Diabetes

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om Diabetes mellitus. Diabetes kan även syfta på Diabetes insipidus
Diabetes mellitus
Bilden föreställer en langerhansk ö i bukspottskörteln där de insulininsöndrande betacellerna finns som är centrala i sjukdomstillståndet diabetes mellitus.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 E10E14
ICD-9 250
MedlinePlus 001214
eMedicine med/546  emerg/134
MeSH svensk engelsk
Insulinsprutor för behandling av diabetes typ 1

Diabetes mellitus, eller i dagligt tal diabetes, är en grupp endokrina sjukdomar, där mängden socker (glukos) i blodet är förhöjt[1]. De vanligaste sorterna är typ 1-diabetes, där autoimmuna processer angriper bukspottkörteln så att den inte producerar tillräckligt av hormonet insulin [2], och typ 2-diabetes, där cellerna ute i kroppen får en nedsatt känslighet för insulin så att det tillgängliga insulinet inte kan tas upp [3]. Diabetes är en folksjukdom med cirka 400 000 drabbade i Sverige [1][4]. Typiska symptom för obehandlad diabetes är ökad törst och stora urinmängder samt trötthet [1]. Behandlingen skiljer sig mellan de olika typerna, men sund kost, fysisk aktivitet och läkemedel (injektioner av insulin eller tabletter som ökar insulinkänsligheten eller insulinproduktionen) är vanliga inslag [1]

Klassifikation[redigera | redigera wikitext]

Diabetes finns i många olika former, och det finns i vissa fall gråzoner mellan diagnoserna. Förutom de typer som nämns nedan finns flera andra mindre diagnoser. Ibland kan man se begreppen typ 3- eller typ 4-diabetes, dessa betyder olika saker för olika personer och används inte som diagnos.[5][6][7]

Typ 1-diabetes[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Typ 1-diabetes

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln. Detta gör att den egna insulinproduktionen först minskar för att sedan helt upphöra, vilket måste behandlas med injektioner av insulin.[8][9]

I Sverige finns ca. 50000 människor med sjukdomen.[4] Det är vanligast att debuten sker innan 20 års ålder och att den är akut, men sjukdomen kan också debutera senare.[10]

Typ 1-diabetes är delvis ärftlig, med flera kända gener som påverkar risken för diabetes.[8] I genetiskt känsliga personer, verkar insjuknandet utlösas av en eller flera miljöfaktorer till exempel en infektion av Coxsackie B4 virus[11][12][13]. Dock har livsstilsfaktorer ingen inverkan på typ-1 diabetes.[14]

Ärftligheten är svag, 90 % av alla barn som insjuknar har inga nära släktingar med sjukdomen och endast mellan 25 och 50% av alla enäggstvillingar med diabetes typ1 har en tvilling med diabetes.[8][9]

Typ-1 diabetes kallades tidigare barn- och ungdomsdiabetes, insulinkrävande diabetes eller juvenil diabetes. Man kan också se beteckningarna 1-diabetes eller T1.[15]

Typ 2-diabetes[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes beror på att insulinreceptorerna på kroppens celler av okänd anledning slutar reagera på insulin som gör att mängden insulin som krävs för att tillgodogöra sig glukos ur blodet stiger varför blodsockret blir högt. Tillståndet behandlas genom livsstilsförändringar, läkemedel i tablettform som minskar insulinresistensen och/eller insulininjektioner.[3]

Det finns ca 350 000 typ 2 diabetiker i Sverige.[16] Debuten är ofta gradvis och sker ofta i vuxenålder.[3]

Ärftligheten för typ 2-diabetes är starkare än för typ 1 och ca 90% av alla enäggstvillingar med diabetes typ 2 har en tvilling med sjukdomen.[16]

Tidigare namn på sjukdomen är icke-insulinkrävande diabetes eller åldersdiabetes.[17]

Graviditetsdiabetes[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Graviditetsdiabetes

Graviditetsdiabetes påminner mycket om typ 2, men orsakas av att hormon som utsöndras från moderkakan ger insulinresistens. Behandlingen är främst kost och motionsbaserad tillsammans med noggrann blodsockerkontroll, men ibland kan insulininjektioner behövas.[18]

Obehandlad graviditetsdiabetes gör att fostret får tillgång till stora mängder glukos vilket ger höga födelsevikter.[18]

