Weierstrassfunktionen i intervallet [-2,2]. Det inzoomade området visar att funktionen är en fraktal .
Weierstrassfunktionen skapades av den tyske matematikern Karl Weierstrass 1872 under sin tid som professor i Berlin .[ 1] Den är ett exempel på att en överallt kontinuerlig funktion inte behöver vara deriverbar någonstans och har formen
W
(
x
)
=
∑
k
=
0
∞
a
k
cos
(
b
k
π
x
)
{\displaystyle W(x)=\sum _{k=0}^{\infty }a^{k}\cos(b^{k}\pi x)}
där 0 < a < 1 och ab > 1 + 3π/2 och b är ett udda heltal större än 1.[ 2]
Historiskt sett ligger Weierstrassfunktionens betydelse i att den var den första publicerade funktion som motsade att alla kontinuerliga funktioner är deriverbara överallt utom i ett visst antal diskreta punkter. Det hade emellertid skapats funktioner med dessa egenskaper tidigare, som dock aldrig publicerades och därför inte fick samma spridning som Weierstrassfunktionen.[ 2] Weierstrassfunktionen anses också vara en av de första fraktalerna som skapats.
Eftersom
∑
k
=
0
∞
a
k
=
1
1
−
a
{\displaystyle \sum _{k=0}^{\infty }a^{k}={\frac {1}{1-a}}}
och
|
a
k
cos
(
b
k
π
x
)
|
≤
a
k
{\displaystyle \left|a^{k}\cos(b^{k}\pi x)\right|\leq a^{k}}
kommer funktionen att vara kontinuerlig på hela ℝ enligt Weierstrass majorantsats .[ 2]
Beviset, utförd enligt[ 2] , bygger på att man ska bevisa att höger- och vänsterderivaten är olika, dvs att
W
(
x
+
h
)
−
W
(
x
)
h
≠
W
(
x
−
h
)
−
W
(
x
)
−
h
{\displaystyle {\frac {W(x+h)-W(x)}{h}}\neq {\frac {W(x-h)-W(x)}{-h}}}
Börja med att låta x 0 ∈ ℝ och m ∈ ℕ vara två godtyckliga tal.
Välj
α
m
∈
Z
{\displaystyle \alpha _{m}\in \mathbb {Z} }
så att
b
m
x
0
−
α
∈
(
−
1
2
,
1
2
]
{\displaystyle b^{m}x_{0}-\alpha \in \left(-{\frac {1}{2}},{\frac {1}{2}}\right]}
och sätt
x
m
+
1
=
b
m
x
0
−
α
m
⇔
x
0
=
x
m
+
1
+
α
m
b
m
{\displaystyle x_{m+1}=b^{m}x_{0}-\alpha _{m}\Leftrightarrow x_{0}={\frac {x_{m+1}+\alpha _{m}}{b^{m}}}}
y
m
=
α
m
−
1
b
m
{\displaystyle y_{m}={\frac {\alpha _{m}-1}{b^{m}}}}
och
z
m
=
α
m
+
1
b
m
{\displaystyle z_{m}={\frac {\alpha _{m}+1}{b^{m}}}}
.
För att visa att ym < 0 < zm görs följande beräkningar:
y
m
−
x
0
=
α
m
−
1
b
m
−
x
m
+
1
+
α
m
b
m
=
−
1
−
x
m
+
1
b
m
=
−
1
+
x
m
+
1
b
m
{\displaystyle y_{m}-x_{0}={\frac {\alpha _{m}-1}{b^{m}}}-{\frac {x_{m+1}+\alpha _{m}}{b^{m}}}={\frac {-1-x_{m+1}}{b^{m}}}=-{\frac {1+x_{m+1}}{b^{m}}}}
z
m
−
x
0
=
α
m
+
1
b
m
−
x
m
+
1
+
α
m
b
m
=
1
−
x
m
+
1
b
m
{\displaystyle z_{m}-x_{0}={\frac {\alpha _{m}+1}{b^{m}}}-{\frac {x_{m+1}+\alpha _{m}}{b^{m}}}={\frac {1-x_{m+1}}{b^{m}}}}
vilket ger olikheten
y
m
−
x
0
=
−
1
+
x
m
+
1
b
m
<
0
<
1
−
x
m
+
1
b
m
=
z
m
−
x
0
{\displaystyle y_{m}-x_{0}=-{\frac {1+x_{m+1}}{b^{m}}}<0<{\frac {1-x_{m+1}}{b^{m}}}=z_{m}-x_{0}}
varför ym < 0 < zm .
