Vasstyrann

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Vasstyrann
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Tachuris rubrigastra 2.JPG
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTyranner
Tyrannidae
SläkteTachuris
ArtVasstyrann
T. rubrigastra
Vetenskapligt namn
§ Tachuris rubrigastra
Auktor(Vieillot, 1817)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Vasstyrann[2] (Tachuris rubrigastra) är en unik och färgglad sydamerikansk tätting som traditionellt placeras i familjen tyranner men som kan utgöra en egen familj.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Vasstyrannen är en mycket liten färgglad fågel med en kroppslängd på endast 10,5 centimeter. Stjärten är kort, vingarna korta och runda och näbben är tunn. Den är grön på övergump och rygg, gul på undersidan förutom vit strupe, svart bröstband och röda undre stjärttäckare. Ansiktet är blågrått med gult ögonbrynsstreck och mörk hjässa med en röd, ofta dold fläck. Vingar och stjärt är mörka med ett vingband och vita yttre stjärtpennor.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Vasstyrann delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]

Arten placeras som enda art i släktet Tachuris. En DNA-studie från 2013 antyder att arten utgör en egen utvecklingslinje som skilde sig från tyrannerna för åtminstone 25 miljoner år sedan. Författarna till studien föreslår att den lyfts ut till en egen familj,[4] och vissa taxonomiska auktoriteter har följt dessa rekommendationer.[5] De flesta behåller den dock fortfarande bland tyrannerna.[3][6]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Som namnet avslöjar återfinns vasstyrannen i våtmarker och i vassbälten runt sjöar och floder, framför allt vid stånd av Scirpus. Boet placeras även i vass.[7]

Vasstyrannens bo.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig.[8]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Tachuris rubrigastra Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Ohlson, J; Irestedt, M; Ericson, P; Fjeldså, J (2013). ”Phylogeny and classification of the New World suboscines (Aves, Passeriformes)”. Zootaxa 3613 (1): sid. 1–35. https://www.researchgate.net/publication/261371295_Phylogeny_and_classification_of_the_New_World_suboscines_Aves_Passeriformes. 
  5. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
  7. ^ Jaramillo, Alvaro; Burke, Peter & Beadle, David (2003) Field Guide to the Birds of Chile. Christopher Helm, London.
  8. ^ Stotz, D.F., Fitzpatrick, J.W., Parker, T.A. and Moskovits, D.K. 1996. Neotropical Birds: Ecology and Conservation. University of Chicago Press, Chicago.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]