Vargkorset

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kopia av vargkorset.
Allsherjargode Hilmar Örn Hilmarsson bär här varghammaren.

Vargkorset eller varghammaren är ett vikingatida silversmycke funnet i Foss på Island. Fyndet är mest känt för att forskare debatterat huruvida det är fråga om ett kristet kors eller en hednisk torshammare.

Upphittandet[redigera | redigera wikitext]

År 1910 hittade man vargkorset på en bar jordfläck i Foss i Hrunamannahreppur i Árnessýsla, regionen Suðurland på södra Island. Fyndet har nummer 6077 i Islands Nationalmuseums samlingar. Tidigare hade man på samma plats funnit en miniatyryxa av silver. Vargkorset brukar dateras till 900-talet eller vikingatiden i allmänhet.[1]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Silverkorset har tre liklånga armar samt en fjärde längre korsarm med ett djurhuvud så att korset kan hängas på en halskedja genom djurets mun. Den vanligaste tolkningen är att det är fråga om ett varghuvud, vilket gett det namnet vargkorset. Korsmitten är genombruten av ytterligare ett kors.

Tolkning[redigera | redigera wikitext]

Det råder delade meningar huruvida man ska tolka vargkorset som ett kors eller som en särskild isländsk modell av torshammare. Då fyndet är det enda i sitt slag är det svårt att sätta det i ett arkeologiskt och historiskt sammanhang. Det som talar för att det skulle vara en hednisk torshammare är likheten med den hammare som hålls av den kända Torsfiguren från Eyrarland utanför Akureyri på norra Island. Det som talar för att det skulle vara ett kristet kors är att bortsett från varghuvudet så har vargkorset stora likheter med iriska kors från samma tid. Rent formmässigt är det ett så kallat Petruskors, det vill säga ett uppochnedvänt kors. En vanlig uppfattning är därför att vargkorset medvetet är utformat på ett tvetydigt sätt för att därigenom kunna fungera som både kristet kors och som hednisk torshammare. Vargkorset används också inom nationalistiska kretsar med tolkningen att symbolen bars av hedningar som en protest mot kristendomen.

Arkeologen Kristján Ahronson menar att det är fråga om ett kristet, nordiskt kors med tydliga keltiska drag. Djurhuvudet skulle i så fall vara ett lejon, även det i irisk stil.[1] Med tanke på att djurhuvudet föreställer ett djur med morrhår, runda öron,kraftig käft och mandelformade ögon och att den bibliska historien om Daniel i lejongropen var känd av nordborna redan på denna tid, så är lejonet inte helt omöjlig som kandidat. Vikingarna i Väringagardet ristade ju runor på lejonstatyerna i Pireus hamn. Man vet att irländska munkar fanns på Island vid denna tid. Man kan tolka det som så att det kristna lejonet biter Midgårdsormen, det vill säga hedendomen, mitt itu. Det genombrutna korset i vargkorsets mitt låter ljus passera rakt igenom smycket. Även det kan vara en kristen symbol. Vissa kristna martyrer har också korsfästs uppochner. Vidare användes uppochnedvända kors av den tidiga kristna kyrkan redan på 600-talet, då det rättvända ansågs vara för likt en vattenhämtares ok. Jesu lidande var ju långt värre än att bära vatten ansåg man och vände då korset uppochned för att visa sin vördnad inför Guds son. Det är även praktiskt att ha korset uppochned runt halsen; då kommer det ju rätt när man håller upp det, exempelvis om en präst ska välsigna någon. Rent metallurgiskt krävs åtskilligt för att formge, gjuta och putsa ett sådant smycke i silver.[källa behövs] Kanske gömdes det då det provocerade för mycket i en hednisk värld eller så kan det ha varit en gravskatt eller tjuvgömma. Det är ett unikt smycke och det talar för att det bars av en minoritet av befolkningen, som på denna tid var just de första kristna på Island. Vargkorset eller kanske mer korrekt lejonkorset behåller sin mystik, men är kan vara ett av de första kristna spåren i Skandinavien. Teorier om att det skulle vara ett hundhuvud har dock framförts; hunden skulle då indikera lojalitet och tur.[källa behövs]

Nutida användning[redigera | redigera wikitext]

Det finns många nutida kommersiella kopior av vargkorset med varierande trogenhet till originalet, då vargkorset är ett populärt halssmycke bland personer med intresse för historia och då särskilt vikingatid. Bland islänningar kan man se både kristna och asatroende bära vargkorset. Vargkorset bärs också av rockmusiker och arkeologer.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Kristján Ahronson, "‘Hamarinn’ frá Fossi: Kristinn norrænn kross með keltneskum svip / The Foss ‘hammer’: A Celtic-influenced Norse cross from Viking-Age southern Iceland", sidorna 185-189 i Árbók Hins Íslenzka Fornleifafélags 1999 (Reykjavík 2001).