Graviditetsdiabetes är en relativt vanlig komplikation under graviditet (1.5-2% av alla graviditeter), varför blodsocker övervakas på mödravårdscentralerna och på många håll erbjuds glukosbelastning till alla blivande mödrar, dock saknas nationella riktlinjer och variationen är stor över landet.[19][20]

Mammor som haft graviditetsdiabetes löper en ökad risk för att längre fram i livet få diabetes Typ-2.[21]

LADA[redigera | redigera wikitext]

LADA (Latent autoimmune diabetes in adults) är en diabetesform som liknar typ 1-diabetes. Den drabbar som regel vuxna och kan ibland förväxlas med typ 2-diabetes eftersom sjukdomsförloppet är långsammare än vid typ1, men liksom i typ 1 minskar insulinproduktionen på grund av en autoimmun reaktion. Inledningsvis kan LADA ofta behandlas med livsstilsförändringar och tabletter som sänker blodsockernivån, men efter några år krävs i regel insulininjektioner.[5][9][22]

MODY[redigera | redigera wikitext]

MODY (Maturity Onset Diabetes in Young) är en grupp diabetesvarianter som har starkare ärftliga drag än andra typer då anlagen är lokaliserade till endast en gen.[23][24] MODY debuterar oftast innan 25-års ålder och påminner om typ 2 diabetes men patienterna har i allmänhet en hög insulinkänslighet som gör att insulinbehandling kan försvåras då det lätt uppstår låga blodsockervärden. Behandlingen varierar som i fallet med typ 2 mellan kost, tabletter och insulininjektioner.[25]

Sekundär diabetes[redigera | redigera wikitext]

Sekundär diabetes innebär att diabetesen orsakas av en annan sjukdom eller skada.[1] Den kan till exempel uppstå efter en inflammation i bukspottkörteln, efter att bukspottskörteln avlägsnats kirurgiskt för att behandla cancer, på grund av endokrina sjukdomar som akromegali eller i samband med vissa medicinska behandlingar.[26] Sekundär diabetes kan försvinna om den bakomliggande sjukdomen behandlas.

Symptom och tecken[redigera | redigera wikitext]

Vanliga symptom vid obehandlad diabetes är:

Diagnosen ställs genom att mäta blodsockernivån.

Patofysiologi[redigera | redigera wikitext]

Eftersom insulin är det viktigaste hormonet när det gäller regleringen av glukos till de flesta celler från blodet (primärt muskler och fettceller, men inte nervceller) så spelar brist på insulin eller insensitivitet hos målcellerna en central roll vid alla typer av diabetes mellitus.

Det mesta av kolhydraterna i kosten omvandlas inom ett par timmar till monosackariden glukos, den huvudsakliga sockerarten i blodet. Insulin insöndras i blodet av betaceller i bukspottskörteln som ett svar på stigande glukosnivåer (till exempel efter måltid). Insulin gör det möjligt för de flesta av kroppens celler att absorbera glukos från blodet och att använda det som bränsle, inlagring eller konvertering till andra nödvändiga molekyler. Insulin är även en signal till muskler och levern att lagra in energi i form av glykogen. Detta bränsle kan sedan återbildas till glukos vid låga insulinnivåer.

Höga insulinnivåer ökar många anabola (uppbyggande) processer såsom celltillväxt och celldelning, proteinsyntes och fettinlagring. Insulin är en viktig signal i många tvåvägsprocesser som antingen går i en anabol eller katabol (nedbrytande) riktning, ett viktigt exempel är ketosbildningen.

Om insulinnivån är otillräcklig, om cellernas svar är otillräckligt eller om insulinet självt är felaktigt så kommer glukosen inte tas hand om på rätt sätt. Resultatet är konstant hög blodglukos, dålig proteinsyntes och andra metabola fel som till exempel acidos.

Det är viktigt att inse att den mängd glukos som finns i blodet är mycket liten. Vid en vikt av 70 kg så finns det lika många gram glukos i blodet som P-glukosvärdet i mM anger. Har man 4 i P-glukos så finns det sammanlagt 4 gram glukos i blodet.

Om man sedan äter 100 g glukos så skulle P-glukosvärdet stiga till över 100 om det inte finns insulin. Detta höga P-glukosvärde är inte förenligt med överlevnad. Men tack vare insulinet (egentillverkat eller tillfört utifrån) så kan vi hålla blodsockernivån tillräckligt låg.

