Vitögd vråk

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Vitögd vråk
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
White-eyed Buzzard (Butastur teesa) in Kawal WS, AP W2 IMG 2038.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökartade rovfåglar
Accipitridae
SläkteHökvråkar
Butastur
ArtVitögd vråk
B. teesa
Vetenskapligt namn
§ Butastur teesa
Auktor(Franklin, 1831)
Utbredning
ButasturTeesaMap.svg
Synonymer
  • Vitögd hökvråk
Hitta fler artiklar om fåglar med

Vitögd vråk[2] (Butastur teesa) är en sydasiatisk fågel i familjen hökartade rovfåglar inom ordningen hökfåglar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Vitögd vråk är en 43 centimeter lång vråk med långa, smala vingar, lång stjärt och vråklikt huvud. Ovansidan är brun med blekare mellersta täckare, undersidan bandad, vingspetsarna mörka och stjärten roströd. Vidare syns en vit fläck i nacken samt ett svart lodrätt sträck mitt på den vita hakan. Irisen är gul. Ungfågeln har gulbrunt huvud, brun iris samt mörkt brunstreckat bröst.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i skogar och på slätter från sydöstra Iran till Indien, södra Tibet och Burma.[3] Den har även påträffats vid ett tillfälle i Oman, 22 mars 2004.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer i torr och öppen skog eller jordbuksmark, upp till 1200 meters höjd i Himalaya.[6][7] Fågeln lever huvudsakligen av gräshoppor, syrsor och andra stora insekter, men även möss, ödlor och grodor. De kan också ta krabbor från närliggande våtmarker[8] och större bytesdjur som svartnackad hare (Lepus nigricollis).[9]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Vitögd vråk häckar från februari till maj. Det kråklika kvistboet placeras ofta i ett träd utan löv.[10] Den lägger tre vita ägg vanligtvis utan fläckar.[11] Båda könen hjälps åt att bygga boet och mata ungarna, men bara honan ruvar, i 19 dagar.[12][13][14]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn teesa kommer av tīsā som arten kallas på Hindi.[15] Tidigare kallades fågeln vitögd hökvråk på svenska.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Butastur teesa Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 80. ISBN 978-84-941892-9-6 
  6. ^ Rasmussen PC & JC Anderton (2005). Birds of South Asia. The Ripley Guide. Volume 2. Smithsonian Institution & Lynx Edicions. Sid. 100–101. 
  7. ^ Clark,William S; Schmitt,N John (1992). ”Flight identification of indian raptors with pale bars on upper wings”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 89 (1): sid. 1–3. https://biodiversitylibrary.org/page/48732507. 
  8. ^ Mackenzie, K (1894). ”Food of the white-eyed buzzard”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 9 (1): sid. 101. https://biodiversitylibrary.org/page/30887606. 
  9. ^ Javed, Salim (1995). ”Hare in the diet of White-eyed Buzzard Eagle Butastur teesa (Franklin)”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 92 (1): sid. 119. https://biodiversitylibrary.org/page/48613652. 
  10. ^ Kanoje, R (1997). ”Nesting site of white-eyed buzzard in Kanha National Park”. Newsletter for Birdwatchers 37 (5): sid. 90. https://archive.org/stream/NLBW37_5#page/n20/mode/1up. 
  11. ^ Blanford, W.T. (1895). The Fauna of British India, Including Ceylon and Burma. Birds. Volume 3. London: Taylor and Francis. Sid. 362–364. https://archive.org/stream/faunaofbritishin03oate#page/362/mode/1up/. 
  12. ^ Soni, R.G. (1993). ”Breeding of White-eyed Buzzard in the Thar Desert”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 90 (3): sid. 506–507. https://biodiversitylibrary.org/page/48609777. 
  13. ^ Hume, AO (1890). The nests and eggs of Indian birds. Volume 3. R H Porter, London. Sid. 158–161. https://archive.org/stream/cu31924000044994#page/n179/mode/2up/search/butastur. 
  14. ^ Ali S & SD Ripley (1978). Handbook of the Birds of India and Pakistan. Volume 1 (2nd). New Delhi: Oxford University Press. Sid. 256–258. 
  15. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]