Vätska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vattendroppe
Området för vätska i en fasdiagram begränsas mot fast form av smältlinjen och mot gas av ångbildningskurvan upp till kritisk punkt (data för koldioxid).

Vätska, även flytande form eller likvid form, är ett aggregationstillstånd för kondenserad materia, som kännetecknas av att tillståndet inte har elastisk deformation vid skjuvning. Vanliga vätskor har låg viskositet så att en vätska i en bägare snabbt får samma form som bägaren. Symbolen (l), av engelska liquid, "flytande", används för att ange att ett ämne är i flytande form. Symbolen sätts tätt intill, i samma teckengrad och i rak stil, det ämne eller den förening den tillhör: H2O(l) betecknar flytande vatten.

Övergång till fast fas[redigera | redigera wikitext]

Det andra aggregationstillståndet för kondenserad materia är fast form, som en vätska brukar övergå i vid lägre temperatur. Ofta sker en fasövergång med smältvärme till en kristallstruktur. Vanliga vätskor saknar atomär ordning över långa avstånd, dock finns det flytande kristaller. Det finns också många vätskor som kan stelna till en fast form utan kristallstruktur, så kallade amorfa ämnen som till exempel glas. Sådan stelning är ingen riktig fasövergång. Istället sker över ett trajekt kring glastemperaturen en ändring av viskositeten med många tiopotenser.

Många egenskaper visar bara små ändringar vid övergången från fast till flytande, eftersom den lokala strukturen ofta inte är starkt förändrad. Densiteten brukar vara några procent lägre i den flytande fasen (vatten är ett känt undantag). Färg, brytningsindex och elektrisk ledningsförmåga är ungefär lika, och så vidare.

Gräns till gasfas[redigera | redigera wikitext]

Vid en fri yta har vätskor ett stort språng i densitet. Vätskans kohesion vill minimera dess yta, och det visar sig som vätskans ytspänning. Vid jämvikt finns ämnets ånga över vätskeytan med partiellt tryck lika med ämnets ångtryck. Om det hydrostatiska trycket är mindre än ångtrycket, kan gasbubblor inuti vätskan växa - vätskan kokar.

Ångbildningskurvan löper från trippelpunkt till kritisk punkt. Vid högre temperaturer kan ett ökande tryck öka densiteten från gles gas till superkritisk vätska utan att gå genom en fasövergång.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]