Vega (stjärna)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Vega.
Vega
Infrarödavbildning av Vega med fragmentskiva
Observationsdata
EpokJ2000.0
StjärnbildLyran
Rektascension18t 36m 56,3s
Deklination+38° 47′ 01″
Skenbar magnitud ()+0,03
Stjärntyp
SpektraltypA0V
U–B-0.01
B–V0.00
VariabeltypDelta Scuti
Astrometri
Radialhastighet ()-13,5 km/s
Egenrörelse (µ)RA: 201,02 mas/år
Dek.: 287,46 mas/år
Parallax ()129,01±0,52 mas
Avstånd25,27  (7,751 pc)
Absolut magnitud ()0,58
Detaljer
Massa2,6 M
Radie3,1 R
Luminositet51 L
Temperatur9 300 K
Metallicitet63%
Vinkelhastighet12,5 t
Ålder3,5 × 108 år
Andra beteckningar
SAO 67174[1], 2MASS J18365633+3847012[1], HD 172167[1], HIP 91262[1], HR 7001[1], IRAS 18352+3844[1], GJ 721[1], GJ 721.0[1], α Lyr[2], ADS 11510 A[3], AG+38 1711[3], ASCC 507896[3], BD+38 3238[3], CCDM J18369+3847A[3], CEL 4636[3], CSI+38 3238 1[3], CSV 101745[3], EUVE J1836+38.7[3], FK5 699[3], GC 25466[3], GCRV 11085[3], HIC 91262[3], IDS 18336+3841 A[3], IRAS F18352+3844[3], IRC +40322[3], JP11 2999[3], LSPM J1836+3847[3], LTT 15486[3], N30 4138[3], NLTT 46746[3], NSV 11128[3], PLX 4293[3], PLX 4293.00[3], PMC 90-93 496[3], PPM 81558[3], RAFGL 2208[3], ROT 2633[3], TD1 22883[3], TYC 3105-2070-1[3], UBV 15842[3], UBV M 23118[3], uvby98 100172167 V[3], V* alf Lyr[3], WDS J18369+3846A[3], Zkh 277[3] och uvby98 100172167[3]

Vega (α Lyr, α Lyrae, Alfa Lyrae) är den ljusaste stjärnan i stjärnbilden Lyran. Namnet kommer från det arabiska ordet waqi som betyder ”dykande”, från frasen ”den dykande örnen”.

Vega är den näst ljusaste stjärnan på den norra stjärnhimlen och den femte ljusaste stjärnan på hela stjärnhimlen (före kommer Sirius, Canopus, Alfa Centauri och Arcturus, de tre förstnämnda på södra stjärnhimlen). Avståndet till Vega är 25 ljusår, därmed är Vega en relativt närbelägen stjärna.

Stjärnan har en massa som är 2,5 gånger så stor som solen. Dess effekt är 50 gånger större än solens, vilket gör att den kommer att ha en livslängd 1 000 000 000 år, en tiondel av solens.

Runt Vega finns en gasfattig cirkumstellär skiva av kollisionsspillror och partiklar, upptäckt av satelliten IRAS1980-talet. Detta antyder att planeter är färdigbildade, om sådana någonsin har bildats.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Historiskt har Vega tjänat som norra polstjärnan för runt 14 000 år sedan och kommer åter göra detta om cirka 14 000 år. Stjärnan har i många sammanhang varit först. Den var 1850 den första stjärnan efter solen att bli fotograferad. Den blev även, 1872 den första stjärnan vars spektrum fotograferades.

Fragmentskiva[redigera | redigera wikitext]

Impression av en planet runt Vega.

Baserat på uppmätt emission av utstrålad så kallad infraröd excess, drar man slutsatsen att Vega har en cirkumstellär skiva av rymdstoft. Detta stoft är högst troligt resultat av fortlöpande kollisioner mellan föremål i banor i en fragmentskiva, analog med Kuiperbältet i Solsystemet.[4] Stjärnor som uppvisar infraröd excess till följd av stoftemission klassas som Vega-lika.[5] Oregelbundenheter i Vegas skiva antyder även närvaro av åtminstone en planet, troligen omkring Jupiters storlek[6] i bana runt Vega.[7]

Fiktion[redigera | redigera wikitext]

Vega förekommer i flera science fiction-berättelser. Det är från dess stjärnsystem som jorden mottar de första signalerna från utomjordiskt liv i Carl Sagans roman Kontakt, även filmatiserad under samma titel 1997.[8] I Robert Heinleins bok Egen rymddräkt finnes (1958) finns en avancerad civilisation i dess planetsystem. I Star Trek förekommer flera gånger referenser till mänskliga kolonier i Vegasystemet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] SIMBAD Astronomical Database
  2. ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak] SIMBAD Astronomical Database
  4. ^ K. Y. L. Su et al (17 september 2005). ”The Vega Debris Disk: A Surprise from Spitzer” (Scholar search). The Astrophysical Journal "628": ss. 487–500. doi:10.1086/430819. 
  5. ^ Song, Inseok (17 september 2002). ”M-Type Vega-like Stars”. The Astronomical Journal "124" (1): ss. 514–518. doi:10.1086/341164. http://adsabs.harvard.edu/abs/2002AJ....124..514S. Läst 10 november 2007. 
  6. ^ Wilner, D. (17 september 2002). ”Structure in the Dusty Debris around Vega”. The Astrophysical Journal "569": ss. L115–L119. doi:10.1086/340691. http://adsabs.harvard.edu/abs/2002ApJ...569L.115W. Läst 30 oktober 2007. 
  7. ^ Wyatt, M. (17 september 2002). ”Resonant Trapping of Planetesimals by Planet Migration: Debris Disk Clumps and Vega's Similarity to the Solar System”. The Astrophysical Journal "598": ss. 1321–1340. doi:10.1086/379064. http://adsabs.harvard.edu/abs/2003ApJ...598.1321W. Läst 30 oktober 2007. 
  8. ^ Anders Engström (22 december 2002). ”Snabbare än ljuset”. I dag. http://www.idg.se/2.1085/1.71582/snabbare-an-ljuset. Läst 7 oktober 2016.