Världsmästerskapet i futsal (Fifa)
Den här artikeln bör enligt ett förslag flyttas till Världsmästerskapet i futsal (Fifa) (2017-04) (Diskussion) Motivering: Finns två futsal-världsmästerskap. Ett arrangerat av fifa och ett av Asociación Mundial de Futsal (AMF), AMF hann dessutom anornda tre VM innan fifa började med sin turnering. Mallen används för flyttningsförslag som behöver diskuteras, se diskussionssidan. Okontroversiella flyttningar kan utföras direkt. I fall då sidflytt kräver administratörshjälp, fråga efter denna på Wikipedia:Begäran om åtgärder. |
Världsmästerskapet i futsal | |
Sport(er) | Futsal |
---|---|
Plats | Hela världen |
Tidpunkt | November-december |
År | 1989- |
Geografisk omfattning | Hela världen |
FIFA-världsmästerskapet i futsal - officiellt FIFA Futsal World Cup, är en mästerskapstävling i futsal för herrlandslag (Futsal är en variant av fotboll som spelas på en mindre spelyta med färre utespelare.). Turneringen startade 1989 och sedan 1992 har den spelat vart fjärde år. I huvudturneringen deltar sedan 2008, 20 landslag.
Lagen kvalificerar sig genom spel i olika geografiskt bestämda kvalgrupper, med undantag för värdländer, som är direktkvalificerade.
Deltagare
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2017-04) Motivering: tabellen behöver uppdateras med 2016 års turnerings slutplaceringar Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Hittills genom åren har totalt 43 olika landslag deltagit i VM-slutspelet. Bakgrundsfärgen på respektive ruta visar att landslaget vann en medalj (guld, silver eller brons).
Mästerskap Landslag |
Antal VM |
1989 |
1992 |
1996 |
2000 |
2004 |
2008 |
2012 |
2016 |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Algeriet | 1 | R1 | |||||||
Argentina | 7 | R2 | R2 | R1 | R2 | 4 | R2 | R2 | |
Australien | 6 | R1 | R1 | R1 | R1 | R1 | R1 | ||
Belgien | 3 | 4 | R2 | R2 | |||||
Brasilien | 7 | 1 | 1 | 1 | 2 | 3 | 1 | 1 | |
Colombia | 1 | 4 | |||||||
Costa Rica | 3 | R1 | R1 | R1 | |||||
Danmark | 1 | R1 | |||||||
Egypten | 5 | R1 | R2 | R1 | R1 | R2 | |||
Guatemala | 3 | R1 | R1 | R1 | |||||
Hongkong | 1 | R1 | |||||||
Iran | 6 | 4 | R1 | R1 | R1 | R2 | R2 | ||
Italien | 6 | R2 | R1 | R2 | 2 | 3 | 3 | ||
Japan | 4 | R1 | R1 | R1 | R2 | ||||
Kanada | 1 | R1 | |||||||
Kazakstan | 1 | R1 | |||||||
Kina | 3 | R1 | R1 | R1 | |||||
Kinesiska Taipei | 1 | R1 | |||||||
Kroatien | 1 | R2 | |||||||
Kuba | 4 | R1 | R1 | R1 | R1 | ||||
Kuwait | 1 | R1 | |||||||
Libyen | 2 | R1 | R1 | ||||||
Malaysia | 1 | R1 | |||||||
Marocko | 1 | R1 | |||||||
Mexiko | 1 | R1 | |||||||
Nederländerna | 4 | 2 | R2 | R2 | R2 | ||||
Nigeria | 1 | R1 | |||||||
Panama | 1 | R2 | |||||||
Paraguay | 5 | R2 | R1 | R1 | R2 | R2 | |||
Polen | 1 | R2 | |||||||
Portugal | 4 | 3 | R2 | R1 | R2 | ||||
Ryssland | 5 | R1 | 3 | 4 | 4 | R2 | |||
Salomonöarna | 2 | R1 | R1 | ||||||
Saudiarabien | 1 | R1 | |||||||
Serbien | 1 | R2 | |||||||
Spanien | 7 | R1 | 3 | 2 | 1 | 1 | 2 | 2 | |
Thailand | 4 | R1 | R1 | R1 | R2 | ||||
Tjeckien | 3 | R2 | R1 | R2 | |||||
Ukraina | 4 | 4 | R2 | R2 | R2 | ||||
Ungern | 1 | R2 | |||||||
Uruguay | 3 | R2 | R1 | R1 | |||||
USA | 5 | 3 | 2 | R1 | R2 | R1 | |||
Zimbabwe | 1 | R1 | |||||||
Antal deltagande lag | 16 | 16 | 16 | 16 | 16 | 20 | 24 | 24 | |
Landslag Mästerskap |
1989 |
1992 |
1996 |
2000 |
2004 |
2008 |
2012 |
2016 |
Medaljörer
År | Värdnation |
Final | Match om tredjepris | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Vinnare | Resultat | Tvåa | Trea | Resultat | Fyra | ||
1989 | Nederländerna | Brasilien | 2 – 1 | Nederländerna | USA | 3 – 2 | Belgien |
1992 | Hongkong | Brasilien | 4 – 1 | USA | Spanien | 9 – 6 | Iran |
1996 | Spanien | Brasilien | 6 – 4 | Spanien | Ryssland | 3 – 2 | Ukraina |
2000 | Guatemala | Spanien | 4 – 3 | Brasilien | Portugal | 4 – 2 | Ryssland |
2004 | Kinesiska Taipei | Spanien | 2 – 1 | Italien | Brasilien | 7 – 4 | Argentina |
2008 | Brasilien | Brasilien | 2–2 (4–3) | Spanien | Italien | 2 – 1 | Ryssland |
2012 | Thailand | Brasilien | 3 – 2 | Spanien | Italien | 3 – 0 | Colombia |
2016 | Colombia | Argentina | 5 – 4 | Ryssland | Iran | 2 – 2 (4 – 3) | Portugal |
Medaljligan
Nr | Land | Guld | Silver | Brons | Antal medaljer |
---|---|---|---|---|---|
1 | Brasilien | 4 | 1 | 1 | 6 |
2 | Spanien | 2 | 2 | 1 | 5 |
3 | Italien | 0 | 1 | 1 | 2 |
3 | USA | 0 | 1 | 1 | 2 |
5 | Nederländerna | 0 | 1 | 0 | 1 |
6 | Ryssland | 0 | 0 | 1 | 1 |
6 | Portugal | 0 | 0 | 1 | 1 |
Skyttekungar i respektive VM-turnering
Följande spelare har gjort flest mål och blivit "skyttekungar" i de VM-slutspel som arrangerats hittills. Siffrorna anger antalet mål.
- 1989 Laszlo Zsadanyi (Ungern) - 7 mål (6 matcher)
- 1992 Saeid Rajabi (Iran) - 16 mål (8 matcher)
- 1996 Manoel Tobias (Brasilien) - 14 mål (8 matcher)
- 2000 Manoel Tobias (Brasilien) - 19 mål (8 matcher)
- 2004 Falcao (Brasilien) - 13 mål (8 matcher)
- 2008 Pula (Ryssland) - 16 mål (9 matcher)
- 2012 Eder Lima (Ryssland) - 9 mål (5 matcher)
Referenser
Externa länkar
|