Viktoriahuset

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Viktoriahuset
Framsidan av Viktoriahuset, oktober 2004.
Framsidan av Viktoriahuset, oktober 2004.
Plats Olivedal, Göteborg, Sverige
Våningar ovan jord 4
Byggstart 1875
Färdigställd 1879
Renoverat cirka 1980
Arkitekt Bror Viktor Adler

Viktoriahuset är en byggnad i Olivedal i Göteborg. Det byggdes 1875–1877,[1] som områdets första stenhus, efter ritningar av arkitekten Bror Viktor Adler och drevs som Viktoriaskolan fram till 1975. Göteborgs Stad äger än idag fastigheten som man hyr ut till olika föreningsverksamheter, bland dem Hagabion[2]. Viktoriaskolan fick sitt namn efter lägenheten med samma namn, vars mark den delvis byggdes på.

Planritning av Viktoriaskolans första och andra våningar, ritade av Bror Viktor Adler i mitten av 1870-talet. Idag motsvarar detta våningarna 2 och 3.

Läge och historik[redigera | redigera wikitext]

Viktoriahuset ligger vid Linnégatan 13-21 i stadsdelen Olivedal, mellan Linnégatan och Nordhemsgatan, mellan Prinsgatan och Plantagegatan. Huset ligger i kvartetet 1, "Plantaget"[3]. Den är enda större byggnad i kvarteret, som i övrigt upptar en parkeringsplats, ett gatukök och öppna ytor dit Hagabions kafeteria flyttar ut sin verksamhet på sommaren.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 27 augusti 1873 inköptes till folkskolestyrelsen av firman Johansson & Carlander, dels besittningsrätten till de öster om 2:dra Tvärgatan (nuvarand Nordhemsgatan) belägna delarna samt av lägenheten n:o 3 & 4 i 21 kvarteret i Masthugget, innehållande 19 950 kvadratfot, samt även lägenheten Viktoria n:o 233 i Majorna, innehållande 23 100 kvadratfot, dels nyttjanderätten till 7 680 kvadratfot, avsedda till en gata. Allt för en summa av 4 000 kronor. Ritning till skolhuset och anslag till dess uppförande framställdes i april 1874, och styrelsen uppdrog den 26 september 1875 åt en byggnadskommitté, bestående av rektor Schiller, handlandena Wahlgren och F.O. Strömman, att ombesörja byggnadens uppförande. Ritningarna fastställdes av byggnadsnämnden den 1 december 1875, och därefter skrevs kontrakt med byggmästaren Abraham Pehrsson.[4]

Den ursprungliga byggnaden[redigera | redigera wikitext]

Byggnaden är i två våningar utom källare och takvåning i de båda flyglarna. Murarna är uppförda av tegel på gråstensgrund, som vilar på restbädd och pålar som är nedslagna till berget, vilket här utgör ett sluttande plan. Yttre och inre trappor är av täljsten och trapplanen av finhuggna hallar som vilar på valv. Fasaderna är av rött murtegel, utom pilastrar en del listverk och skorstenar som är klädda med pressad gulsten. Yttertaket är klätt med zinkplåt. Golven i våningarna är av hyvlad och spåntad furuplank, men i källaren av gråsten eller skifferhallar, lagda i murbruk. Alla fönster i våningarna fick ytter- och innerbågar. Huset försågs med centraluppvärmnings- och ventilationsapparat enligt Reinhardts system, levererade av Kockums mekaniska. Skollokalerna upplystes med fotogenlampor till 1905, då gas leddes in i huset och glödljuslampor började användas.[5]

Viktoriaskolan uppfördes på tomt nr 59 i Majornas 6:e rote, och togs i bruk i augusti 1877[1] som det första stenhuset i stadsdelen Olivedal.[6] Huset byggdes som folkskola och användes som sådan fram till 1920. Därefter blev den "fortsättningsskola".[3] Arkitekt var Bror Viktor Adler, som även varit ritningsansvarig för ett antal andra större hus i Göteborg och sedermera blev rektor vid Tekniska skolan i Stockholm. Byggmästare var Abraham Pehrsson och kostnaden uppgick till 134 272 kronor. Skolan var planerad för 744 skoleveler, och huset inrymde gymnastiksal, tre verkstadslokaler och 18 skolsalar. Från början fanns en lärarbostad i den södra flygelns vindsrum, som bestod av tre rum och kök. År 1911 gjordes lägenheten om till ritsal med mera. På gården stod utedasset. Från 1889 fanns en lokal för barnbespisning med tillhörande kokrum i källaren.[7] Skoltomten inhägnades från början med ett trästaket. Den norra delen var ursprungligen planterad, men utlades 1915 till skolträdgård. Ett hörn av skoltomten mellan skolhuset och Prinsgatan var också planterad. Tomterna låg öster om Andra Tvärgatan, alltså nuvarande Nordhemsgatan. Linnégatan var ännu inte utlagd förbi skolan, utan kallades i sin nordligaste del för Första Tvärgatan.[8]

