Talbas
Talbasen (radix) upphöjd till en viss exponent är det tal som en siffra i ett positionssystem skall multipliceras med för bestämning av talets värde. Om talet utgörs av siffersekvensen och är talbasen, blir talets värde
Talbasen anger också antalet siffersymboler som används i ett givet positionssystem.
Positionssystem med olika talbaser[redigera | redigera wikitext]
| Bas | Namn | Symboler | Användning |
|---|---|---|---|
| 2 | Binära talsystemet | 0, 1 | Digital databehandling. |
| 3 | Ternära talsystemet | 0–2 | Cantormängden. |
| 4 | Kvarternära talsystemet | 0–3 | Dataöverföring, Hilbertkurvor och abugidan Kharosthi. |
| 5 | Kvinära talsystemet | 0–4 | Grupperingsräkning. |
| 6 | Senära talsystemet | 0–5 | Metoden Diceware. |
| 7 | Septenära talsystemet | 0–6 | Veckocykel. |
| 8 | Oktala talsystemet | 0–7 | Unixliknande tillstånd, programmering av DEC PDP-11 och kompakt notation av binära tal. |
| 9 | Nonära talsystemet | 0–8 | Kompakt notation av trinära tal. |
| 10 | Decimala talsystemet | 0–9 | Mest använda talbasen i modern tid.[1][2][3] |
| 11 | Undecimala talsystemet | 0–9, A | |
| 12 | Duodecimala talsystemet | 0–9, A–B | Tid mäts traditionellt i multiplar av 12 snarare än 10 samt dussin och gross. |
| 13 | Tridecimala talsystemet | 0–9, A–C | En cykel av Mayakalendern. |
| 14 | Tetradecimala talsystemet | 0–9, A–D | Programmering för HP 9100A/B calculator[4] och bildbehandlingsprogram[5] |
| 15 | Pentadecimala talsystemet | 0–9, A–E | Telefoni-routing över IP. |
| 16 | Hexadecimala talsystemet | 0–9, A–F | Kodning av Base16 samt kompakt notation av binära data och kvarternära tal. Används ofta av datorprogrammerare. |
| 18 | Oktodecimala talsystemet | En cykel av långa mesoamerikanska kalendern. | |
| 20 | Vigesimala talsystemet | I danskan räknar man i viss mån med tjugo som bas för tal mellan 50 och 99, i franskan mellan 70 och 99. | |
| 21 | Unvigesimala talsystemet | ||
| 24 | Tetravigesimala talsystemet | Dygnscykel. | |
| 25 | Pentavigesimala talsystemet | Kompakt notation av kvinära tal. | |
| 26 | Hexavigesimala talsystemet | Användning av bokstäver utan siffror (A–Z), till exempel kolumnnumrering i kalkylblad | |
| 27 | Septemvigesimala talsystemet | 0–9, A–Q | Språket Telefol som pratas i Papua Nya Guinea samt kompakt notation av trinära tal. |
| 28 | Oktovigesimala talsystsmet | Fyra veckor i tretton månaders kalender | |
| 30 | Trigesimala talsystemet | Månadscykel för olika kalendrar. | |
| 32 | Duotrigesimala talsystemet | Kodning av Base32. | |
| 35 | Pentatrigesimala talsystemet | ||
| 36 | Hexatrigesimala talsystemet | 0–9, A–Z | Kodning av Base36 samt kompakt notation av senära tal. |
| 60 | Sexagesimala talsystemet | Babyloniska talsystemet. Vårt sätt att indela tid (60 sekunder per minut, och 60 minuter per timme) bär spår av detta. | |
| 64 | Tetrasexagesimala talsystemet | Kodning av Base64 samt kompakt notation av kvarternära och oktala tal. | |
| 85 | Pentaoktagesimala talsystemet | Kodning av ASCII85 |
Negativa talbaser[redigera | redigera wikitext]
Det finns också talsystem med negativ bas. Det negabinära talsystemet är ett exempel där basen är −2.
Det unära talsystemet, som bara har en symbol, sägs ibland felaktigt ha talbasen 1, men är inget positionssystem.[källa behövs]
Notation[redigera | redigera wikitext]
När det finns behov av att ange vilken bas ett tal är noterat i skrivs ofta basen med bokstäver i indexläge. Till exempel är 10001TVÅ och 11SEXTON och 17TIO samma tal skrivet i tre olika baser. Ett annat skrivsätt är 10001 (bas 2), 11 (bas 16), 17 (bas 10). Inom datatekniken skrivs ofta basen med siffror: 100012, 1116, 1710. Inom datorprogrammering används särskilda sätt att betecknar vissa vanliga baser: talet tjugo kan i en viss kontext skrivas som 024 (oktalt tal: inleds med "0") eller 0x14 (hexadecimalt tal: inleds med "0x").
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Radix, 21 maj 2013.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ The History of Arithmetic, Louis Charles Karpinski, 200pp, Rand McNally & Company, 1925.
- ^ Histoire universelle des chiffres, Georges Ifrah, Robert Laffont, 1994.
- ^ The Universal History of Numbers: From prehistory to the invention of the computer, Georges Ifrah, ISBN 0-471-39340-1, John Wiley and Sons Inc., New York, 2000. Translated from the French by David Bellos, E.F. Harding, Sophie Wood and Ian Monk
- ^ HP Museum
- ^ Free Patents Online