Fußball-Bundesliga

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om fotbollsligan Bundesliga, för lista över tyska mästare i fotboll, se vidare Tyska mästare i fotboll.
För Österrikes Bundesliga, se vidare Österrikiska Bundesliga i fotboll
Fußball-Bundesliga
Länder Tyskland Tyskland
Federation UEFA
Grundad 1963
Antal klubbar 18
Nedflyttning till 2. Fußball-Bundesliga
Nivå i seriepyramiden Nivå 1
Nationella cuper DFB-Pokal
Liga-Pokal
Internationella cuper Champions League
Europa League
Regerande mästare Bayern München (2015/2016)
Flest ligatitlar Bayern München (26 titlar)
Webbplats www.bundesliga.de
Soccerball current event.svg Säsongen 2015/2016

Fußball-Bundesliga, Bundesliga, die Liga, 1. Bundesliga, är Tysklands högsta fotbollsdivision på herrsidan. Bundesliga är en av Europas största fotbollsligor och här spelas några av de mesta publikdragande fotbollsmatcherna i världen. Den klassiska avsparkstiden är 15.30 på lördagar, men omgångarna är ofta utspridda över veckoändan, med matcher på fredagskvällar samt lördags- och söndagseftermiddag. Många svenska fotbollsspelare har genom åren spelat i Bundesliga.

De två sista lagen flyttas ner till 2. Fußball-Bundesliga, tredje sista kvalar med tredje första i 2. Fußball-Bundesliga. De tre första lagen är 2012/13 kvalificerade, det fjärde kvalar till Uefa Champions League, det femte är kvalificerat och det sjätte kvalar för Europa League.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Innan Bundesliga[redigera | redigera wikitext]

Innan Bundesliga grundades avgjordes mästerskapet genom ett system där mästaren i varje regionalt fotbollsförbund (t ex mästaren från Berlin-Brandenburg) fick delta i slutspelet. Slutspelets vinnare kallades för tysk mästare. Detta system upplevdes dock som orättvist och redan på 1920-talet fanns det planer på att införa en rikstäckande proffsliga. Ordföranden i tyska fotbollsförbundet (DFB) Felix Linneman var en drivande kraft bakom en "Reichsliga". Men nationalsocialisternas maktövertagande 1933 tillintetgjorde planerna. Efter landslagets dåliga resultatet i VM 1938 upptogs diskussionen ånyo men andra världskriget och den påföljande efterkrigstiden förhindrade att proffsligan såg ljuset. Men i början av 60-talet fanns det alltfler som tyckte att det behövdes en Bundesliga för att hålla jämna steg med andra fotbollsländer. Franz Kremer (president i 1.FC Köln) och förbundskapten Sepp Herberger tillhörde förespråkarna. Nytt bränsle fick diskussionen när Västtyskland åkte ur i kvartsfinalen i VM 1962.[1] Den 28 juli 1962 bestämde tyska fotbollsförbundet (DFB) att bilda en proffsliga med början 1963/64.[2] Men det fanns även de som var kritiska. Mindre klubbar befarade ekonomiska förluster när storlagen spelade i Bundesliga och inte längre kunde dra publik till de mindre klubbarnas matcher. Hos de större klubbarna var man osäker om det gick att finansiera exempelvis resorna som krävdes för att kunna spela i Bundesliga. Dessutom bestämdes att enbart 16 lag skulle tillhöra ligan. Eftersom det fanns 46 klubbar som ansökte uppstod det en stor konkurrens om licenserna. Kriterierna var både ekonomiska och sportsliga där man räknade ihop poängen från de 12 senaste säsongerna där de sista åren innan 1963 vägdes något tyngre.[3] Följande lag kvalificerade sig för den första upplagan 1963-1964:

1963-1968[redigera | redigera wikitext]

Die Meisterschale.