Genetik[redigera | redigera wikitext]

Både typ 1 och typ 2 diabetes är åtminstone delvis ärftliga. Typ 1 diabetes verkar triggas av några (främst virala) infektioner, eller i en mindre vanlig grupp av stress eller miljöfaktorer (kemikalier och droger till exempel). Det finns ett genetiskt element i individuell susceptibilitet till några av de utlösande faktorerna som har spårats till särskilda HLA-genotyper (de genetiska försvarssystem som känner igen kroppsegna antigen). Men även hos de individer som har de ärftliga faktorerna så verkar det krävas en miljömässig utlösande faktor vid typ 1 diabetes, en liten del av dessa bär på en muterad gen som orsakar MODY (maturity onset diabetes of the young) som manifesterar sig senare i livet.

Det finns ett ännu starkare ärftlighetsmönster för typ 2 diabetes. Konkordansen bland enäggstvillingar är nästan 100 % och ungefär var fjärde typ 2 diabetiker har diabetes i familjen. Kandidatgener är bland annat KCNJ11 och TCF7L2. [27] Dessutom är fetma (som är en oberoende riskfaktor för diabetes) starkt genetiskt betingad. [28]

Fetma[redigera | redigera wikitext]

Fetma, i synnerhet bukfetma av manlig typ med mycket intraabdominellt fett är en riskfaktor för diabetes typ 2 och kardiovaskulär sjukdom. [29]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Diabetes har känts till sedan antiken och behandlingar av med varierande effekt finns beskrivna sedan medeltiden. Namnet Diabetes (grekiska: διαβήτης) myntades av Aretaeus från Kappadokien. Det kommer från det grekiska ordet διαβαίνειν, diabaínein som betyder "genompasserande" och som refererar till den stora mängden urin som passerar genom systemet. Thomas Willis lade år 1675 till ordet mellitus från det latinska ordet för "honung", en referens till den söta smaken på urinen. År 1776 bekräftade Matthew Dobson att den söta smaken berodde på att det fanns ett överskott på socker i urinen och blodet på diabetessjuka.[30]

Orsakerna bakom sjukdomen började förstås experimentellt omkring 1900. Baron Joseph von Mering och Oskar Minkowski upptäckte 1889 att hundar som berövats sina bukspottskörtlar utvecklade alla tecken och symptom på diabetes och avled kort tid efteråt. [31] År 1910 föreslog Sir Edward Albert Sharpey-Schafer att personer som led av diabetes saknade ett visst ämne som normalt sett producerades av bukspottskörteln, han föreslog att man skulle kalla denna substans för insulin, från latinets insula, vilket betyder 'ö', vilket refererar till de insulinproducerande Langerhanska öarna i bukspottskörteln. [32] Bukspottskörtelns endokrina roll och beviset för att insulin verkligen existerar visades inte förrän 1921 när rumänen Nicolae Paulescu, professorn i fysiologi i Bukarest, isolerade insulin. Senare Sir Frederick Grant Banting och Charles Herbert Best återupprepade von Merings och Minkowskis arbete och gick vidare och visade att de kunde reversera den inducerade diabetesen genom att ge hundarna ett extrakt från Langerhanska öar från friska hundar. [33] Man gick vidare och renade hormonet insulin från bukspottskörtlar från nötkreatur vid Torontos Universitet vilket ledde till en effektiv behandling - insulininjektioner. Den första patienten som behandlades var den 14-årige Leonard Thompson, som på sjukhuset i Toronto fick sin insulininjektion, den 11 januari 1922.[34]

För detta tilldelades Banting och laboratoriedirektören MacLeod Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1923, dessa två delade i efterhand prispengarna med resten av teamet, i synnerhet Best and kemisten Collip. Banting och Best gjorde patentet tillgängligt utan att ta något betalt vilket inverkade till att produktionen av insulin och behandlingen av diabetes snabbt spred sig runt världen.

Komplikationer[redigera | redigera wikitext]

Ketoner är egentligen fettsyrarester och används av kroppen som "nödsocker". För personer med diabetes typ 1 finns en daglig risk att få ketoner i blodet. Tre situationer finns då ketoner produceras av kroppen:

  • Vid "äkta" svälttillstånd, det vill säga när glukosnivåerna i blodet är låga
  • Vid "falska" svälttillstånd, som till exempel vid diabetes. Denna situation kan bli allvarlig och skall behandlas.
  • Vid lågt intag av kolhydrater, sk lågkolhydratkost.

