Videodomarsystem

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Domaren tittar på en videosekvens i en bildskärm

VAR (engelska: Video Assistant Referee,[1] 'assisterande videodomare') är en form av assisterande domare eller domarfunktion inom fotboll. Dess uppdrag är att granska beslut som har tagits av, eller undgått, huvuddomaren med hjälp av videokameror.

VAR sitter centralt placerat i ett videooperationsrum (VOR), där en eller flera hjälpdomare följer matcherna direkt på bildskärmar via bilder från flertalet videokameror utplacerade för att täcka hela spelplanen. Med hjälp av bilderna från dessa kan VAR granska händelser i efterhand, i slowmotion och i olika vinklar. VAR är i ständig kontakt med huvuddomaren och kan påkalla dennes uppmärksamhet om någon händelse på planen måste granskas närmare för att säkerställa att rätt beslut tas.

Efter omfattande prov, först i vänskapsmatcher, sedan i ligor och turneringar, skrevs VAR först in i spelreglerna för fotboll av International Football Association Board (IFAB) under 2018.[2] Genom att arbeta under filosofin "minimal störning, maximal nytta",[3][4] försöker VAR erbjuda ett sätt för "självklara och uppenbara fel" samt "allvarliga missade incidenter" att korrigeras.[5]

Procedur[redigera | redigera wikitext]

Enligt Fifas regler kan systemet användas i samband med mål (om bollen var inne och om ojusthet, offside eller liknande förekom), straffar (videodomaren kan själv meddela huvuddomaren om straffsituationer denne missat) och röda kort. Domartecknet som visar att videodomaren skall användas görs genom att med fingrarna teckna en fyrkant, som symboliserar en TV-skärm.

Även i vissa andra sporter finns möjlighet till videobedömning, i första hand för bedömning av mål. I ishockey kallas funktionen videomåldomare (engelska: video-goal judge[6]). Videobedömning av domare förekommer också i baseball, basket, cricket, fäktning, landhockey, motorsport, rugby och tennis. Flera av dessa sporter, även fotboll, använder datasystemet Hawk-Eye, som beräknar och visualiserar bollbanor, till exempel om bollen var över mållinjen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

VAR togs fram under projektet som kallades Refereeing 2.0 som hölls av Kungliga Nederländska Fotbollsförbundet (KNVB) under tidiga 2010-talet.[7] Systemet provades under säsongen 2012/2013 i holländska högstaligan Eredivisie.[8][9]

Den tidigare elitdomaren Raymond van Meenen, då anställd i det nederländska förbundet och 2018 chef för Feyenoords akademi, var en av pionjärerna och nyckelfigurerna.[10] Systemet har använts i serier som italienska Serie A och tyska Bundesliga.[11] Det internationella fotbollsförbundet Fifa meddelade i mars 2018 att systemet skulle användas i Världsmästerskapet i fotboll 2018.[12] Efter mästerskapet fick VAR kritik för att det medförde långa avbrott i matcherna och att systemet inte hade förberetts tillräckligt.[13]

2019 användes tre VAR-domare; en huvuddomare och två assisterande, som videogranskare i samband med årets fotbolls-VM för damer.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Nilsson, Lennart (25 juni 2019). ”Fotbolls-VM 2019: Detta är VAR, Videodomarna i VM”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/sport/fotbollsvm/var-videodomarna-forklarade-pa-90-sekunder/. Läst 1 september 2020. 
  2. ^ Historic step for greater fairness in football”. International Football Association Board. 3 March 2018. Arkiverad från originalet den 21 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180721225556/http://www.theifab.com/news/historic-step-for-greater-fairness-in-football. Läst 12 augusti 2019.  Arkiverad 21 juli 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ World Cup 2018: VAR helps tournament reach 10 penalties - so is it working?”. BBC Sport. 20 June 2018. https://www.bbc.com/sport/football/44508993. 
  4. ^ Staff, S. V. G.. ”EVS Xeebra Replay System Facilitates VAR Implementation for Copa do Brasil Tournament”. Sports Video Group. https://www.sportsvideo.org/2018/10/12/evs-xeebra-replay-system-facilitates-var-implementation-for-copa-do-brasil-tournament/. 
  5. ^ ”Video Assistant Referees (VARs) Protocol”. Video Assistant Referees (VARs) Protocol. International Football Association Board. 26 April 2017. Arkiverad från originalet den 8 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190508041140/http://theifab.com/laws/var-protocol/chapters/protocol-principles-practicalities-and-procedures. Läst 12 april 2019.  Arkiverad 8 maj 2019 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Officiella regelbok för säsongerna 2014-2018 Se regel 99
  7. ^ ”Refereeing 2.0 KNVB”. Refereeing 2.0 KNVB. KNVB. 26 April 2017. Arkiverad från originalet den 25 april 2019. https://web.archive.org/web/20190425133416/https://www.knvb.com/themes/refereeing-2.0. Läst 12 augusti 2019.  Arkiverad 25 april 2019 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Medeiros, João (23 June 2018). ”The inside story of how FIFA's controversial VAR system was born”. Wired. https://www.wired.co.uk/article/var-football-world-cup. Läst 12 augusti 2019. 
  9. ^ ”Minutes of the 130th Annual General Meeting of the International Football Association Board”. Minutes of the 130th Annual General Meeting of the International Football Association Board. IFAB. 13–17. http://www.theifab.com/backend/library/doc/minutes-of-annual-general-meeting-2016. Läst 12 augusti 2019.  Arkiverad 24 april 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Jonas Olssons oväntade roll i att VAR skapades”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/0Ex3aG/jonas-olssons-ovantade-roll-i-var. Läst 25 juni 2018. 
  11. ^ VAR – vad betyder det och vad gör det?”. Expressen. https://www.expressen.se/sport/fotbollsvm/var-vad-betyder-det-och-vad-gor-det/. Läst 11 juni 2018. 
  12. ^ ”Klart: VAR kommer användas i sommarens VM”. Fotbollskanalen. mars 2018. https://www.fotbollskanalen.se/vm-2018/klart-var-kommer-anvandas-i-sommarens-vm/. Läst 7 juli 2018. 
  13. ^ Höjer, Moa (27 juni 2019). ”Luleådomaren om VAR: Lite självinsikt vore klädsamt”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7250622. Läst 1 september 2020.