Den 24 augusti 1963 spelades den första omgången i den nygrundade Bundesliga. Den nya ligan var redan från början en succé med stort publikintresse, många berättar att de uppfattade utvecklingen som en revolution när topplagen nu spelade varje helg mot varandra.[4] Första omgången besöktes av 300 000 åskådare, även om teven om mediernas intresse inte var lika stort.[5]

Omställningen från amatörliga till proffsliga lyckades dock inte alla med. Gerd Kentschke (Karlsruher SC) berättar att det även efter 1963 var vanligt att spelare festade och drack alkohol under veckan.[6]

Ekonomiskt var Bundesliga till en början en liga med starka regleringar. En spelare fick tjäna högst 1 200 D-Mark (DM) i månaden. Var man landslagsspelare kunde månadslönen gå upp till 2 000 DM.[7] Dock var det långtifrån alla spelare som kom upp i de summorna. Det var vanligt att spelare jobbade på förmiddagen och tränade på eftermiddagen. Den senare måljagaren Gerd Müller (Bayern München) berättar att han fick 400 DM på sitt jobb och 160 DM som spelare. Än värre var det för spelare i mindre klubbar där en del fick nöja sig med 80 DM i månaden.[8] Enbart ca 10% var heltidsproffs och vissa lag som Duisburg hade klara nackdelar på grund av att spelarna jobbade hårt inom tungindustrin samt att man fick träna i dålig luft som förorenades av gruvorna som låg nära inpå.[9]

De första mästarna blev 1. FC Köln våren 1964. Köln gick i bräschen för utvecklingen genom heltidsproffs och det var ingen överraskning att Rhenstadens storlag tog hem titeln detta år. I Köln var framförallt president Franz Kremer en av de drivande krafterna i klubben vilket gjorde föreningen till ett topplag. Redan ett år senare (1965) upplevde Bundesliga dock sin första skandal när det uppdagades att Hertha Berlin hade betalat svarta pengar till sina spelare. Detta hade till följt att Hertha flyttades ned till Regionalligan. Tasmania Berlin bestämdes som ersättare, men när klubben fick beskedet var spelarna redan på semester och fick kallas hem hastigt. Även för övrigt hade Tasmania svårt att göra sig redo för Bundesliga. Enligt reglerna fick det inte värvas några nya spelare. Även träningsanläggningarna var otillräckliga. Under dessa förutsättningarna var det omöjligt för Tasmania att klara kontraktet. Fortfarande håller laget negativrekord som sämsta laget genom tiderna. Säsongen 64/65 vanns överraskande av Werder Bremen som inte hade några vassa tekniska spelare men som genom kamp och insats stod som etta till slut. I Europacupen nådde Köln kvartsfinalen innan laget efter tre oavgjorda matcher åkte ut mot Liverpool genom ett myntkast.[10]

Under de kommande åren skulle TSV 1860 München och Borussia Dortmund formera topplag som även hade framgångar i Europa. Borussia Dortmund blev första tyska lag att vinna en europacup (Cupvinnarcupen 1966). 1965 kom båda Bayern München och Borussia Mönchengladbach upp och dessa lag skulle komma att dominera Bundesliga under den kommande tioårsperioden.

1970-talet[redigera | redigera wikitext]

1970-talet förde med sig stora moderniseringar för fotbollen i Västtyskland. Nya stadion byggdes (bl.a. Münchens Olympiastadion, Westfalenstadion) och Bundesliga hade en storhetsperiod då storklubbar som Bayern München och Borussia Mönchengladbach vann epokgörande segrar i Europacuperna. Under säsongen 1979-1980 nådde man en bästanotering med total dominans i UEFA-cupen med samtliga lag i semifinalerna från Västtyskland.

Under 1970-talet spelade storstjärnor som Franz Beckenbauer, Wolfgang Overath, Gerd Müller, Günter Netzer bland många andra i Bundesliga. Andelen utländska spelare ökade och bland de största profilerna tillhörde engelsmannen Kevin Keegan som blev stor profil under sina år i Hamburger SV. 1970-talet förde också med sig att allt fler av de stora spelare valde utländska klubbar med exempel i Günter Netzer och Paul Breitner som gick till Real Madrid. Senare gick landslagsspelare som Uli Stielike, Rainer Bonhof och Bernd Schuster till spanska ligan.

