Vega (raket)
- För andra betydelser, se Vega.
| Vega | |
 | |
| Fakta | |
|---|---|
| Tillverkare | Avio |
| Land | Europa |
| Mått | |
| Höjd | 30,0 m[1] |
| Diameter | 3,0 m[1] |
| Massa | 137 000 kg |
| Antal steg | 4 st |
| Kapacitet | |
| Nyttolast till 700 x 700 km, 90° | 1 430 kg |
| Nyttolast till 1500 x 200 km, 5,4° | 1 963 kg |
| Nyttolast till SSO 400km | 1 450 kg |
| Historik | |
| Status | Aktiv |
| Uppskjutningsplatser | ELA 1 Centre Spatial Guyanais |
| Uppskjutningar | 9 st |
| Lyckade | 9 st |
| Jungfrufärd | 13 februari 2012 |
| Första steget - | |
| Motorer | 1x P80 |
| Kraft | 3 040 kN |
| Bränntid | 107 sek |
| Bränsle | Fast |
| Andra steget - | |
| Motorer | 1x Zefiro 23 |
| Kraft | 1 200 kN |
| Bränntid | 71,6 sek |
| Bränsle | Fast |
| Tredje steget - | |
| Motorer | 1x Zefiro 9 |
| Kraft | 213 kN |
| Bränntid | 117 sek |
| Bränsle | Fast |
| Fjärde steget - | |
| Raketmotor | 1x AVUM |
| Kraft | 2,45 kN |
| Bränntid | 315,2 sek |
| Bränsle | UDMH/N2O4 |
Vega är en raket som ASI och ESA började utveckla 1998. Datumet för första uppskjutningen sköts fram ett flertal gånger, men genomfördes lyckosamt den 13 februari 2012.
Italien är det ledande landet i projektet och står för 65% av kostnaderna, Frankrike (12,43%), Belgien (5,63%), Spanien (5%), Nederländerna (3,5%), Schweiz (1,34%) och Sverige (0,8%).
Den är konstruerad för att skjuta upp lätt last billigt: satelliter mellan 300 och 2000 kg till polär bana och låg omloppsbana. Den är namngiven efter stjärnan Vega.
En del av den teknik raketen bygger på är vidareutvecklad från Ariane-raketerna. En del av den nya teknik som tagits fram kan komma att användas i Ariane 5-raketen.
Konstruktion
Raketen består av tre steg med fast bränsle och ett övre steg med flytande bränsle. Huvudorsakerna till att man valt tre fastbränslesteg är att de är enkla och billiga att tillverka. För att kunna kompensera för små avvikelser i fastbränslestegen valde man ett steg med flytande bränsle till fjärde steg, detta gör att man även kan placera olika laster i olika omloppsbana under samma uppskjutning.
Noskon
Noskonen är 2,6 m i diameter, 7,8 m hög och väger 400 kg.
Kontrollsystem
Raketens kontrollsystem är integrerat med raketens fjärde steg. Styrsystemet är Europas första helt elektriska. Tidigare har man använt hydraulik för att bland annat styra raketdysor.
AVUM
Raketens fjärde steg kallas AVUM och är ett raketsteg baserat på flytande bränsle.
Zefiro 9
Raketens tredje steg kallas Zefiro 9 och är ett fastbränslesteg med 10 ton bränsle. Namnet kommer från början av utvecklingsarbetet av raketen då steget skulle innehålla 9 ton bränsle.
Zefiro 23
Raketens andra steg kallas Zefiro 23 och är ett fastbränslesteg med 24 ton bränsle. Namnet kommer från början av utvecklingsarbetet då steget skulle innehålla 23 ton bränsle.
P80
Raketens första steg kallas P80 och är ett fastbränslesteg med 88 ton bränsle. Namnet kommer från början av utvecklingsarbetet då steget skulle innehålla 80 ton bränsle.[2]
Uppskjutningar
| Serie nr. | Datum (UTC) | Utförande | Nyttolast |
|---|---|---|---|
| VV01 | 13 februari 2012, 10:00:00 | Lyckad | LARES / ALMASat 1 / e-st@r / Goliat / MaSat-1 / PW-Sat / ROBUSTA / UniCubeSat-GG / XaTcobeo |
| VV02 | 7 maj 2013, 02:06:31 | Lyckad | Proba-V / VNREDSat 1A / ESTCube-1 |
| VV03 | 30 april 2014, 01:35:15 | Lyckad | KazEOSat-1 |
| VV04 | 11 februari 2015, 13:40:00 | Lyckad | IVX |
| VV05 | 23 juni 2015, 01:51:58 | Lyckad | Sentinel-2A |
| VV06 | 3 december 2015, 04:04 | Lyckad | LISA Pathfinder |
| VV07 | 16 september 2016, 01:43:35 | Lyckad | PeruSat-1 / 4x Terra Bella |
| VV08 | 5 december 2016, 13:51:44 | Lyckad | Göktürk-1 |
| VV09 | 7 mars 2016, 01:49:24 | Lyckad | Sentinel 2B |
Planerade uppskjutningar
| Datum | Nyttolast |
|---|---|
| 2017 | OPSAT 3000 / VENµS |
| 2017 | ADM-Aeolus |
| 2018 | PRISMA |
| 2018 | TARANIS |
Källor
Fotnoter
- ^ [a b] ESA, läst 15 augusti 2016.
- ^ astronautix.com, läst 15 augusti 2016.