White Fox

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

White Fox, Vita Räven eller på pawnee Ke Wuch Oo Tah Kah (född 1846, död 1875), var en skidi pawnee-indian[1] från Nebraska som turnerade i England och Skandinavien under 1874 tillsammans med två andra män, bröderna Red Fox eller Röda räven (född ca 1837, död 1925) och White Eagle eller Vita Örnen (född ca 1843, död 1923).[2]

White Fox, flankerad av Red Fox and White Eagle, sannolikt i Nebraska 1874

Det var några år innan Buffalo Bill 1883 började arrangera liknande shower i större skala, och det var samtidigt en mycket svår tid för pawneerna med hungersnöd och tvångsförflyttning till reservat i Oklahoma.[3] Männen tycks alla tre ha haft aktade positioner i pawneegruppen, som hövdingar eller hövdingasöner, och delade också erfarenheter som värvade soldater i amerikanska arméns strid mot siouxerna, pawnee scouts.[2]

Som arrangörer för den europeiska resan stod ett par svensk-amerikaner, agent Eric Robert Emil, eller ibland Ernst Erik, Kassman (född 1839 i Arboga) och snickaren och cirkusdirektören Pål Eliasson (född 1839 i Hågnarp i Skåne). De ska bl a ha ordnat visningar i Köpenhamn (på Sommerlyst),[4] i Kristiania och Fredrikstad innan de kom till Sverige på försommaren 1874.

Här framträdde White Fox och hans kamrater i Malmö (på Davidshall),[5] Karlstad (på teatern resp i brukspatron Huss gård vid västra Torggatan),[6] Örebro (Björkegrens hotell),[7] Stockholm (Mosebacke nedre salong resp Hotell Hamburg),[8] Norrköping (Hotell Swea),[9] Linköping (Arbetareföreningens lokal)[10] och Göteborg (Haglunds annex, fd Bloms hotell).[11] Biljetterna kostade ofta 1 krona (50 öre för barn) och männen uppträdde i stort sett varje kväll i "perlbesatta kläder, hufwudfjädrar och skalpprydda gördlar".[7] De sjöng och dansade, spelade trumma och blåste i pipa samt visade sin skicklighet i bågskytte. Publiken var nyfiken och imponerad, enligt samtida tidningsuppgifter var det första gången man kunde se "äkta indianer" i Sverige.[9]

Men White Fox blev under turnén sjuk i TBC och avled på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg den 11 januari 1875. Hans kamrater ville förstås begrava honom,[11] men i stället beslutades att hans kropp skulle överlämnas till vetenskapen. Hans scenkläder införlivades med Göteborgs etnografiska museum och finns i dag hos Statens museer för världskultur. Red Fox och White Eagle fick genomföra ytterligare några uppträdanden innan de lämnade Sverige den 21 januari. De kom tillbaka till en situation i reservaten som knappast blivit bättre under det gångna året, men överlevde även detta och dog som aktade ledare i mitten på 1920-talet.[12][13]

Redan i mars 1875 kunde ordföranden i Antropologiska sällskapet, Gustaf von Düben, på Karolinska institutet förevisa avgjutning (byst) och preparat av White Fox som nu ingick i institutets samling.[14] Man hade alltså flått kroppen och monterat huden som man gör när man stoppar upp djur. White Fox kvarlevor ställdes ut av Hjalmar Stolpe i den nordamerikanska avdelningen på Allmänna etnografiska utställningen i Stockholm 1878-1879, och ska också ha visats i Göteborg, innan de städades undan och blev stående i källaren på Karolinska institutet i över hundra år.[2]

Först 1996 kunde de äntligen repatrieras till Pawnee Nation of Oklahoma och till sist få en högtidlig begravning med militära hedersbetygelser på North Indian Cemetery i Pawnee.[15]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Dan Jibréus "White Fox och hans kamrater"

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Echo-Hawk, Roger (2016-05-23) (på en). The Magic Children: Racial Identity at the End of the Age of Race. Routledge. ISBN 9781315418001. https://books.google.se/books?id=8wI3DAAAQBAJ&pg=PA129&lpg=PA129&dq=white+fox+pawnee&source=bl&ots=jcD9iq1SQp&sig=y4bh5ab-KpAJPG1ZJ4tyor3LvHk&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjbvIGAwqjcAhVoJ5oKHeXIAZcQ6AEIXTAI#v=onepage&q=white%20fox%20pawnee&f=false. Läst 18 juli 2018 
  2. ^ [a b c] WHITE FOX OCH HANS KAMRATER” (på en). Issuu. https://issuu.com/ki200/docs/white_fox__och_hans_kamrater. Läst 18 juli 2018. 
  3. ^ de, Ulla (11 november 2015). ”Uppsalabos efterforskningar kring pawnee-indian uppskattat i USA” (på sv). Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=6300075. Läst 18 juli 2018. 
  4. ^ Westmanläns tidning 1874-06-23
  5. ^ Kristianstadbladet 1874-08-17
  6. ^ Nya Wermlandstidningen 1874-11-14
  7. ^ [a b] Nerikes Allehanda 1874-11-20
  8. ^ DN 1874-11-27 resp 1874-12-02
  9. ^ [a b] Norrköpings tidning 1874-12-29
  10. ^ Östgöta Correspondenten 1874-12-31
  11. ^ [a b] Lunds Weckoblad 1875-01-16
  12. ^ WHITE FOX OCH HANS KAMRATER” (på en). Issuu. https://issuu.com/ki200/docs/white_fox__och_hans_kamrater/7. Läst 19 juli 2018. 
  13. ^ ”Pawnee archaeology | Pawneeland” (på en). pawneeland.wordpress.com. https://pawneeland.wordpress.com/category/pawnee-archaeology/. Läst 19 juli 2018. 
  14. ^ Norrköpings tidning 1875-03-17
  15. ^ ”Han mötte ett öde värre än döden | Kultur GT | GT” (på sv-SE). https://www.expressen.se/gt/kultur/han-motte-ett-ode-varre-an-doden/. Läst 18 juli 2018.