Vagusnerv

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bild som visar tung- och svalgnerven bland flera nerver, bland annat vagusnerven

Vagusnerven, tionde kranialnerven (lat. nervus vagus) eller "den kringirrande nerven", är människokroppens längsta kranialnerv och utgår ifrån den förlängda märgen.[1][2] Vagusnerven besår av cirka 80 000 nevtrådar var aktivitet till 80% består i att samla in data om vad som pågår i kroppen och 20% av aktiviteten åtgår till att styra pocesser i kroppen. Vagusnerven styr svalget (tillsammans med tung- och svalgnerven), mjuka gommens/gomseglet (tillsammans med trillingnerven), stämbandsmusklerna och påverkar och vidarebefodrar impulser från lungorna, hjärtat, mag-tarmkanalen, levern och mjälten.[3]

Den inflammatoriska reflexen[redigera | redigera wikitext]

Forskaren Kevin Tracey har visat att hjärnan reglerar immunsystemet vagusnerven, den inflammatoriska reflexen. Studier på möss visat attt immunförsvaret lugnas när vagusnerven stimuleras med elektriska impulser.[4]

En försöksstudie i Bosnien, Kroatien och Holland där fick personer kraftig kronisk ledgångsreumatism som fick en pacemaker inopererad som stimulerade nerven en minut om dagen antyder att ledgångsreumatism kan behandlas med vagusstimulering. Efter drygt en månad upplevde sex av de åtta första deltagarna att de hade blivit kraftigt förbättrade.[4][5]

I Sverige pågår en försöksstudie för behandling av Crohns sjukdom, en inflammationssjukdom i tarmen, med hjälp av elektrisk stimulering av vagusneven.[4]

Förhoppningar finns om att man ska kunna påverka andra inflammatoriska sjukdomstillstånd som till exempel psoriasis, diabetes, alzheimers, blodförgiftning och hjärtsjukdomar.[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gunnel Bjerneroth Lindström (Sjukvårdsrådgivningen). Hjärna, ryggmärg och nerver / Nerverna. Läst 2008-03-29.
  2. ^ C-H. Berthold (2008). Kranialnerv X; 10. Läst 2008-03-29.
  3. ^ ”Vagusnerven”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vagusnerven. Läst 2015-07-18. 
  4. ^ [a b c] ”Elektrisk ström ersätter piller”. Forskning och Framsteg. http://fof.se/tidning/2015/6/artikel/elektrisk-strom-ersatter-piller. Läst 2015-07-18. 
  5. ^ ”Reflexen som minskar inflammation”. Vetenskapsradions nyheter. Sveriges radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5790973. Läst 2015-07-18. 
  6. ^ ”Nerv kan påverka ledgångsreumatism”. Vetandets värld. Sveriges radio. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/335484?programid=412. Läst 2015-07-18.