Bundesligaskandalen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Bundesligaskandalen

Bundesligaskandalen är en av de allra störa mutskandalerna i tysk fotbollshistoria då det visade sig att flera spelare och klubbar var inblandade i uppgjorda matcher i bottenstriden.[11]

1980-talet[redigera | redigera wikitext]

Under 1980-talet fick Bundesliga stora problem med huliganism. Problemen gjorde att intresset minskade för Bundesliga och att man under många år fick driva stora kampanjer mot den ofta högerextrema huliganismen. Det förde också med sig att nya supportergrupperingar skapades som tydligt tog avstånd från huliganismen. Det minskade intresset föll också samman i att många av de största profilera flyttade utomlands där framförallt Italien lockade stora namn som Lothar Matthäus, Jürgen Kohler och Thomas Hässler med flera.

1990-talet[redigera | redigera wikitext]

1990-talet förde med sig ett ökat intresse för Bundesliga som upplevde en renässans. Detta berodde dels på det tyska landslagets nya framgångar och även för att klubblagen lyckades få nya framgångar i Europa. Borussia Dortmund vann UEFA Champions League 1997 och FC Schalke 04 och Bayern München vann UEFA-cupen 1996 respektive 1997. Man tog också en hel den nya grepp som skapandet av en Bundesliga-logo och försäljning av TV-rättigheter till nya intressenter.

1991-1992 var en övergångsperiod där man tillfälligt utökade ligan till att innehålla 20 lag. Detta gjordes efter Tysklands återförening då man även skulle återförena den tyska fotbollen, d.v.s. ge de tidigare DDR-lagen chansen att ta plats i Bundesliga och det övriga seriesystemet. Bland de tidigare DDR-lag som spelat i Bundesliga utmärker sig FC Hansa Rostock som varit det klart mest framgångsrika genom att klara sig kvar under många säsonger i Bundesliga. Övriga lag har haft stora problem med ekonomin och har haft svårt att ta plats i Bundesliga och många återfinns nu i 2. Bundesliga eller längre ner. Dynamo Dresden, VfB Leipzig är andra lag som spelat i både DDR-Oberliga och Bundesliga.

2000-talet[redigera | redigera wikitext]

Under 2000-talet har intresset för Bundesliga fortsatt att öka och inför VM i Tyskland 2006 har stora investeringar gjorts i att modernisera fotbollsarenorna (Berlins Olympiastadion, Westfalenstadion m.fl.) samt hela nya arenor (bl.a. Allianz Arena). Dock har klubbarna haft problem att hävda sig i Europa under de senaste säsongerna. Bayern München utmärker sig genom klubbens seger i UEFA Champions League 2000-2001 och finalplatsen 2009-2010. Bayer Leverkusen nådde final i samma turnering 2002.

Under säsongen 2003-2004 firade Bundesliga 40-årsjubileum med många återblickar i historien och utgivning av jubileumsböcker och annan memorabilia för att uppmärksamma 40 år Bundesliga.

I januari 2005 avslöjades en mutskandal med domaren Robert Hoyzer i huvudrollen. Hoyzer hade bland annat påverkat matchutgången i en match i DFB-Pokal mellan Hamburger SV och SC Paderborn 07 den 21 augusti 2004. 2006 dömdes han till 29 månaders fängelse, men i juli 2008 släpptes han ut efter halva tiden.