Samtidigt fås att
lim
m
→
∞
−
1
+
x
m
+
1
b
m
=
0
{\displaystyle \lim _{m\to \infty }{-{\frac {1+x_{m+1}}{b^{m}}}}=0}
dvs ym → 0 från vänster då m → ∞ och
lim
m
→
∞
1
−
x
m
+
1
b
m
=
0
{\displaystyle \lim _{m\to \infty }{\frac {1-x_{m+1}}{b^{m}}}=0}
dvs zm → 0 från höger då m → ∞ efter b > 1.
Den vänsterderivatan begrundas först och delas upp i S 1 och S 2 enligt
W
(
y
m
)
−
W
(
x
0
)
y
m
−
x
0
=
∑
n
=
0
∞
(
a
n
cos
(
b
n
π
y
m
)
−
cos
(
b
n
π
x
0
)
y
m
−
x
0
)
=
{\displaystyle {\frac {W(y_{m})-W(x_{0})}{y_{m}-x_{0}}}=\sum _{n=0}^{\infty }\left(a^{n}{\frac {\cos(b^{n}\pi y_{m})-\cos(b^{n}\pi x_{0})}{y_{m}-x_{0}}}\right)=}
∑
n
=
0
m
−
1
(
(
a
b
)
n
cos
(
b
n
π
y
m
)
−
cos
(
b
n
π
x
0
)
b
n
(
y
m
−
x
0
)
)
+
∑
n
=
0
∞
(
a
m
+
n
cos
(
b
m
+
n
π
y
m
)
−
cos
(
b
m
+
n
π
x
0
)
y
m
−
x
0
)
=
S
1
+
S
2
{\displaystyle \sum _{n=0}^{m-1}\left((ab)^{n}{\frac {\cos(b^{n}\pi y_{m})-\cos(b^{n}\pi x_{0})}{b^{n}(y_{m}-x_{0})}}\right)+\sum _{n=0}^{\infty }\left(a^{m+n}{\frac {\cos(b^{m+n}\pi y_{m})-\cos(b^{m+n}\pi x_{0})}{y_{m}-x_{0}}}\right)=S_{1}+S_{2}}
Där alltså S 1 är summan av kvoterna från n = 0 till n = m - 1 och S 2 är summan av kvoterna från n = m till oändligheten. S 1 och S 2 behandlas sedan var för sig för kunna uppskatta S 1 uppåt och S 2 nedåt.
S 1 skrivs om med hjälp av den trigonometriska formeln
cos
(
α
)
−
cos
(
β
)
=
−
2
sin
(
α
+
β
2
)
sin
(
α
−
β
2
)
{\displaystyle \cos(\alpha )-\cos(\beta )=-2\sin({\frac {\alpha +\beta }{2}})\sin({\frac {\alpha -\beta }{2}})}
samt det faktum att
|
sin
(
x
)
x
|
≤
1
{\displaystyle \left|{\frac {\sin(x)}{x}}\right|\leq 1}
.
|
S
1
|
=
|
∑
n
=
0
m
−
1
(
(
a
b
)
n
cos
(
b
n
π
y
m
)
−
cos
(
b
n
π
x
0
)
b
n
(
y
m
−
x
0
)
)
|
=
|
∑
n
=
0
m
−
1
(
−
(
a
b
)
n
1
b
n
(
y
m
−
x
0
)
sin
(
b
n
π
y
m
+
b
n
π
x
0
2
)
sin
(
b
n
π
y
m
−
b
n
π
x
0
2
)
)
|
{\displaystyle \left|S_{1}\right|=\left|\sum _{n=0}^{m-1}\left((ab)^{n}{\frac {\cos(b^{n}\pi y_{m})-\cos(b^{n}\pi x_{0})}{b^{n}(y_{m}-x_{0})}}\right)\right|=\left|\sum _{n=0}^{m-1}\left(-(ab)^{n}{\frac {1}{b^{n}(y_{m}-x_{0})}}\sin \left({\frac {b^{n}\pi y_{m}+b^{n}\pi x_{0}}{2}}\right)\sin \left({\frac {b^{n}\pi y_{m}-b^{n}\pi x_{0}}{2}}\right)\right)\right|}
=
|
∑
n
=
0
m
−
1
(
−
π
(
a
b
)
n
sin
(
b
n
π
(
y
m
+
x
0
)
2
)
sin
(
b
n
π
(
y
m
−
x
0
)
2
)
b
n
π
(
y
m
−
x
0
)
2
)
|
≤
∑
n
=
0
m
−
1
π
(
a
b
)
n
=
π
(
a
b
)
m
−
1
a
b
−
1
≤
π
(
a
b
)
m
a
b
−
1
{\displaystyle =\left|\sum _{n=0}^{m-1}\left(-\pi (ab)^{n}\sin \left({\frac {b^{n}\pi (y_{m}+x_{0})}{2}}\right){\frac {\sin \left({\frac {b^{n}\pi (y_{m}-x_{0})}{2}}\right)}{\frac {b^{n}\pi (y_{m}-x_{0})}{2}}}\right)\right|\leq \sum _{n=0}^{m-1}\pi (ab)^{n}=\pi {\frac {(ab)^{m}-1}{ab-1}}\leq \pi {\frac {(ab)^{m}}{ab-1}}}
S 2 kan, då b är ett udda heltal och am ∈ ℤ skrivas om enligt
cos
(
b
m
+
n
π
y
m
)
=
cos
(
b
m
+
n
π
α
m
−
1
b
m
)
=
cos
(
b
n
(
α
m
−
1
)
π
)
{\displaystyle \cos(b^{m+n}\pi y_{m})=\cos(b^{m+n}\pi {\frac {\alpha _{m}-1}{b^{m}}})=\cos(b^{n}(\alpha _{m}-1)\pi )}
och
=
(
(
−
1
)
b
n
)
α
m
−
1
=
(
−
1
)
α
m
−
1
=
(
−
1
)
α
m
(
−
1
)
=
−
(
−
1
)
α
m
{\displaystyle =((-1)^{b^{n}})^{\alpha _{m}-1}=(-1)^{\alpha _{m}-1}=(-1)^{\alpha _{m}}(-1)=-(-1)^{\alpha _{m}}}
vilket ger
cos
(
b
m
+
n
π
x
0
)
=
cos
(
b
m
+
n
π
α
m
+
x
m
+
1
b
m
=
cos
(
b
n
π
(
α
m
+
x
m
+
1
)
)
{\displaystyle \cos(b^{m+n}\pi x_{0})=\cos(b^{m+n}\pi {\frac {\alpha _{m}+x_{m+1}}{b^{m}}}=\cos(b^{n}\pi (\alpha _{m}+x_{m+1}))}
=
cos
(
b
n
π
α
m
)
cos
(
b
n
π
x
m
+
1
)
−
sin
(
b
n
π
α
m
)
sin
(
b
n
π
x
m
+
1
)
{\displaystyle =\cos \left(b^{n}\pi \alpha _{m}\right)\cos(b^{n}\pi x_{m+1})-\sin(b^{n}\pi \alpha _{m})\sin(b^{n}\pi x_{m+1})}
=
(
(
−
1
)
b
n
)
α
m
cos
(
b
n
π
x
m
+
1
)
−
0
⋅
sin
(
b
n
π
x
m
+
1
{\displaystyle =((-1)^{b^{n}})^{\alpha _{m}}\cos(b^{n}\pi x_{m+1})-0\cdot \sin(b^{n}\pi x_{m+1}}
=
(
−
1
)
α
m
cos
(
b
n
π
x
m
+
1
)
{\displaystyle =(-1)^{\alpha _{m}}\cos(b^{n}\pi x_{m+1})}
.
