Virtuos

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Virtuos kallas en tekniskt mycket skicklig konstnär. Begreppet används främst om musiker, särskilt om pianister. Ofta förnippas det, i det allmänna språkbruket, med en viss ytlighet[1] , men detta är inget egentligt kännetecken på virtuositet. Många framstående tonsättare har hanterat sitt instrument på ett sätt som gjort dem ryktbara också som praktiska utövare av musiken.

Johann Kuhnau definierar i sin Den musikaliske charlatanen (Der musikalische Quack-Salber, 1700) den "sanne virtuosen" ("der wahre Virtuose") som den som behärskar musikteorin, en position som delas av Johann Gottfried Walther i dennes Musicalisches Lexicon (1732). Mot slutet av 1700-talet började man dock skatta utförandet allt högre.

Franz Liszt förklarade att "virtuositet är inte en utväxt, utan ett oumbärligt element av musiken" (Gesammelte Schriften, iv, 1855–9). Richard Wagner uttalade sin ståndpunkt tydligt:"Den verkliga värdigheten hos virtuosen vilar helt och hållet på den värdighet han kan bevara för skapande konst" (Gesammelte Schriften; English translation, vii, 1894–9, p.112).

  1. ^ I Nordisk familjebok, Uggleupplagan heter det till exempel:"Virtuositet, mästerlig förmåga, öfverlägsen färdighet. Med virtuositet, till skillnad från äkta konstnärskap, förstås vanligen en färdighet, som helst glänser med att öfvervinna tekniska svårigheter, utan att förmå inlägga tillräckligt af konstnärlig anda."


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia