Viby, Sigtuna kommun
Viby är en oskiftad så kallad klungby[1] i Sankt Olofs socken, Sigtuna kommun.
Historia
I byn anlades på 1160-talet ett cistercienserkloster. Viby och cistercienserklostret omtalas i Sveriges äldsta originalhandskrift. Det berömda Vibybrevet som är skrivet på latin är från cirka 1167 och finns i original på Riksarkivet i Stockholm. Brevet är skrivet av kung Knut och bevittnad av stormännen i hans omgivning och tre domprostar och fastslår munkarnas jordinnehav i Viby. Bakgrunden är att stormansänkan Doter skänker bort Viby by (på latin Wigbui, ibland Wicbu eller Wiby) till cistercienserorden men hennes son Gere motsätter sig detta. 20 år senare löses konflikten genom att kungen skriver ett nytt brev som bekräftar ett jordbyte mellan kungen och cisterciensermunkarna. Vittnen till bytet var ärkebiskop Stefan, Birger jarl, Peter ”trogill”, Ingevald, Kol från ”sco” och Joar Edvardsson".
Kungen upplåter Säby (på latin Saba), idag Julita, i Södermanland med tillhörande fiskevatten och skog mot att cistercienserorden avstår Viby med därtill hörande gods. Klostret flyttades redan på 1180-talet till Säby. Under reformationen drogs Viby by in till kronan, och kom att läggas under Venngarns slott. Fram till att Venngarn blev anstalt 1916 hade bönderna dagsverksskyldighet under slottet. Under 1500- och 1600-talet bestod Viby av tre gårdar. 1727 hade gårdarna delats upp till sex hemman. 1807 upptar jordeboken åtta gårdar. Under 1800-talets slut minskade jordbruksenheterna åter, 1920 fanns här endast fem jordbrukare, och under 1930-talet minskade dessa till två. Gårdarna kom dock att bli kvar som torp. Byn är statligt byggnadsminne sedan 1940.
Källor
- Viby - byn och människorna, Iréne Jansson, 1976
Externa länkar
Noter
- ^ C Arvidsson: Viby - ett levande kulturminne, Tidskriften Kulturvärden 1997:1