Ketonsyraförgiftning (ketoacidos) inträffar när levern inte får tillräckligt med socker och istället som kompensation slår på ketonproduktionen. Oftast händer detta vid typ 1-diabetes. Orsaken är då att insulinbristen hindrar glukoset att komma in i levercellerna. Cellerna tolkar detta som att sockerbrist råder varpå de kompenserar detta genom ketonkroppsbildning, trots att blodsockernivåerna är höga. Svältketoner uppkommer också normalt i mindre mängd vid motion och under längre sömn.

Då glukoshalten i blodet är hög, men ketoner ändå produceras, inträder ett allvarligt tillstånd: ketonsyraförgiftning. Kroppen anser att det inte finns socker i blodet men fortsätter att producera ketoner, vilka sänker blodets pH. Kroppen svarar genom att svettas (hyperhidros) och man får dålig andedräkt, samt att man kan utsöndra en dålig odör. Ökad urinering sker också då kroppen försöker att både ventilera genom andning och skölja ut ketonerna genom urinen. Dessutom verkar den höga blodsockerhalten urindrivande. Acetonliknande doft i andedräkten kan förnimmas med utandningsluften på grund av dess lättflyktighet.

Behandling sker genom justerad insulindosering och mycket täta kontroller av både blodsocker och ketoner. Det är viktigt att dricka mycket.

Ketonvärden över 0.7 måste behandlas, och värden över 1 räknas som ketonsyraförgiftning. Ketonsyraförgiftning är livshotande och måste behandlas omedelbart.

Neuroglycopent syndrom inträder då hjärnan blir utan socker, som är hjärnans bränsle. Symptomen är att man blir trött, grinig, får ont i benen, dålig hörsel och huvudvärk. Personen kan agera irrationellt och verka avskärmad från verkligheten. Förloppet är väldigt snabbt och kan gå på 15 minuter från att vara hypoglykemisk till att sockerbristen i hjärnan inträder. Personen hamnar i koma och döden inträder inte långt därefter. Akutspruta med koncentrerad glukagon används vid dessa situationer. Efter det skall personen till sjukhus.

Arbetssvårigheter[redigera | redigera wikitext]

En person med diabetes kan få det svårare att få det jobb han eller hon önskar. I yrken som polis, pilot, flygvärdinna, buss/spårvagnsförare, och lokförare kan sjukdomen påverka möjligheten att utföra jobbet, då eventuella insulinkänningar påverkar prestandaförmågan, som är viktig i dessa yrken. Även brandmän och ambulanspersonal ingår ibland dessa yrken, men här kan undantag göras. Förr fick inte diabetespatienter mönstra, men nu har diabetiker möjlighet att bli uttagna till värnplikt inom civilplikt.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Dagens diabetesbehandling baseras framför allt på tre delar: Medicin, kost och motion. De olika typerna av diabetes har olika fördelning mellan delarna men oftast finns alla tre med till någon del.[1]

Medicin (insulin eller tabletter)[redigera | redigera wikitext]

Typ-1 diabetes kräver att man tillför insulin till kroppen, antingen genom injektioner eller med en insulinpump. Idag används i stort sett bara insulinanaloger som är mycket lika mänskligt insulin, men som har modifierats för att justera hur snabbt det verkar. [35]

För typ 2-diabetes ges i första hand läkemedel som ökar insulinkänsligheten och sänker blodglukosnivåerna. Exempel på sådana läkemedel är metformin och sulfonureider. Om inte detta är tillräckligt kan även insulin krävas. [36]

Kosthållning[redigera | redigera wikitext]

Rekommendationerna följer i stort sett de allmänna kostrekommendationerna, ofta förenklade till den så kallade "tallriksmodellen".

Vissa patienter upplever att en minskning av "snabba kolhydrater" hjälper till att minska glukostopparna efter måltid, dock är ingen mat "förbjuden" utan man siktar på balans.

Om patienten har övervikt så försöker man minska denna, framför allt vid typ-2 eftersom övervikt sänker insulinkänsligheten.

