Hoppa till innehållet

Varuautomat

Från Wikipedia
Varuautomater i Tokyo.
En tysk kondomautomat.

En varuautomat är en maskin där man kan köpa varor genom att stoppa in pengar i ett sedelfack eller myntinkast, alternativt betala med bankkort eller mobiltelefon,[1] varefter maskinen ger ifrån sig den vara som kunden har betalat för. Enklare varuautomater finns också, där inget val görs, utan endast en typ av vara finns tillgänglig. Denna är vanlig för exempelvis tuggummin och leksaker. Även anglicismen vendingmaskin förekommer.[2]

Ett exempel på varuautomat är godisautomater där man kan köpa godis och eventuellt snacks. Andra varor som säljs i varuautomater är drycker, frukt, kondomer och i vissa länder tidningar och cigaretter. Varuautomater finns ofta på offentliga platser som perronger, universitet eller sjukhus.

Tidigare, från 1920-talet i Sverige, var det vanligt med frimärksautomater, där enskilda frimärken eller frimärkshäften kunde köpas.

Varuautomatens historia

[redigera | redigera wikitext]

Ordet "vending" kommer från latinska "veni, vendere" som betyder "att komma, sälja". Den första varuautomaten skapades av Hero of Alexandria under det första århundradet e.Kr. Den innehöll heligt vatten.[3]

I England fanns från 1600-talet svarta lådor fyllda med tobak, som ägdes av restauranger och cirkulerade runt bland gästerna. Mot en slant kunde restauranggästen öppna lådan och stoppa pipan, varefter tobakslådans lock snabbt stängdes. Dessa lådor kom till Sverige i slutet av 1800-talet.

Det var under 1800-talet som varuautomaterna populariserades.[3] Under tidigt 1880-tal började vykortsautomater monteras upp och fanns snabbt därefter på i stort sett alla engelska järnvägsstationer. År 1887 grundades Storbritanniens första konfektyrautomat-företag, The Sweetmeat Automatic Delivery Company. Året efter blev tuggummiautomater revolutionerande i USA. Fenomenet med varuautomater spred sig i världen, delvis beroende på järnvägens utbredande. I Tyskland började tillverkaren Stollwerck sälja choklad genom 15 000 varuautomater placerade på olika platser i landet.[4]

Särskilt i Japan har varuautomaterna expanderat fram till år 2000,[5] även om automaterna inte anses vara en särskilt viktig del av vardagslivet[6]. År 2000 fanns omkring 5,6 miljoner varuautomater i Japan och år 2020 cirka 4 miljoner, vilket var högst i världen per capita.[5] Där går det att hitta automater som säljer allt från alkoholhaltiga drycker till souvenirer, hälsoprodukter, elektronik, paraplyer och snabbmat.[6]

  1. ^ ”Kontantlösa betalningar”. Selecta. Arkiverad från originalet den 20 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180520192658/https://www.selecta.se/service/servicetjanster/betallosningar/. Läst 20 maj 2018. 
  2. ^ ”Vendingmaskin”. Dryckesgrossisten. Arkiverad från originalet den 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201031644/http://www.dryckesgrossisten.se/automater-a-kylar.html. Läst 23 november 2017. 
  3. ^ [a b] ”The History of the Vending Machine” (på engelska). RSL. 17 oktober 2022. https://www.refreshmentsystems.co.uk/the-history-of-the-vending-machine-infographic-timeline-map/. Läst 28 november 2022. 
  4. ^ ”A Brief History of Vending” (på brittisk engelska). NVCS Ltd. 16 mars 2018. https://www.nvcs.co.uk/history-of-vending/. Läst 10 januari 2022. 
  5. ^ [a b] Andreas Granath (3 april 2023). ”Oväntade japanska succén – björnkött i automat”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/nyheter/varlden/ovantade-japanska-succen-bjornkott-i-automat.e4e929eb-773f-447d-8054-e3da94217a0d. Läst 4 oktober 2025. 
  6. ^ [a b] ”Only in Japan: Vending Machines That Go Way Beyond Drinks” (på engelska). JapanTravel. 17 april 2025. https://en.japantravel.com/article/only-in-japan-vending-machines-that-go-way-beyond-drinks/71451. Läst 4 oktober 2025. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]