Werner Dubois

Från Wikipedia
Werner Dubois
Scharführer
Född26 februari 1913
Wuppertal, Rhenprovinsen, Preussen, Kejsardömet Tyskland
Död22 oktober 1971 (58 år)
Münster, Nordrhein-Westfalen, Västtyskland
Inträde1937
Tjänstetid1937–1945

Werner Dubois, född 26 februari 1913 i Wuppertal, död 22 oktober 1971 i Münster, var en tysk SS-Scharführer, som var delaktig i Aktion T4 och Operation Reinhard.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

I mitten av 1930-talet blev Dubois medlem i Nationalsozialistisches Kraftfahrkorps (NSKK) och kom att arbeta som chaufför och mekaniker i koncentrationslägren Oranienburg och Sachsenhausen.

Aktion T4[redigera | redigera wikitext]

I september 1939 inleddes officiellt Nazitysklands så kallade eutanasiprogram Aktion T4, inom vilket psykiskt och fysiskt funktionshindrade personer mördades. Dubois anställdes som likbrännare och chaufför av Gekrat-bussar vid eutanasianstalterna i Bernburg, Hadamar, Brandenburg och Grafeneck. År 1941 gifte sig Dubois med Edith Fischer, som också tjänstgjorde inom Aktion T4. Paret fick två barn.

Operation Reinhard[redigera | redigera wikitext]

Operation Reinhard var nazism|nazisternas plan att utrota Generalguvernementets judiska befolkning. I april 1942 kommenderades Dubois till förintelselägret Bełżec där han var en av de ansvariga för gaskamrarna. Efter att Bełżec hade avvecklats posterades han i förintelselägret Sobibór. Han sårades allvarligt i samband med upproret i lägret den 14 oktober 1943.[1]

Efter andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Från maj 1945 till december 1947 befann sig Dubois i amerikansk krigsfångenskap. Vid Bełżecrättegången (1963–1965) blev han frikänd på grund av att ha handlat under tvång (tyska Putativnotstand). Vid Sobibórrättegången (1965–1966) befanns Dubois vara skyldig till medhjälp till mord på minst 15 000 personer och dömdes till tre års fängelse.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Werner Dubois, 20 juni 2013.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Klee 2007, s. 120.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]