Skolan lades ner efter vårterminen 1975, och enligt beslut av Skolstyrelsen den 15 maj 1979 överlämnades skolbyggnaden till fastighetsnämnden. Därmed kunde kommunen fritt disponera byggnaden och tomtmarken. Under 1920- och 30-talen nyttjades skolan av kommunala Mellanskolan, och efter andra världskriget av Folkskoleseminariets kvinnliga elever. Under 1970-talet hade Viktor Wångfeldts och Ernst A. Hedéns gymnasier sin undervisning i byggnaden.[9] Sedan dess har huset kommit att upptas i kommunens "Bevaringsprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg".[7] Byggnaden är i två till tre våningar (högre i de tvärställd sidopartierna). Husets sockelvåning är i gråsten och fasaderna mest i rött tegel med listverk och dylikt i gult tegel. Ursprungligen sträckte sig skolgården fram till Plantagegatan, omgiven av både staket och träd; idag är staketet borta sedan länge och den delen av skolgården används för parkering.[3]

Gamla Viktoriaskolans öde har tidvis varit osäkert. Man beslutade år 2007 åtgärda husets sättningsskador[10].

Verksamheter[redigera | redigera wikitext]

Januari 1983 flyttade Hagabion in i huset, från sin tidigare plats i ett rivningshotat hus i Haga. Hagabion drivs ideellt av föreningen Folkets Bio Göteborg, en del av riksföreningen Folkets Bio. Bions tre salonger (om sammanlagt 198 platser), plus dess biokafeteria, upptar hela våningsplan 2.

På våning tre och fyra finns föreningarna inom Föreningen Viktoriahuset. Dessutom finns en del mindre verksamheter i bottenplanet. Alla föreningar – totalt ett drygt 20-talet – i de olika våningsplanen i Viktoriahuset har relation till de "fyra benen" som föreningshuset står på – fred, miljö, solidaritet och kultur[11].

Från början var Fotograficentrum inblandat, och idag finns bland andra FilmCentrum-Väst, Digitala Bildverkstan i Göteborg[12] samt Animationsverkstan, den senare kopplad till animatörsföreningen Animation i Väst[13], på en av de övre våningarna. Bland de övriga hyresgästerna kan nämnas Afrikagrupperna, Svenska Afghanistankommittén samt flera film-, konst- och kvinnoföreningar. November 2012 fanns, förutom Folkets Bio Göteborg, 14 föreningar i huset. Dessutom hyrde olika mindre verksamheter i sin tur rum av dessa[14].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lönnroth, Gudrun (red., 1999): "Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse volym 1 del 1 - Göteborg". Goteborg.se. Läst 9 april 2013.
  • GP, 6 mars 1977, "sönda mä kal: Viktoriaskolan 100 år."
  • Skollokalerna: beskrivning, enligt uppdrag utarbetad av A. Henriksson, Gumperts bokhandel, Göteborg 1918. Serie: Bidrag till Göteborgs folkskolors historia, 99-1246984-4; 1, s. 86ff

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 23.
  2. ^ "Styrelsen". Viktoriahuset.se. Läst 18 november 2012.
  3. ^ [a b c] Lönnroth 1999, s. 188
  4. ^ Henriksson (1918), s. 86f
  5. ^ Henriksson (1918), s. 89f
  6. ^ Lönnroth 1999, s. 186.
  7. ^ [a b] "Om Viktoriahuset". Viktoriahuset.se. Läst 9 april 2013.
  8. ^ "Viktoriaskolan 100 år."
  9. ^ GP, 16 maj 1979, "100-årig skolepok slut."
  10. ^ "Hotade byggnader i Göteborg". Byggnadsvårdsbloggen, 2007-11-26. Läst 18 november 2012.
  11. ^ "Viktoriahuset". Viktoriahuset.se. Läst 18 november 2012.
  12. ^ "Om DBV". Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. Digitalabildverkstan.se. Läst 2012-03-31.
  13. ^ "Animationsverkstan". Arkiverad 5 september 2012 hämtat från the Wayback Machine. Animationsivast.se. Läst 2012-03-31.
  14. ^ "Föreningar". Viktoriahuset.se. Läst 18 november 2012.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]