 52, 54, 62, 64, 74 och 84 finns på båda ställerna.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sommerfeld (2004), s. 118.
  2. ^ [a b] Sommerfeld (2004), s. 118–120.
  3. ^ Sommerfeld (2004), s. 123.
  4. ^ Sommerfeld (2004), s. 120.
  5. ^ Sommerfeld (2004), s. 122

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sommerfeld, Christoph (2004). ”Mondsymbol ”Sichel” – Sicheln mit Marken”. i Meller Harald (på tyska). Der geschmiedete Himmel: die weite Welt im Herzen Europas vor 3600 Jahren. Stuttgart: Theiss. Libris 9728974. ISBN 3-8062-1907-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Bild på skärorna från Frankleben.
  • Bild på krukan från Coswig.