Vad bör göras?

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Vad bör göras? är titeln på en bok av Nikolaj Tjernysjevskij och tillika en pamflett om partibygge av Vladimir Lenin.

Tjernysjevskijs bok[redigera | redigera wikitext]

Vad bör göras?, Nikolaj Tjernysjevskijs bok från 1863 handlar om en samling sömmerskor som syr kläder. I bakgrunden figurerar politiska aktivister som genom teoretiska studier och organisering av en konspiration förbereder revolution. I dåtidens Tsarryssland rådde kraftig censur, som trots det var ännu hårdare under den föregående tsaren Nikolaj I. På grund av censuren kunde det inte framgå alltför tydligt vad boken gick ut på. Den sittande tsaren Alexander II blev 1866 utsatt för ett mordförsök från en sådan sammanslutning av studenter kallad "Helvetet", vars mål var att mörda så många tjänstemän som möjligt och mordet på tsaren skulle utgöra höjdpunkten. Attentatsmannen som misslyckades hette Dimitrij Karakazov. Fjodor Dostojevskijs romaner Bröderna Karamazov grundar sig på denne man.

Alexander II blev till slut mördad 1881 av en av dessa sammanslutningar, den hette Narodnaja volja (Folkviljan). Bland studenter i Ryssland fanns en mängd olika sådana grupper och organisationer av varierande storlek, några av dem kallas nihilster, andra var socialister av olika slag.

Lenins pamflett[redigera | redigera wikitext]

Vad bör göras? skrevs av Vladimir Lenin 1902, året innan splittringen mellan bolsjeviker och mensjeviker i Ryska Socialdemokratiska Arbetarepartiet (RSDAP).

I pamfletten lägger han fram idén om demokratisk centralism som en metod att kombinera demokratisk diskussion och effektivt arbete i den utsatta situation ett revolutionärt parti ofta befinner sig. Principen anammades av bolsjevikiska fraktionen av den Ryska socialdemokratin i vilken Lenin kom att ingå i ledningen. Inspirerad av Tjernysjevskij övertygades Lenin om hur revolutionen skulle gå till. Partiet skulle bestå av en liten grupp - som i Tjernysjevskijs roman - av intellektuella som ledde arbetarna på rätt väg. För dessa skulle annars bara försöka vinna begränsade, ekonomiska fördelar inom den existerande styrelseformen och inordna sig i den borgerliga ideologin. "Arbetarna hade inte och kunde inte ha någon medvetenhet om den oförsonliga motsättningen mellan deras intressen och hela det moderna och politiska systemet". "Detta innebar att ett revolutionärt parti huvudsakligen måste omfatta personer, som gör den revolutionära verksamheten till sitt yrke, yrkesrevolutionärer".
(V.L.Lenin: "Vad bör göras?" (proletärkultur,Göteborg 1971) sid 77,86,155,164)

Samband mellan verken[redigera | redigera wikitext]

Lenins storebror Alexander var deltagare i organisationen Narodnaja Voljas terroravdelning och deltog i ett attentatsförsök på Alexander II, detta misslyckades och Lenins storebror fängslades och avrättades. Händelsen påverkade Lenin starkt och när han gick igenom broderns böcker stötte han på Tjernysjevskijs bok som han tidigare läst men inte riktigt förstått, han läste den igen men den här gången med en annorlunda utgång. Han berättade för en kamrat.
"efter avrättningen av min bror, och väl medveten om att Tjernysjevskijs roman var en av hans favoritböcker, började jag läsa den på allvar och jag hängde över boken inte i dagar utan i veckor. Först då förstod jag dess fulla djup. Det är en bok som ger kraft för ett helt liv."
Det lenin tyckte imponerade var att Tjernysjevskijs "inte bara visade nödvändigheten av att varje rätt tänkande och sant uppriktig människa blev revolutionär, men också visade hur revolutionären måste vara, vilka regler han måste följa, hur han måste gå tillväga för att nå sina mål och med vilka metoder och medel han kan genomföra dem."
(Nikolaj Valentinov: The early years of Lenin (University of Michigan press, Ann Arbor, 1969) sid 135-136, 194-196)

Inspirerad av romanen skrev Lenin sin pamflett med samma titel och idéer delvis baserade på den.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]