Vega (raket)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Vega.
Vega
Vega.svg
Fakta
Tillverkare Avio
Land Europa
Mått
Höjd 30,0 m[1]
Diameter 3,0 m[1]
Massa 137 000 kg
Antal steg 4 st
Kapacitet
Nyttolast till
700 x 700 km, 90°
1 430 kg
Nyttolast till
1500 x 200 km, 5,4°
1 963 kg
Nyttolast till
SSO 400km
1 450 kg
Historik
Status Aktiv
Uppskjutningsplatser ELA 1 Centre Spatial Guyanais
Uppskjutningar 9 st
Lyckade 9 st
Jungfrufärd 13 februari 2012
Första steget -
Motorer 1x P80
Kraft 3 040 kN
Bränntid 107 sek
Bränsle Fast
Andra steget -
Motorer 1x Zefiro 23
Kraft 1 200 kN
Bränntid 71,6 sek
Bränsle Fast
Tredje steget -
Motorer 1x Zefiro 9
Kraft 213 kN
Bränntid 117 sek
Bränsle Fast
Fjärde steget -
Raketmotor 1x AVUM
Kraft 2,45 kN
Bränntid 315,2 sek
Bränsle UDMH/N2O4

Vega är en raket som ASI och ESA började utveckla 1998. Datumet för första uppskjutningen sköts fram ett flertal gånger, men genomfördes lyckosamt den 13 februari 2012.

Italien är det ledande landet i projektet och står för 65% av kostnaderna, Frankrike (12,43%), Belgien (5,63%), Spanien (5%), Nederländerna (3,5%), Schweiz (1,34%) och Sverige (0,8%).

Den är konstruerad för att skjuta upp lätt last billigt: satelliter mellan 300 och 2000 kg till polär bana och låg omloppsbana. Den är namngiven efter stjärnan Vega.

En del av den teknik raketen bygger på är vidareutvecklad från Ariane-raketerna. En del av den nya teknik som tagits fram kan komma att användas i Ariane 5-raketen.

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Raketen består av tre steg med fast bränsle och ett övre steg med flytande bränsle. Huvudorsakerna till att man valt tre fastbränslesteg är att de är enkla och billiga att tillverka. För att kunna kompensera för små avvikelser i fastbränslestegen valde man ett steg med flytande bränsle till fjärde steg, detta gör att man även kan placera olika laster i olika omloppsbana under samma uppskjutning.

Noskon[redigera | redigera wikitext]

Noskonen är 2,6 m i diameter, 7,8 m hög och väger 400 kg.

Kontrollsystem[redigera | redigera wikitext]

Raketens kontrollsystem är integrerat med raketens fjärde steg. Styrsystemet är Europas första helt elektriska. Tidigare har man använt hydraulik för att bland annat styra raketdysor.

AVUM[redigera | redigera wikitext]

Raketens fjärde steg kallas AVUM och är ett raketsteg baserat på flytande bränsle.

Zefiro 9[redigera | redigera wikitext]

Raketens tredje steg kallas Zefiro 9 och är ett fastbränslesteg med 10 ton bränsle. Namnet kommer från början av utvecklingsarbetet av raketen då steget skulle innehålla 9 ton bränsle.

Zefiro 23[redigera | redigera wikitext]

Raketens andra steg kallas Zefiro 23 och är ett fastbränslesteg med 24 ton bränsle. Namnet kommer från början av utvecklingsarbetet då steget skulle innehålla 23 ton bränsle.

P80[redigera | redigera wikitext]

Raketens första steg kallas P80 och är ett fastbränslesteg med 88 ton bränsle. Namnet kommer från början av utvecklingsarbetet då steget skulle innehålla 80 ton bränsle.[2]

Uppskjutningar[redigera | redigera wikitext]

Serie nr. Datum (UTC) Utförande Nyttolast
VV01 13 februari 2012, 10:00:00 Lyckad LARES / ALMASat 1 / e-st@r / Goliat / MaSat-1 / PW-Sat / ROBUSTA / UniCubeSat-GG / XaTcobeo
VV02 7 maj 2013, 02:06:31 Lyckad Proba-V / VNREDSat 1A / ESTCube-1
VV03 30 april 2014, 01:35:15 Lyckad KazEOSat-1
VV04 11 februari 2015, 13:40:00 Lyckad IVX
VV05 23 juni 2015, 01:51:58 Lyckad Sentinel-2A
VV06 3 december 2015, 04:04 Lyckad LISA Pathfinder
VV07 16 september 2016, 01:43:35 Lyckad PeruSat-1 / 4x Terra Bella
VV08 5 december 2016, 13:51:44 Lyckad Göktürk-1
VV09 7 mars 2016, 01:49:24 Lyckad Sentinel 2B

Planerade uppskjutningar[redigera | redigera wikitext]

Datum Nyttolast
2017 OPSAT 3000 / VENµS
2017 ADM-Aeolus
2018 PRISMA
2018 TARANIS

Källor[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Vega (raket).

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ESA, läst 15 augusti 2016.
  2. ^ astronautix.com, läst 15 augusti 2016.