Oranienburg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 52°45′N 13°14′Ö / 52.750°N 13.233°Ö / 52.750; 13.233
Oranienburg
Ort
Gatuvy, Bernauer Straße i Oranienburg
Gatuvy, Bernauer Straße i Oranienburg
Oranienburg Wappen.png
Oranienburgs stadsvapen
Land  Tyskland
Förbundsland Brandenburg
Kreis Landkreis Oberhavel
Koordinater 52°45′N 13°14′Ö / 52.750°N 13.233°Ö / 52.750; 13.233
Yta 161,81 km² (2011)[1]
Folkmängd 41 370 (2011)[2]
Befolkningstäthet 256 inv./km²
Borgmästare Hans-Joachim Laesicke (SPD)
Postnummer 16515
Riktnummer 3301
Registreringsskylt OHV
Kommunkod 12 0 65 256
Oranienburg i Brandenburg
Oranienburg i Brandenburg
Webbplats: http://www.oranienburg.de

Oranienburg är en stad i det tyska förbundslandet Brandenburg och huvudorten i länet Oberhavel. Staden ligger 35 km norr om Berlin och har lite mer än 40 000 invånare. Oranienburg blev under nazisternas tid vid makten 1933-1945 ökänt för koncentrationslägren KZ Oranienburg och KZ Sachsenhausen. Lägret Sachsenhausen är idag en minnesplats med ett museum.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Oranienburg ligger vid floden Havel, omkring 35 km norr om Berlins centrum.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Oranienburg är huvudort i länet Landkreis Oberhavel i förbundslandet Brandenburg, med status av Große kreisangehörige Stadt, vilket betyder att vissa av Landkreis Oberhavels uppgifter delegeras till stadsförvaltningen.

Oranienburgs stadskommun underindelas i

  • Oranienburgs stadskärna

samt följande stadsdelar (Ortsteile):

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling inom staden Oranienburgs nuvarande gränser sedan 1875.

Sedan 1990 har stadens befolkning haft en stigande tendens, från omkring 37 000 invånare strax efter Tysklands återförening till omkring 42 000 idag. Goda pendlingsmöjligheter till centrala Berlin och ortens ställning som regionalt industricentrum har lett till stor nybyggnation av villor i ortens utkant och upprustning av bostäder i stadens centrum.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Oranienburg var ursprungligen en slavisk bosättning, som under 1100-talet och 1200-talet kom att koloniseras av tyska nybyggare. En borg anlades också på platsen för det nuvarande slottet. Orten omnämns först i ett dokument från 1216 som Bochzow, och erhöll stadsrättigheter 1232. Efter att borgen i takt med kolonisationen österut förlorat sin betydelse som gränsfäste lät kurfursten Joakim II av Brandenburg anlägga ett jaktslott där.

Namnet Oranienburg kommer från Lovisa Henrietta av Oranien-Nassau, som 1650 fick staden Bötzow i gåva från sin man, kurfursten Fredrik Vilhelm I av Brandenburg. På platsen anlades kärnan i den nuvarande slottsbyggnaden i holländsk barockstil 1653, med en tillhörande parkanläggning. Slottet döptes till Oranienburg, vilket också blev stadens namn. Staden inrättades som en mönsterstad för hantverk och ekonomisk utveckling i Mark Brandenburg, och många inflyttade holländska hantverkare samt judiska och protestantiska religiösa flyktingar från andra delar av Europa slog sig ner i staden. Under kungen Fredrik I av Preussen utvidgades slottsanläggningen.

Industrialiseringen[redigera | redigera wikitext]

År 1802 såldes Oranienburgs slott till apotekaren Hempel, i syfte att anlägga ett bomullsväveri, men Napoleonkrigen ledde till att väveriet stängdes redan 1807. 1814 inrättades en svavelsyrefabrik i slottet. Kemisten Friedlieb Ferdinand Runge utförde under denna tid organkemiska experiment med stenkolstjära vid fabriken och räknas som den förste att beskriva ämnena anilin, pyrrol, kinolin, fenol, tymol samt alkaloiderna hyoscyamin och koffein.