Vi får alltså att
S
2
=
∑
n
=
0
∞
(
a
m
+
n
cos
(
b
m
+
n
π
y
m
)
−
cos
(
b
m
+
n
π
x
0
)
y
m
−
x
0
)
=
∑
n
=
0
∞
(
a
m
+
n
−
(
−
1
)
α
m
−
(
−
1
)
α
m
cos
(
b
n
π
x
m
+
1
)
y
m
−
x
0
)
{\displaystyle S_{2}=\sum _{n=0}^{\infty }\left(a^{m+n}{\frac {\cos(b^{m+n}\pi y_{m})-\cos(b^{m+n}\pi x_{0})}{y_{m}-x_{0}}}\right)=\sum _{n=0}^{\infty }\left(a^{m+n}{\frac {-(-1)^{\alpha _{m}}-(-1)^{\alpha _{m}}\cos(b^{n}\pi x_{m+1})}{y_{m}-x_{0}}}\right)}
=
∑
n
=
0
∞
(
a
m
⋅
a
n
−
(
−
1
)
α
m
−
(
−
1
)
α
m
cos
(
b
n
π
x
m
+
1
)
−
1
+
x
m
+
1
b
m
)
=
(
a
b
)
m
(
−
1
)
α
m
∑
n
=
0
∞
a
n
1
+
cos
(
b
n
π
x
m
+
1
)
1
+
x
m
+
1
{\displaystyle =\sum _{n=0}^{\infty }\left(a^{m}\cdot a^{n}{\frac {-(-1)^{\alpha _{m}}-(-1)^{\alpha _{m}}\cos(b^{n}\pi x_{m+1})}{-{\frac {1+x_{m+1}}{b^{m}}}}}\right)=(ab)^{m}(-1)^{\alpha _{m}}\sum _{n=0}^{\infty }a^{n}{\frac {1+\cos(b^{n}\pi x_{m+1})}{1+x_{m+1}}}}
.
I och med att
x
m
+
1
∈
(
−
1
2
,
1
2
]
{\displaystyle x_{m+1}\in \left(-{\frac {1}{2}},{\frac {1}{2}}\right]}
och
cos
(
b
n
π
x
m
+
1
)
≥
−
1
{\displaystyle \cos(b^{n}\pi x_{m+1})\geq -1}
är alla termer positiva vilket ger att
∑
n
=
0
∞
1
+
cos
(
b
n
π
x
m
+
1
)
1
+
x
m
+
1
≥
1
+
cos
(
π
x
m
+
1
)
1
+
x
m
+
1
≥
1
1
+
1
2
=
2
3
{\displaystyle \sum _{n=0}^{\infty }{\frac {1+\cos(b^{n}\pi x_{m+1})}{1+x_{m+1}}}\geq {\frac {1+\cos(\pi x_{m+1})}{1+x_{m+1}}}\geq {\frac {1}{1+{\frac {1}{2}}}}={\frac {2}{3}}}
.
Uppskattningarna av S 1 och S 2 ger att det existerar ett ε 1 ∈ [-1,1] och η 1 > 1 så att
W
(
y
m
)
−
W
(
x
0
)
y
m
−
x
0
=
(
−
1
)
α
m
(
a
b
)
m
η
1
2
3
+
(
−
1
)
α
m
(
a
b
)
m
η
1
ϵ
1
π
a
b
−
1
{\displaystyle {\frac {W(y_{m})-W(x_{0})}{y_{m}-x_{0}}}=(-1)^{\alpha _{m}}(ab)^{m}\eta _{1}{\frac {2}{3}}+(-1)^{\alpha _{m}}(ab)^{m}\eta _{1}\epsilon _{1}{\frac {\pi }{ab-1}}}
(
−
1
)
α
m
(
a
b
)
m
η
1
(
2
3
+
ϵ
1
π
a
b
−
1
)
{\displaystyle (-1)^{\alpha _{m}}(ab)^{m}\eta _{1}\left({\frac {2}{3}}+\epsilon _{1}{\frac {\pi }{ab-1}}\right)}
.
Högerderivatan uppskattas på samma sätt som den vänstra enligt
W
(
z
m
)
−
W
(
x
0
)
z
m
−
x
0
=
∑
n
=
0
∞
(
a
n
cos
(
b
n
π
z
m
)
−
cos
(
b
n
π
x
0
)
z
m
−
x
0
)
=
{\displaystyle {\frac {W(z_{m})-W(x_{0})}{z_{m}-x_{0}}}=\sum _{n=0}^{\infty }\left(a^{n}{\frac {\cos(b^{n}\pi z_{m})-\cos(b^{n}\pi x_{0})}{z_{m}-x_{0}}}\right)=}
∑
n
=
0
m
−
1
(
(
a
b
)
n
cos
(
b
n
π
z
m
)
−
cos
(
b
n
π
z
0
)
b
n
(
z
m
−
x
0
)
)
+
∑
n
=
0
∞
(
a
m
+
n
cos
(
b
m
+
n
π
z
m
)
−
cos
(
b
m
+
n
π
x
0
)
z
m
−
x
0
)
=
S
1
′
+
S
2
′
{\displaystyle \sum _{n=0}^{m-1}\left((ab)^{n}{\frac {\cos(b^{n}\pi z_{m})-\cos(b^{n}\pi z_{0})}{b^{n}(z_{m}-x_{0})}}\right)+\sum _{n=0}^{\infty }\left(a^{m+n}{\frac {\cos(b^{m+n}\pi z_{m})-\cos(b^{m+n}\pi x_{0})}{z_{m}-x_{0}}}\right)=S'_{1}+S'_{2}}
S’ 1 skrivs om på samma sätt som S 1 .