Mediebevakning[redigera | redigera wikitext]

Tidigare har bland annat dåvarande Sportexpressen och Viasat haft sändningsrättigheterna över Bundesliga i Sverige. Från och med säsongen 2009/2010 kommer Eurosport sända ligan över Norden och Östeuropa. Detta efter att kanalen tagit över sändningsrättigheterna från Viasat Sport. Premiärsändningen sker på Eurosport 2 den 7 augusti 2009 med matchen mellan VfL Wolfsburg och VfB Stuttgart. Eurosports rättigheter sträcker sig fram till och med säsongen 2011/2012, det vill säga under tre säsonger.[12] Kanalen kommer totalt att sända fem matcher från varje spelomgång.[13] I januari 2011 förlängde Eurosport sitt exklusiva avtal med DFL, och gäller fram till sommaren 2015. Avtalet i sig ger Eurosport sändningsrättigheterna i Norden samt Öst- och Centraleuropa, över samtliga matcher i Bundesliga och Bundesliga 2.[14]

Bundesligaklubbar[redigera | redigera wikitext]

Bundesligaklubbar under aktuell säsong.

Profiler[redigera | redigera wikitext]

Spelare[redigera | redigera wikitext]

Bundesligas stora profiler genom åren.

Tränare[redigera | redigera wikitext]


Svenskar i Bundesliga[redigera | redigera wikitext]

Uppdaterad 9 mars 2016 [15] [16]

Namn, Matcher/Mål, År i klubben.

1860 München[redigera | redigera wikitext]

1899 Hoffenheim[redigera | redigera wikitext]

Arminia Bielefeld[redigera | redigera wikitext]

Bayer Leverkusen[redigera | redigera wikitext]

Bayern München[redigera | redigera wikitext]

Bochum[redigera | redigera wikitext]

Borussia Mönchengladbach[redigera | redigera wikitext]

Duisburg[redigera | redigera wikitext]

Dynamo Dresden[redigera | redigera wikitext]

Eintracht Braunschweig[redigera | redigera wikitext]

Eintracht Frankfurt[redigera | redigera wikitext]

Energie Cottbus[redigera | redigera wikitext]

Fortuna Düsseldorf[redigera | redigera wikitext]

Hamburger SV[redigera | redigera wikitext]

Hannover 96[redigera | redigera wikitext]

Hansa Rostock[redigera | redigera wikitext]

Hertha Berlin[redigera | redigera wikitext]

Kaiserslautern[redigera | redigera wikitext]

Karlsruher[redigera | redigera wikitext]

Köln[redigera | redigera wikitext]

Mainz 05[redigera | redigera wikitext]

Nürnberg[redigera | redigera wikitext]

Schalke 04[redigera | redigera wikitext]

Stuttgart[redigera | redigera wikitext]

Tennis Borussia Berlin[redigera | redigera wikitext]

Uerdingen 05[redigera | redigera wikitext]

Werder Bremen[redigera | redigera wikitext]

Wolfsburg[redigera | redigera wikitext]

  • Spelare i fetad är fortfarande aktiva i Bundesliga.
  • Not: Listan gäller enbart svenskar som fått speltid i Bundesliga.

Bundesligarekord[redigera | redigera wikitext]

UEFA Champions League[redigera | redigera wikitext]

Följande lag ur Bundesliga har vunnit UEFA Champions League (tidigare Europacupen för mästarlag):

Tyska lag som nått finalen: Eintracht Frankfurt (1960), Borussia Mönchengladbach (1977), Hamburger SV (1980), FC Bayern München (1982, 1987, 1999, 2010, 2012), Bayer Leverkusen (2002), BV Borussia 09 Dortmund (2013)

UEFA-cupen[redigera | redigera wikitext]

Bundesligalag som segrat i UEFA-cupen.

Tyska lag som nått finalen: Borussia Mönchengladbach (1973, 1980), Hamburger SV (1982), VfB Stuttgart (1989), Borussia Dortmund (1993, 2002),

Cupvinnarcupen[redigera | redigera wikitext]