1848 flyttade fabriken ut ur slottet och istället inrättade man 1861 ett lärarseminarium i lokalerna, som drevs fram till 1926. 1877 anslöts staden till järnvägsnätet genom byggandet av Oranienburgs station på den norra stambanan mellan Berlin och Stralsund. Genom de förbättrade kommunikationerna till Berlin tog inflyttningen fart och under denna tid grundades 1883 Tysklands första bosättning och odling för vegetarianer i Oranienburg, Vegetarische Obstbaukolonie Eden. Byggandet av Oder-Havelkanalen i början av 1900-talet ledde till ett snabbt industriellt uppsving för Oranienburg och bland annat grundades en stålindustri i staden.

Nazityskland och andra världskriget 1933-1945[redigera | redigera wikitext]

Koncentrationslägren Oranienburg och Sachsenhausen[redigera | redigera wikitext]

Fångar vid ingången till koncentrationslägret Sachsenhausen, 1936.

Under nazisternas makövertagande 1933 inrättade SA i en nedlagd fabrik i Oranienburg ett fängelse och koncentrationsläger. Det övertogs av SS som lade ned det 1934. År 1936 anlade SS ett nytt koncentrationsläger i orten Sachsenhausen norr om Oranienburgs centrum, KZ Sachsenhausen, där omkring 200 000 människor fängslades, varav omkring 100 000 människor avrättades eller på annat sätt omkom fram till 1945.[3] Huvudkontoret till den myndighet som ansvarade för koncentrationslägren, Inspektion der Konzentrationslager (IKL), förlades 1938 till Oranienburg.

Staden under andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

I Oranienburg låg under kriget flera viktiga rustningsindustrier. Bland annat fanns fabriker tillhörande stridsflygtillverkaren Heinkel, samt Auerverken som under kriget anrikade uran för den nazityska kärnvapenforskningen, vilket kom till de allierades kännedom. På grund av de krigsviktiga industrierna blev Oranienburg mål för kraftiga bombningar under krigets slutskede 1945.

Den förödande bombningen av urananrikningsanläggningarna vid Auerverken har gjort Oranienburg till Tysklands mest radioaktivt förorenade ort, och fortfarande (2012) uppskattas att flera hundra blindgångare från bombräderna finns i marken i och omkring staden. Årligen görs stora ansträngningar för att desarmera blindgångare, men arbetet beräknas ta flera decennier i nuvarande takt. Heinkelverkens byggnader är idag till större delen övergivna men fortfarande finns arbetarbostäderna i Weiße Stadt, den vita staden, kvar.

Sovjetisk ockupation och Östtyskland 1945-1990[redigera | redigera wikitext]

Koncentrationslägret Sachsenhausen användes efter krigsslutet 1945 av den sovjetiska ockupationsmakten som interneringsläger för NSDAP-medlemmar och andra som bedömdes som säkerhetsrisker i det ockuperade Tyskland. Under namnet Specialläger nummer 7 (efter 1948 nummer 1) fängslades i lägret sammanlagt under åren 1945-1950 omkring 60 000 personer, av vilka omkring 12 000 dog av undernäring, sjukdomar och utmattning till följd av de svåra förhållandena i lägret.

År 1974 införlivades kommunen Sachsenhausen, som dittills varit en självständig ort, i staden Oranienburg. Fram till 1990 fanns i staden en kasern för Östtysklands gränstrupper.

Efter Tysklands återförening 1990-[redigera | redigera wikitext]

I samband med Tysklands återförening 1990 lades flera industrier i staden ned, men orten är fortfarande en viktig industriort i Berlin-Brandenburgs storstadsregion. 1992 utsattes minnesplatsen Sachsenhausen för ett brandattentat utfört av en högerextremist, vilket ledde till att en av museibarackerna svårt brandskadades.