|
S
1
′
|
=
|
∑
n
=
0
m
−
1
(
(
a
b
)
n
cos
(
b
n
π
z
m
)
−
cos
(
b
n
π
x
0
)
b
n
(
z
m
−
x
0
)
)
|
=
|
∑
n
=
0
m
−
1
(
−
(
a
b
)
n
1
b
n
(
z
m
−
x
0
)
sin
(
b
n
π
z
m
+
b
n
π
x
0
2
)
sin
(
b
n
π
z
m
−
b
n
π
x
0
2
)
)
|
{\displaystyle \left|S'_{1}\right|=\left|\sum _{n=0}^{m-1}\left((ab)^{n}{\frac {\cos(b^{n}\pi z_{m})-\cos(b^{n}\pi x_{0})}{b^{n}(z_{m}-x_{0})}}\right)\right|=\left|\sum _{n=0}^{m-1}\left(-(ab)^{n}{\frac {1}{b^{n}(z_{m}-x_{0})}}\sin \left({\frac {b^{n}\pi z_{m}+b^{n}\pi x_{0}}{2}}\right)\sin \left({\frac {b^{n}\pi z_{m}-b^{n}\pi x_{0}}{2}}\right)\right)\right|}
=
|
∑
n
=
0
m
−
1
(
−
π
(
a
b
)
n
sin
(
b
n
π
(
z
m
+
x
0
)
2
)
sin
(
b
n
π
(
z
m
−
x
0
)
2
)
b
n
π
(
z
m
−
x
0
)
2
)
|
≤
∑
n
=
0
m
−
1
π
(
a
b
)
n
=
π
(
a
b
)
m
−
1
a
b
−
1
≤
π
(
a
b
)
m
a
b
−
1
{\displaystyle =\left|\sum _{n=0}^{m-1}\left(-\pi (ab)^{n}\sin \left({\frac {b^{n}\pi (z_{m}+x_{0})}{2}}\right){\frac {\sin \left({\frac {b^{n}\pi (z_{m}-x_{0})}{2}}\right)}{\frac {b^{n}\pi (z_{m}-x_{0})}{2}}}\right)\right|\leq \sum _{n=0}^{m-1}\pi (ab)^{n}=\pi {\frac {(ab)^{m}-1}{ab-1}}\leq \pi {\frac {(ab)^{m}}{ab-1}}}
S’ 2 kan uppskattas på samma sätt som S 2 enligt nedan.
cos
(
b
m
+
n
π
z
m
)
=
cos
(
b
m
+
n
π
α
m
+
1
b
m
)
=
cos
(
b
n
(
α
m
+
1
)
π
)
{\displaystyle \cos(b^{m+n}\pi z_{m})=\cos(b^{m+n}\pi {\frac {\alpha _{m}+1}{b^{m}}})=\cos(b^{n}(\alpha _{m}+1)\pi )}
=
(
(
−
1
)
b
n
)
α
m
+
1
=
(
−
1
)
α
m
+
1
=
−
(
−
1
)
α
m
{\displaystyle =((-1)^{b^{n}})^{\alpha _{m}+1}=(-1)^{\alpha _{m}+1}=-(-1)^{\alpha _{m}}}
Från beräkningen av S 2 fås även att
cos
(
b
m
+
n
π
x
0
)
=
(
−
1
)
α
m
cos
(
b
n
π
x
m
+
1
)
{\displaystyle \cos(b^{m+n}\pi x_{0})=(-1)^{\alpha _{m}}\cos(b^{n}\pi x_{m+1})}
vilket ger att
S
2
′
=
∑
n
=
0
∞
(
a
m
+
n
cos
(
b
m
+
n
π
z
m
)
−
cos
(
b
m
+
n
π
x
0
)
z
m
−
x
0
)
=
∑
n
=
0
∞
(
a
m
+
n
−
(
−
1
)
α
m
−
(
−
1
)
α
m
cos
(
b
n
π
x
m
+
1
)
z
m
−
x
0
)
{\displaystyle S'_{2}=\sum _{n=0}^{\infty }\left(a^{m+n}{\frac {\cos(b^{m+n}\pi z_{m})-\cos(b^{m+n}\pi x_{0})}{z_{m}-x_{0}}}\right)=\sum _{n=0}^{\infty }\left(a^{m+n}{\frac {-(-1)^{\alpha _{m}}-(-1)^{\alpha _{m}}\cos(b^{n}\pi x_{m+1})}{z_{m}-x_{0}}}\right)}
