Weta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Weta
arten Motuweta isolata
arten Motuweta isolata
Systematik
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Klass Insekter
Insecta
Ordning Hopprätvingar
Orthoptera
Underordning Långhornsrätvingar
Ensifera
Överfamilj Stenopelmatoidea,
Rhaphidophoroidea
Familj Anostostomatidae,
Rhaphidophoridae
Hitta fler artiklar om djur med

Weta är en benämning på ett antal arter av stora långhornsrätvingar inom familjerna Anostostomatidae och grottvårtbitare (Rhaphidophoridae) som är endemiska för Nya Zeeland.[1] De är bland de största insekterna i världen, särskilt arterna i släktet Deinacrida som kallas jättewetor. De har en kroppslängd på 6-10 centimeter, mätt från huvudet till bakkroppsspetsen, det vill säga borträknat antenner och ben. Jättewetor är också bland de tyngsta insekterna, och man har hittat en hona av arten Deinacrida heteracantha som vägde 71 gram; dock bar denna hona på ägg.[2]

Ursprunget till namnet weta på dessa insekter är maoriernas ord för jättewetan Deinacrida heteracantha, "wetapunga", som innan människans introduktion av möss och råttor och andra för Nya Zeeland ej inhemska predatorer fanns på Nordön, men som numera hotas av utrotning och främst finns kvar på Little Barrier Island. Européerna kom att använda weta som vardagligt namn på dessa insekter, men gav även ett släkte i familjen Rhaphidophoridae som är endemiskt för Nya Zeeland det vetenskapliga namnet Weta.[1]

Hemideina crassidens.

Maorierna på Sydöns västkust kallade wetorna Hemideina broughi och Hemideina crassidens för "taipo"[1], ett namn som betyder "djävulen som kommer om natten".[3] Wetorna i släktet Hemideina är idag kända som "tree weta". De hör till samma familj, Anostostomatidae, som jättewetorna. Även wetorna i släktet Hemiandrus och Motuweta hör till familjen Anostostomatidae, liksom arten Anisoura nicobarica. Den sistnämnda och de två arterna i släktet Motuweta är kända som "tusked weta". Arterna i släktet Hemiandrus kallas generellt "ground weta". De arter av wetor som tillhör familjen Rhaphidophoridae kallas för "cave weta", grottwetor.[1]

Wetor har anpassats till att leva i varierande habitat och fylla olika ekologiska nisher. De är vanligen nattaktiva och gömmer sig under dagen i hålor, ruttnade och ihåliga trädstammar eller tät vegetation. De har ofta ett ganska långsamt beteende, speciellt de största arterna som sällan hoppar utan vanligen kryper fram. Födan består vanligen av vegetabilier, men kan även inkludera andra insekter. På grund av introducerade predatorer och habitatförlust har flera arter av wetor blivit sällsynta och deras överlevnad hotad, särskilt av jättewetorna, och man försöker att skydda dem genom bevarandeprogram.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Threatened Weta Recovery Plan, Department of Conservation, New Zealand, 1998.
  2. ^ David M. Williams. Book of Insect Records, University of Florida, 2001.
  3. ^ J.T. Salmon. A Key to the Tree and Ground Wetas of New Zealand, Victoria University College, 1956.