Inom vissa kretsar rekommenderas extrem kolhydratbegränsning i kombination med ökat fett- och proteinintag (LCHF). Det finns vissa belägg för att denna kosthållning är användbar för viktnedgång, men den rekommenderas inte som långsiktig behandling av diabetes eftersom det finns stora risker förknippat med detta. [37][38][39]

Motion[redigera | redigera wikitext]

Motion har positiv inverkan på blodsockerkontrollen och rekommenderas för diabetiker på samma sätt som för befolkningen i allmänhet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] ”Diabetes”. Netdoktor.se. http://www.netdoktor.se/diabetes/artiklar/diabetes-1-2/. Läst 3 juli 2015. 
  2. ^ ”Diabetes typ 1”. 1177 Vårdguiden. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/. Läst 3 juli 2015. 
  3. ^ [a b c] ”Diabetes typ 2”. 1177 Vårdguiden. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-2/. Läst 3 juli 2015. 
  4. ^ [a b] ”Diabetes i siffror”. Svenska Diabetesförbundet. http://www.diabetes.se/Diabetes/Om-diabetes/Diabetes-i-siffror/. Läst 3 juli 2015. 
  5. ^ [a b] ”Dags att rita om diabeteskartan”. diabetesportalen.se. http://diabetesportalen.se/arkiv-foer-nyheter/dags-att-rita-om-diabeteskartan/. Läst 9 juli 2015. 
  6. ^ ”Diabetes - olika sjukdomar med likheter och särdrag”. diabetesportalen.se. http://diabetesportalen.se/foerdjupning/diabetes-olika-sjukdomar-med-likheter-och-saerdrag/. Läst 9 juli 2015. 
  7. ^ ”Klassifikation”. www.diabeteshandboken.se. http://www.diabeteshandboken.se/inneh%25C3%25A5ll/1.-klassifikation-13705935. Läst 9 juli 2015. 
  8. ^ [a b c] ”Typ 1-diabetes”. www.diabetes.se. Diabetesförbundet. http://www.diabetes.se/sv/Diabetes/Om-diabetes/Typ-1-diabetes-/. Läst 9 juli 2015. 
  9. ^ [a b c] ”Diabetes, typ 1”. Medibas. http://handboken.medibas.se/endokrinologi/tillstand-och-sjukdomar/diabetes-mellitus/diabetes-typ-1-1173.html. Läst 9 juli 2015. 
  10. ^ ”Diabetes typ 1, barn, insjuknande + handläggning av akuta situationer”. www.internetmedicin.se. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2448. Läst 9 juli 2015. 
  11. ^ Gamble, D. R.; Taylor, K. W.; Cumming, H.. ”Coxsackie Viruses and Diabetes Mellitus”. British Medical Journal 4 (5887): sid. 260-262. ISSN 0007-1447. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1587352/. Läst 9 juli 2015. 
  12. ^ Laitinen, Olli H.; Honkanen, Hanna; Pakkanen, Outi. ”Coxsackievirus B1 Is Associated With Induction of β-Cell Autoimmunity That Portends Type 1” (på en). Diabetes 63 (2): sid. 446-455. doi:10.2337/db13-0619. ISSN 0012-1797. http://diabetes.diabetesjournals.org/content/63/2/446. Läst 9 juli 2015. 
  13. ^ Ylipaasto, P.; Klingel, K.; Lindberg, A. M.. ”Enterovirus infection in human pancreatic islet cells, islet tropism in vivo and receptor involvement in cultured islet beta cells” (på en). Diabetologia 47 (2): sid. 225-239. doi:10.1007/s00125-003-1297-z. ISSN 0012-186X. http://link.springer.com/article/10.1007/s00125-003-1297-z. Läst 9 juli 2015. 
  14. ^ ”Får man typ 1 diabetes om man äter för mycket socker?”. Hjärt-Lungfonden. http://www.hjart-lungfonden.se/Forskning/Fraga-om-forskning/Diabetes1/Far-man-typ-1-diabetes-om-man-ater-for-mycket-socker/. Läst 9 juli 2015. 
  15. ^ ”Ordlista”. TEDDY-studien. http://www.med.lu.se/teddy/studien/ordlista. Läst 9 juli 2015. 
  16. ^ [a b] ”Typ 2-diabetes”. Svenska Diabetesförbundet. http://www.diabetes.se/sv/Diabetes/Om-diabetes/Typ-2-diabetes/. Läst 9 juli 2015. 
  17. ^ ”Allt om typ 2-diabetes”. doktorn.com. http://www.doktorn.com/artikel/allt-om-typ-2-diabetes. Läst 9 juli 2015. 
  18. ^ [a b] ”Graviditetsdiabetes”. Diabetesförbundet. http://www.diabetes.se/sv/Diabetes/Om-diabetes/Andra-diabetes-typer/. Läst 9 juli 2015. 
  19. ^ ”Gränsvärden för graviditetsdiabetes”. www.socialstyrelsen.se. http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/beslutsstodforbehandling/gransvardenforgraviditetsdiabetes. Läst 9 juli 2015. 