=
∑
n
=
0
∞
(
a
m
⋅
a
n
−
(
−
1
)
α
m
−
(
−
1
)
α
m
cos
(
b
n
π
x
m
+
1
)
−
1
−
x
m
+
1
b
m
)
=
−
(
a
b
)
m
(
−
1
)
α
m
∑
n
=
0
∞
a
n
1
+
cos
(
b
n
π
x
m
+
1
)
1
−
x
m
+
1
{\displaystyle =\sum _{n=0}^{\infty }\left(a^{m}\cdot a^{n}{\frac {-(-1)^{\alpha _{m}}-(-1)^{\alpha _{m}}\cos(b^{n}\pi x_{m+1})}{-{\frac {1-x_{m+1}}{b^{m}}}}}\right)=-(ab)^{m}(-1)^{\alpha _{m}}\sum _{n=0}^{\infty }a^{n}{\frac {1+\cos(b^{n}\pi x_{m+1})}{1-x_{m+1}}}}
.
I och med att
x
m
+
1
∈
(
−
1
2
,
1
2
]
{\displaystyle x_{m+1}\in \left(-{\frac {1}{2}},{\frac {1}{2}}\right]}
och
cos
(
b
n
π
x
m
+
1
)
≥
−
1
{\displaystyle \cos(b^{n}\pi x_{m+1})\geq -1}
är alla termer positiva vilket ger att
∑
n
=
0
∞
1
+
cos
(
b
n
π
x
m
+
1
)
1
−
x
m
+
1
≥
1
+
cos
(
π
x
m
+
1
)
1
−
x
m
+
1
≥
1
1
−
(
−
1
2
)
=
2
3
{\displaystyle \sum _{n=0}^{\infty }{\frac {1+\cos(b^{n}\pi x_{m+1})}{1-x_{m+1}}}\geq {\frac {1+\cos(\pi x_{m+1})}{1-x_{m+1}}}\geq {\frac {1}{1-\left(-{\frac {1}{2}}\right)}}={\frac {2}{3}}}
.
Uppskattningarna av S’ 1 och S’ 2 ger att det existerar ett ε 1 ∈ [-1,1] och η 1 > 1 så att
W
(
z
m
)
−
W
(
x
0
)
z
m
−
x
0
=
−
(
−
1
)
α
m
(
a
b
)
m
η
1
(
2
3
+
ϵ
1
π
a
b
−
1
)
{\displaystyle {\frac {W(z_{m})-W(x_{0})}{z_{m}-x_{0}}}=-(-1)^{\alpha _{m}}(ab)^{m}\eta _{1}\left({\frac {2}{3}}+\epsilon _{1}{\frac {\pi }{ab-1}}\right)}
Vänster- och högerderivatan kan skrivas enligt:
W
(
y
m
)
−
W
(
x
0
)
y
m
−
x
0
=
(
−
1
)
α
m
(
a
b
)
m
η
1
(
2
3
+
ϵ
1
π
a
b
−
1
)
{\displaystyle {\frac {W(y_{m})-W(x_{0})}{y_{m}-x_{0}}}=(-1)^{\alpha _{m}}(ab)^{m}\eta _{1}\left({\frac {2}{3}}+\epsilon _{1}{\frac {\pi }{ab-1}}\right)}
W
(
z
m
)
−
W
(
x
0
)
z
m
−
x
0
=
−
(
−
1
)
α
m
(
a
b
)
m
η
1
(
2
3
+
ϵ
1
π
a
b
−
1
)
{\displaystyle {\frac {W(z_{m})-W(x_{0})}{z_{m}-x_{0}}}=-(-1)^{\alpha _{m}}(ab)^{m}\eta _{1}\left({\frac {2}{3}}+\epsilon _{1}{\frac {\pi }{ab-1}}\right)}
Detta tillsammans med att
lim
m
→
∞
(
a
b
)
m
=
∞
{\displaystyle \lim _{m\to \infty }(ab)^{m}=\infty }
ger direkt att funktionen saknar derivata eftersom vänster- och högerderivatan har olika tecken.