Vitögd mås

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vitögd mås
Status i världen: Nära hotad[1]
White-eyed gull at the Red Sea 2.jpg
Adult i flykten.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Vadarfåglar
Charadriiformes
Familj Måsfåglar
Laridae
Släkte Ichthyaetus se text
Art Vitögd mås
I. leucophthalmus
Vetenskapligt namn
§ Ichthyaetus leucophthalmus
Auktor (Temminck, 1825)
Utbredning
Utbredningsområde i mörkblått
Utbredningsområde i mörkblått
Synonymer
Larus leucophthalmus
Ung (2K) vitögd mås tidigt på våren, cirka 1 år gammal
Ung (2K) vitögd mås tidigt på våren, cirka 1 år gammal
Hitta fler artiklar om fåglar med

Vitögd mås[2] (Ichthyaetus leucophthalmus) är en mås endemisk för kustområdena kring Röda havet.[3] Den är närbesläktad med sotmåsen som lever i samma område.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

White-eyed Gull Nabq protected area by Hatem Moushir 60.JPG

I alla åldrar utmärker sig den vitögda måsen genom sin långa smala näbb, svart hos ungfåglar men djupt röd med svart spets hos de vuxna. Karakteristiskt är också de vita halvmånarna ovan och under ögat som gett fågeln sitt namn. Benen är gula.

I häckningsdräkt har adulta vitögd mås svart huva som sträcker sig ner till bröstets överdel och kantad av vitt på halssidorna. Bröstet är grått medan resten av undersidan är vit. Ovansidan är mörkgrå och vingpennorna svarta med en vit kand. Undersidan av vingen är mörk och stjärten vit. Utanför häckningstid är den svarta huvan vitfläckad.

Ungfåglarna ser väldigt annorlunda ut med chokladbrunt på huvud, nacke och bröst och ljuskantade bruna fjädrar på ovansidan samt svart stjärt.

Utbredning och levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

White-eyed Gull Nabq protected area by Hatem Moushir 62.JPG

Vitögd mås är begränsad till Röda havet och Adenviken där den häckar mellan juni och augusti i små kolonier på kustnära öar och skär. Utanför häckningstid sprider den sig till hela området. Ofta ses den i små grupper men ibland ses hundratals och till och med tusentals tillsammans. Den födosöker mestadels till havs, men i Egypten har vitögd mås allt oftare setts leta mat i hamnar och på soptippar.[1]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Som många andra måsar och trutar placerades den tidigare i det stora släktet Larus men Sangster et al. 2007, konstaterade att släktet inte var monofyletiskt varför det numera ofta delas upp i en rad släkten.[4].[5] På grund av detta placeras vitögd mås idag ofta i släktet Ichthyaetus vilket omfattar sex arter som alla i häckningsdräkt är svarthuvade och som förekommer i södra palearktis, bland andra de i Sverige påträffade svarthuvad mås och svarthuvad trut. Sveriges ornitologiska förening inkluderar dock Ichthyaetus fortfarande i Larus, likaså Birdlife International och IUCN.

Status[redigera | redigera wikitext]

Idag utgör vitögd mås en av världens minsta måspopulationer med cirka 40 000 individer. Arten är kategoriserad som nära hotad (NT) av IUCN och största hoten är störningar från människan på häckningsområdena och oljeutsläpp.[1] Populationstrenden verkar dock vara stabil.[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Larus leucophthalmus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-05-06.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2016-02-10
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ G. Sangster, M. Collinson, A. Knox, D. Parker & L. Svensson (2007) Taxonomic recomendations for British birds: Fourth report. Ibis, nr.149, sid:853-857, september 2007
  5. ^ Pons J.M., Hassanin, A., and Crochet P.A.(2005). Phylogenetic relationships within the Laridae (Charadriiformes: Aves) inferred from mitochondrial markers. Molecular phylogenetics and evolution 37(3):686-699