Oranienburgs stadskärna har genomgått omfattande renoverings- och saneringsarbeten sedan 1990. Slottet är idag museum och inrymmer även Landkreis Oberhavels länsmuseum. 2009 ställdes parken och grönområdena omkring slottet i stadskärnan i ordning för delstaten Brandenburgs trädgårdsutställning. I en förvaltningsreform 26 oktober 2003 slogs staden ihop med de mindre grannkommunerna Friedrichsthal, Germendorf, Lehnitz, Malz, Schmachtenhagen, Wensickendorf och Zehlendorf.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Till viktigare arbetsgivare i Oranienburg hör medicintillverkaren Takeda Pharma GmbH, ORAFOL Europe GmbH som tillverkar självhäftande produkter, däckåtervinningsfabriken Genan, plastprodukttillverkaren Plastimat och däcktillverkaren Pneu Laurent. Söder om staden har Rewe-gruppen ett logistikcentrum. Staden räknas som ett av 15 särskilda regionala tillväxtcentra i förbundslandet Brandenburg.

Kultur och sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Minnesplatsen Sachsenhausen har årligen omkring 450 000 besökare.[4] Museet, som kostnadsfritt är öppet för allmänheten, omfattar större delen av koncentrationslägrets yta och är utspritt över flera byggnader.

I stadens centrum ligger Oranienburgs slott, med park, slottsmuseum och orangeri. Slottet inrymmer även Landkreis Oberhavels länsmuseum. Området omkring slottet och kanalen genomgick omfattande försköningsåtgärder som en del av Brandenburgs trädgårdsutställning 2009.

Bland övriga sevärdheter märks Sankt Nicolaikyrkan, ritad av Friedrich August Stüler. Söder om stadskärnan ligger TURM, ett upplevelsecentrum och äventyrsbad.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Logotyp
S-Bahn Oranienburg
Oranienburg- Bahnhof Oranienburg- Bahnhofsgebäude- Außenansicht 30.7.2012.jpg
Oranienburgs järnvägsstation
Stationsinformation
Ort Oranienburg , Brandenburg, Tyskland Tyskland
Trafikeras av Deutsche Bahn
Trafiktyp Passagerartrafik
Kapacitet
Antal spår 6
Förbindelser
Anslutande linjer S-Bahn Berlins pendeltåg:S1, Regionaltåg, Buss

Från centrala Berlin betjänas Oranienburgs station av S-bahn (pendeltåg), linje S1. Regionaltåglinjerna RE5, RB12 och RB20 stannar också i Oranienburg. I riktning mot centrala Berlin är det snabbaste alternativet RE5, som betjänar stationerna Potsdamer Platz och Berlin Hauptbahnhof, med omkring en halvtimmes restid.

Linje Sträcka
S1 Wannsee - Berlin - Frohnau - (Oranienburg)
RE5 Lutherstadt Wittenberg - Berlin - Rostock eller Falkenberg - Berlin - Stralsund
RB12 Lichtenberg - Templin Stadt
RB20 Potsdam - Oranienburg (via västra länet)

Kända Oranienburgbor[redigera | redigera wikitext]

För kända fångar i lägret Sachsenhausen, se Sachsenhausen (koncentrationsläger).

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Oranienburg

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Gemeinden ab 5 000 Einwohnern am 31.12.2011” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/07Gemeinden.xls?__blob=publicationFile. Läst 8 juni 2013. 
  2. ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden in Deutschland nach Bevölkerung am 31.12.2011 auf Grundlage des Zensus 2011 und früherer Zählungen” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/Zensus_Gemeinden.xls;jsessionid=494E8C2A1D89981EAFD68B1F7CE067EC.cae1?__blob=publicationFile. Läst 7 juni 2013. 
  3. ^ Brandenburg Memorial Foundation [1]
  4. ^ Claus-Dieter Speyer (10 februari 2012). ”Die meisten Führungen auf Spanisch”. Der Tagesspiegel. http://www.tagesspiegel.de/berlin/die-meisten-fuehrungen-auf-spanisch/6191724.html. Läst 5 april 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]