Bundesligalag som segrat i Cupvinnarcupen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Als die Bundesliga laufen lernte" [Video], länk: https://www.youtube.com/watch?v=Jzm0DrrUWUE, 2013, hämtad: 2016-04-29
  2. ^ Kubny, Werner, Schnell, Per (2003), Der Ball ist rund. 40 Jahre Bundesliga. Teil 1: Mann gegen Mann (Video), WDR
  3. ^ "Als die Bundesliga laufen lernte [Video], länk: https://www.youtube.com/watch?v=Jzm0DrrUWUE, 2013, hämtad: 2016-04-29
  4. ^ Kubny, Werner, Schnell, Per (2003), Der Ball ist rund. 40 Jahre Bundesliga. Teil 1: Mann gegen Mann (Video), WDR
  5. ^ "Als die Bundesliga laufen lernte" [Video], tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=Jzm0DrrUWUE, 2013, hämtad: 2016-04-29
  6. ^ Kubny, Werner, Schnell, Per (2003), Der Ball ist rund. 40 Jahre Bundesliga. Teil 1: Mann gegen Mann (Video), WDR
  7. ^ "Als die Bundesliga laufen lernte" [Video], länk: https://www.youtube.com/watch?v=Jzm0DrrUWUE, 2013, hämtad: 2016-04-29
  8. ^ Kubny, Werner, Schnell, Per (2003), Der Ball ist rund. 40 Jahre Bundesliga. Teil 1: Mann gegen Mann (Video), WDR
  9. ^ "Als die Bundesliga laufen lernte" [Video], länk: https://www.youtube.com/watch?v=Jzm0DrrUWUE, 2013, hämtad: 2016-04-29
  10. ^ Kubny, Werner, Schnell, Per (2003), Der Ball ist rund. 40 Jahre Bundesliga. Teil 1: Mann gegen Mann (Video), WDR
  11. ^ http://www.tyskfotboll.se/historia/vasttyskland.html
  12. ^ Resume.se (17 oktober 2008) Viasat tappar Bundesliga till Eurosport Läst 2 augusti 2009
  13. ^ Eurosport.se (2009-08-05) Bundesliga på Eurosport 2! Läst 7 augusti 2009
  14. ^ Eurosport.se (2011-01-17) Eurosport sänder Bundesliga till 2015 Läst 13 juli 2012
  15. ^ Persson, Gunnar. "Svenska fotbollsproffs - från Nordahl till Zlatan". Idrottsförlaget i Västerås AB 
  16. ^ ”Foreign players by country”. http://www.transfermarkt.co.uk/1-bundesliga/gastarbeiterdetail/wettbewerb/L1?saison_id=gesamt&land_id=147. Läst 9 mars 2016. 
  17. ^ http://www.transfermarkt.co.uk/jiloan-hamad/leistungsdatenverein/spieler/63833
  18. ^ http://www.transfermarkt.co.uk/branimir-hrgota/leistungsdatenverein/spieler/171209
  19. ^ http://www.transfermarkt.co.uk/oscar-wendt/leistungsdatenverein/spieler/19305
  20. ^ http://www.transfermarkt.co.uk/albin-ekdal/leistungsdatenverein/spieler/49275
  21. ^ http://www.transfermarkt.co.uk/marcus-berg/leistungsdatendetails/spieler/30418/verein/41
  22. ^ http://www.transfermarkt.co.uk/nabil-bahoui/leistungsdatenverein/spieler/93184
  23. ^ http://www.transfermarkt.co.uk/alexander-milosevic/leistungsdatenverein/spieler/171376
  24. ^ http://www.transfermarkt.co.uk/miiko-albornoz/leistungsdatenverein/spieler/75852
  25. ^ http://www.transfermarkt.co.uk/mikael-ishak/leistungsdatendetails/spieler/153637/verein/3
  26. ^ http://www.transfermarkt.co.uk/pierre-bengtsson/leistungsdatenverein/spieler/50577
  27. ^ http://www.transfermarkt.co.uk/per-nilsson/leistungsdatendetails/spieler/18100/verein/4
  28. ^ http://www.transfermarkt.co.uk/denni-avdic/leistungsdatendetails/spieler/41511/verein/86
  29. ^ http://www.transfermarkt.co.uk/rasmus-jonsson/leistungsdatendetails/spieler/72457/verein/82

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Fußball-Bundesliga.