Västra Vång

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Västra Vång (även kallat Vång) är en by i Ronneby kommun, där flera av Blekinges märkvärdigaste arkeologiska fynd har gjorts. Byn är bevarad i samma skick som från före enskiftet.

Byn ligger inom ett riksintresseområde för kulturmiljövården med många fornlämningsmiljöer från både förhistorisk och historisk tid. Landskapet kring rullstensåsen har många spår av bosättningar, från stenåldern och framåt. I byns närområde ligger Kasakulle med gravar och stenmonument från järnåldern, det vikingatida Hjortsberga gravfält, och Björketorpsstenen. Vid Johannishus gods finns skeppssättningar och domarringar.

Västra Vång i äldre tid[redigera | redigera wikitext]

Under järnåldern har kullen varit en plats med stark religiös laddning. Människor har rest både från närområdet och längre bortifrån för att delta i kulten.[1]

De vikingatida fynden från platsen talar för att området inte stod under dansk kontroll under vikingatiden, utan att Västra Vång liksom övriga Blekinge troligtvis först under 1230-talet är i dansk ägo.[2] [3]

En av de fyra keltiska maskbilderna

Arkeologiska undersökningar[redigera | redigera wikitext]

I Västra Vång påträffades 1865 Johannishusskatten, Blekinges största, vikingatida silverskatt. Denna vägde drygt 6 kilo och bestod av mer än 4000 silvermynt, diverse hacksilver och smycken. Fyndet är daterat till 1130-talet.[4][5]

Nya undersökningar vidtog 2004 i samband med vattenledningsarbeten. Då upptäcktes lämningar av en boplats från yngre järnålder samt en maskbild i brons, troligtvis med keltiskt ursprung.[6][7]

Med de många ädelmetallföremål som upptäcktes 2013 har Vång kommit att förstås som någon form av regional centralplats för järnålderns Blekinge. Sammanlagt 42 guldfoliefigurer, s.k. guldgubbar, har tillvaratagits i Västra Vång. Bland dessa finns 15 motiv som hittills enbart hittats i Vång, medan andra är identiska med tidigare upptäckta guldgubbar från EketorpÖland och Sorte muldBornholm.[8] Vid sidan om guldgubbarna har arkeologer även hittat ytterligare tre maskbilder av samma typ som den från 2004, en provincialromersk bronsbyst och en enklare, troligtvis lokal, kopia på den bysten. Maskerna och bysterna har troligtvis varit fästa i stora kittlar av brons, som det hittades fragmentariska spår efter.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Västra Vång - en speciell plats”. Blekinge museum. http://www.blekingemuseum.se/pages/289. 
  2. ^ Von Heijne, Cecilia (2004). SÄRPRÄGLAT - Vikingatida och tidigmedeltida myntfynd från Danmark, Skåne, Blekinge och Halland (ca 800-1130). Stockholm Studies in Archaeology. sid. 157. ISBN 91-628-6020-8 
  3. ^ Edekling, Magnus (2010). När blev Blekinge danskt?. Recito förlag. ISBN 978-91-86407-83-4 
  4. ^ Von Heijne, Cecilia (2004). SÄRPRÄGLAT - Vikingatida och tidigmedeltida myntfynd från Danmark, Skåne, Blekinge och Halland (ca 800-1130). Stockholm Studies in Archaeology. sid. 157. ISBN 91-628-6020-8 
  5. ^ ”Johannishusskatten”. Blekinge museum. http://www.blekingemuseum.se/pages/286. 
  6. ^ Henriksson, Mikael. Rapport 2017:1. Efterundersökning Västra Vång 2016. Johannishus 1:2, Hjortsberga socken, Ronneby kommun. Karlskrona: Blekinge Museum 
  7. ^ Henriksson Mikael, Nilsson Björn, red (2014). Tre år i Vång. Karlskrona: Blekinge museum. sid. 6-7. Libris 17877398. ISBN 9789197980784 
  8. ^ ”Stämpelidentitet guldgubbar”. Blekinge museum. http://www.blekingemuseum.se/pages/287. 
  9. ^ Henriksson Mikael, Nilsson Björn, red (2014). Tre år i Vång. Karlskrona: Blekinge museum. sid. 16-22. Libris 17877398. ISBN 9789197980784 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]