Värmeöverföring

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Värmeöverföring innebär transport av termisk energi inom ett medium eller mellan medier till följd av skillnad i temperatur. Värme kan spontant överföras endast från ett varmare till ett kallare medium, till följd av termodynamikens andra huvudsats.

Värme kan överföras på tre sätt, genom värmeledning (konduktion), konvektion eller värmestrålning. Värmeledning sker främst i fasta material och beror på att en temperaturgradient jämnas ut. Konvektion sker på grund av rörelsen hos en fluid, som också omfördelar värme. Vid konvektion är alltid åtminstone en fas en fluid. Strålning förekommer oavsett om mediernas fas är gas, vätska eller fast och behöver inget transporterande medium, utan kan överföra värme genom vakuum.[1]

Sats[redigera | redigera wikitext]

I en given värmeväxlare där k-värdet är konstant (dvs när luft- och/eller vattenflödena hålls konstanta i en värmeväxlare) råder direkt proportionalitet mellan det överförda värmeflödet (värmeeffekten) och temperaturdifferensen mellan två godtyckliga punkter i värmeväxlaren. Härvid förutsätts att ingen fasövergång sker och att temperaturena ligger inom normala temperaturer (mellan ca -50 till 150 ⁰C).[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mahmoud Massoud (2005): Engineering Thermofluids, sidan 431
  2. ^ Ljungman Henry, red (1982). Installationsteknik - VVS: grundkurs (M4). 1982. D. 1. Kompendium / Chalmers tekniska högskola, Avdelningen för installationsteknik, 0280-8862 ; 22. Göteborg: CTH, Avd. för installationsteknik. Libris 689411