  20. ^ ”Socialstyrelsen föreslår sänkta gränsvärden för graviditetsdiabetes”. www.socialstyrelsen.se. http://www.socialstyrelsen.se/pressrum/debattartiklar/socialstyrelsenforeslarsanktagransvardenforgraviditetsdiabetes. Läst 9 juli 2015. 
  21. ^ ”Graviditetsdiabetes”. 1177 Vårdguiden. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Graviditet-och-diabetes-typ-2/. Läst 9 juli 2015. 
  22. ^ ”LADA”. Svenska diabetesförbundet. http://www.diabetes.se/Diabetes/Om-diabetes/LADA/. Läst 13 juli 2015. 
  23. ^ ”MODY - en enda gen felar”. diabetesportalen.se. http://diabetesportalen.se/foerdjupning/diabetes-olika-sjukdomar-med-likheter-och-saerdrag/mody-en-enda-gen-felar/. Läst 13 juli 2015. 
  24. ^ ”MODY – en autosomalt dominant form av diabetes”. Läkartidningen. http://ww2.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=7466. Läst 13 juli 2015. 
  25. ^ ”MODY, Vägledning för diabetespatienter med bekräftad genetisk mutation”. www.skane.se. http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Labmedicin_Skane/Rad--Stod/Vagledning-bekraftad-mutation-MODY/. Läst 13 juli 2015. 
  26. ^ ”Chapter 5 Prevalence and Incidence of Secondary and Other Types of Diabetes”. Diabetes in America (2nd Edition). http://www.niddk.nih.gov/about-niddk/strategic-plans-reports/Pages/diabetes-america-2nd-edition.aspx. Läst 13 Juli 2015 
  27. ^ Rother, KI (2007). "Diabetes Treatment — Bridging the Divide". N Engl J Med 356 (15): 1499-1501.
  28. ^ Walley AJ, Blakemore AI, Froguel P (2006). "Genetics of obesity and the prediction of risk for health". Hum. Mol. Genet. 15 Spec No 2: R124-30. DOI:10.1093/hmg/ddl215. PMID 16987875
  29. ^ Multiple risk factors for cardiovascular disease and diabetes mellitus. Am J Med. 2007 Mar;120(3 Suppl 1):S3-S11.
  30. ^ Dobson, M. (1776). "Nature of the urine in diabetes". Medical Observations and Inquiries 5: 298–310.
  31. ^ Von Mehring J, Minkowski O. (1890). "Diabetes mellitus nach pankreasexstirpation.". Arch Exp Pathol Pharmakol 26: 371-387.
  32. ^ Patlak M (2002). "New weapons to combat an ancient disease: treating diabetes". FASEB J 16 (14): 1853. PMID 12468446
  33. ^ Banting FG, Best CH, Collip JB, Campbell WR, Fletcher AA (1922). ”Pancreatic extracts in the treatment of diabetes mellitus”. Canad Med Assoc J. 12(3): sid. 141-146. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1524425/. Läst 16 december 2014. 
  34. ^ Millennium - årtusendets bok, red. Jan Hansson, utgiven av Göteborgs-Posten 1999 s.147
  35. ^ 1177.se. ”Diabetes typ 1” (på sv-SE). www.1177.se. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/#section-3. Läst 2 mars 2016. 
  36. ^ 1177.se. ”Läkemedel vid typ 2-diabetes” (på sv-SE). www.1177.se. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Lakemedel-vid-typ-2-diabetes-/. Läst 2 mars 2016. 
  37. ^ Kost vid diabetes – en vägledning till hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen. 2011. Sid. 24. ISBN 978-91-86885-62-5. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18471/2011-11-7.pdf. Läst 206-03-02. ”Det är ännu oklart om extrem lågkolhydratkost kan vara bra vid diabetes, eftersom det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma långsiktiga effekter och långsiktiga risker” 
  38. ^ Leksell, Janeth (12 februari 2016). ”Patientens och anhöriges perspektiv på LCHF-kost”. Dagensdiabetes.se - Det senaste inom diabetologi. http://www.dagensdiabetes.info/index.php/alla-senaste-nyheter/2147-patientens-och-anhoriges-perspektiv-pa-lchf-kost-janeth-leksell. Läst 2 mars 2016. 
  39. ^ ”Socialstyrelsen utesluter LCHF ur kostråd till diabetiker”. Läkartidningen. 5 december 2011. http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=17463. Läst 2 mars 2016. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]