Vasa hamn
Vasa hamn på ön Vasklot i Vasa är stadens djuphamn och ingår tillsammans med Umeå hamn i de två städernas gemensamma hamnbolag Kvarken Ports. Hamnen ligger cirka 3 kilometer väster om Vasa centrum. Farleden in till Vasa är 9 meter djup.[1] Hamnen är förbunden med det finländska järnvägsnätet genom Vasabanan.
Vasa hamn var år 2016 Finlands femte största internationella passagerarhamn med totalt 184 191 passagerare.[2] Samma år var hamnen landets sjuttonde största internationella godshamn med totalt 1,0 miljoner ton transporterat.[2]
Rederiet Wasaline bedriver daglig passagerartrafik mellan Vasa hamn och Umeå hamn i Holmsund. Betydande fraktkunder för hamnen är foder-, pappers- och skogsindustrin.[3]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Vid slutet av 1800-talet fanns det behov för en ny hamn i Vasa. Både hamnen vid Brändö sund och Inre hamnen hade blivit trånga och grunda till följd av landhöjningen och av att allt större fartyg tagits i bruk. 1893 hade järnvägen förlängts till Vasklot och hamnen öppnades officiellt i september 1893.[4]
Kapacitet[redigera | redigera wikitext]
Vasa hamn är Österbottens mångsidigaste hamn.[3] Här transporteras passagerare, bulk- och styckegods.[3] I hamnen finns två Liebherr LHM400 mobilkranar med en total lyftkapacitet på 200 ton samt en Mantsinen 100 för bulkhantering. [5]
Hamnen består av sju kajer:[5][3]
- Kolkajen – 145 meter, djup 9 meter
- Reinskajen – 240 meter, djup 7–5 meter
- Färjekajen – 2 ro-ro-ramper, djup 6,8–5,7 meter
- Norra piren – 180 m, 2 ro-ro-ramper, djup 7,5–5,5 meter
- Södra piren – 180 m, djup 9–5 meter
- Lasses kaj – djup 9 meter
- Oljehamnen – djup 9 meter
Reinskajen är döpt efter sjökapten G. W. Rein och Lasses kaj efter Lasse Holmqvist, hamnchef (1974–1978 och 1984–2009).[6]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”VASALEDEN (9,0 m)” (PDF). Trafikverket. Arkiverad från originalet den 9 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180209182143/https://www.liikennevirasto.fi/documents/21376/134944/Vasa+9+m+(ldg)1.pdf/88ea47f7-fdb0-4415-be7c-95855b35c868. Läst 18 januari 2018.
- ^ [a b] ”Statistik över utrikes sjöfart 2016” (pdf). Trafikverket. Arkiverad från originalet den 9 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180209182133/https://julkaisut.liikennevirasto.fi/pdf8/lti_2017-03_ulkomaan_meriliikennetilasto_2016_web.pdf. Läst 9 februari 2018.
- ^ [a b c d] ”Hamnarna i Österbotten och deras specialisering” (pdf). Österbottens förbund. Arkiverad från originalet den 9 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180209182258/https://www.obotnia.fi/assets/1/Planlaggningsenheten/Trafik/specialiseringa-av-hamnarna.pdf. Läst 9 februari 2018.
- ^ Grönbacka, 2015
- ^ [a b] ”Vasa”. Kvarken Ports. Arkiverad från originalet den 9 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180209182310/http://www.kvarkenports.com/svensk-webb/kvarken-ports/om-oss/vasa.html. Läst 9 februari 2018.
- ^ Merituuli - Vaasan kaupungin henkilöstölehti - Vasa stads personaltidning. Litoset. 2009. ISSN 1236-4282. http://docplayer.fi/7590215-Hyvaa-joulua-god-jul.html.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Rauno Grönbacka; Pentti Herala. ”Hamnarna i Vasa”. Vasa och havet - Glimtar ur livet i staden 1880-1960. Vasa: Scriptum. ISBN 978-952-7005-29-3