Världsreligion

Från Wikipedia
Version från den 16 mars 2013 kl. 15.56 av Addbot (Diskussion | Bidrag) (Bot överför 31 interwikilänk(ar), som nu återfinns på sidan d:q6957341Wikidata)

Religion
Världreligionerna symboler

Världsreligion avser vanligen en religion med många utövare över en stor del av världen, med tyngdpunkten på att de ska vara många snarare än vitt spridda. Begreppet är värdeladdat eftersom ordet religion är svårdefinierat. När ordet världs- kombineras med begreppet -religion uppstår problemet att man måste göra en ytterligare definition när man väl löst frågan om det är en religion eller inte. En lista som fanns i The Christian Science Monitor och som har Encyclopædia Britannica och/eller Barret's World Christian Encyclopedia som källa såg ut på följande sätt:[1]

  1. Kristendom – 2 miljarder anhängare
  2. Islam – 1,7 miljarder anhängare
  3. Hinduism – 781 miljoner anhängare
  4. Buddhism – 324 miljoner anhängare
  5. Sikhism – 24 miljoner anhängare
  6. Judendom – 14 miljoner anhängare


Definitionsfrågor

Sajten Adherents.com, som specialiserar sig på statistik om olika religioner, har bl.a. satt upp följande tre krav för att dra en gräns mellan religioner och världsreligioner:

  • Storlek - åtminstone 500.000 troende.
  • Spridning - en stor andel av de troende ska bo och utöva religionen i mer än ett land eller en begränsad region av världen.
  • Autonomi - religionen är klart oberoende av och åtskild från en bredare (moder)religion.[2]

En genomgång av olika uppslagsverk visar att hänsyn även tas till ålder när statusen som världsreligion ska avgöras. Det finns omkring 70 "omyndiga" eller oväsentliga religioner och (mycket tack vare Internet) ett ännu större antal spiritistiska religioner, new age-religioner, kvasireligioner, pseudoreligioner, parareligioner, mystiska rörelser, religiösa och semireligiösa broderskap i olika former.[3]

Encyclopedia Britannicas tabell över världens religioner visar att storlek och spridning inte alls behöver följas åt. Bahá'í-tron, som där uppges ha 6 104 000 anhängare, finns spridd till 210 länder trots att religionen storleksmässigt endast samlar 0,1 procent av världens befolkning. Bara kristendomen, som är världens största religion med 1.927.953.000 (1,9 miljarder anhängare) eller 33,7 procent av jordens befolkning, finns i fler länder (260) än bahá'í.[3] Kristendomen har haft närmare 2000 år på sig att sprida sin lära, bahá'í har haft 160 år på sig att göra samma sak. Att religioner inte kan liknas vid politiska partier och liknande organisationer, vars enda målsättning är att växa, visar att religionerna har olika strategier och mål. För bahá'íerna har det varit viktigt att etablera en basorganisation i alla länder på jorden. En urgammal religion som shinto finns bara i fyra länder.[4] Encyklopædia Britannica listar även ateister (3,8 % av jordens befolkning) och icke-religiösa, där ateisterna befinner sig i aktiv opposition till all religion medan icke-religiösa består av agnostiker, fritänkande och icke-religiösa sekulariserade (14,7 %). Ateism och agnosticism definieras inte som religioner utan som en tro (på att det inte finns någon gud). De flesta icke-troende finns i den folkrika världsdelen Asien, men relativt sett är Europa den världsdel där den största andelen ateister finns.

"Major religions"

Begreppet "världsreligion" används mest i de skandinaviska länderna och i Tyskland. I den internationella litteraturen förekommer även ett annat begrepp som inte riktigt betyder samma sak, och som på engelska heter major religions och som har språkmässiga motsvarigheter i de romanska språken (spanska, portugisiska, franska, italienska, rumänska) och i flera slaviska och asiatiska språk. Begreppet kan översättas som "större" eller "viktigare" samtidigt som det signalerar att det är en "huvud"-religion, en religion som är "myndig" i meningen självständig även om den en gång i tiden har avknoppats från en annan religion. Om man jämför med vad kristendomen var tvungen att uppfylla när det gäller egen helig skrift, egna religiösa riter och ceremonier, antal år på egna ben, antal och spännvidd vad gäller församlingar m m för att betraktas som en religion fristående från judendomen, måste även sikhism och bahá'í ses som major religions.[5]

Till de klassiska världsreligionerna hör, enligt Adherents.com, följande:

Karta över de största religionernas utbredning
  • Bahá'í
  • Buddhism
  • Hinduism
  • Islam
  • Jainism
  • Judendom
  • Konfucianism
  • Kristendom
  • Shinto
  • Sikhism
  • Taoism
  • Zoroastrianism

Orsaker till att vissa religioner inte "kvalar in" är

  1. att de är för nya (scientologi, nyhedendom)
  2. att de är koncentrerade till ett enda land (cao dai, ch'ondogyo, tenrikyo)
  3. de saknar identifierbara centrala organisationer och förenande helig litteratur (nyhedendom, New age, spiritism, rastafari)
  4. anhängarna ser sig i första hand som bekännare av en annan, mer etablerad, traditionell religion (de flesta som praktiserar vodoo är exempelvis formellt katoliker, de New Age-intresserade är huvudsakligen protestanter, katoliker eller judar).
  5. deras religion har fortfarande starka band till den religion den sprungit fram ur, trots att anhängarna inte längre vill ha det så (tenrikyo och flera andra nya japanska religiösa rörelser har samma förhållande till buddhsimen och shinto som de kristna hade till judendomen årtiondena efter Jesus). På samma sätt är det med många nya rörelser i Indien – de associeras mycket starkt till moderreligionen.[6]

Se även

Referenser