Wikipedia:Tidigare Utvald artikel Göteborg

Från Wikipedia

Här finns alla tidigare "Utvalda artiklar" från Göteborgsportalen.


Juni[redigera | redigera wikitext]

Ostindiefararen Götheborg var ett fartyg som den 12 september 1745 gick på grund och sjönk strax utanför hamninloppet i Göteborg på väg hem från Kina med bl.a. porslin och te i lasten. Då skeppet förliste mycket nära sin slutdestination kunde intakta delar av lasten bärgas. Skeppet ägdes av Ostindiska kompaniet, ett oerhört rikt handelsföretag med bl.a. Niclas Sahlgren och William Chalmers som inflytelserika personer.

I tio år byggde man en kopia av skeppet och skeppet sjösattes den 6 juni 2003 från varvet i Göteborg under stora festligheter. Skeppet avseglade i oktober 2005 och den 9 juni 2007, efter två år är skeppet tillbaka i Göteborg.

Läs mer

Maj[redigera | redigera wikitext]

Göta Älvbron är en sexfilig bro över Göta älv som förbinder Hisingen med fastlandets Göteborg. Bron trafikeras av motorfordon, spårvagnar, cyklar och gående. Göta älvbron, som är en klaffbro, är 950 m lång och den fria segelhöjden är 19,5 m. Broklaffen fälls upp då större fartyg behöver passera under bron.

Bron korsar älven strax öster om Lilla Bommen på fastlandsidan och strax öster om Frihamnen på Hisingssidan.

De två mittersta körfälten har spår och kontaktledning för spårvägsdrift och är enbart avsedda för kollektivtrafiken som utgörs av bussar och spårvagnar.

Läs mer

Mars/April[redigera | redigera wikitext]

Volvo bildades 1926 som ett dotterbolag inom SKF med Assar Gabrielsson som VD och Gustaf Larson som vice VD och teknisk chef. De hade redan sedan 1924 tillsammans arbetat med planeringen och konstruktionen av den första Volvobilen och lyckades i augusti 1926 övertyga ledningen inom SKF, där Assar Gabrielsson var försäljningschef, att tillverkning av bilar skulle kunna bli en lönsam verksamhet och gynna den egna utvecklingen och försäljningen av kullager. AB Volvo var då ett vilande bolag som inregistrerats av SKF redan 22 juni 1915 med dåvarande reklamchefen Björn Prytz som idégivare, med avsikt att användas som ett separat bolag och varumärke för i första hand en speciell serie av kullager avsedd för den Amerikanska fordonsmarknaden, men detta skrinlades tidigt. Volvo är latin och kan översättas som "jag rullar", ett namn som ansågs bra för ett kullager men som också skulle passa bra för en automobil och varumärket "Volvo" var redan skyddat även för "automobiler" genom att det ingick i den ursprungliga varumärkesförteckningen för ordet Volvo vid ansökan 1915. Bolaget dammades nu av för att användas till den planerade biltillverkningen. Bolaget startade upp tillverkningen på hösten 1926 i fabrikslokaler på Hisingen, som tidigare ägts av NKA (Nordiska kullagerfabriken AB) som gått i konkurs och köpts in på en exekutiv auktion av SKF i december 1925. Assar Gabrielsson anställdes som verkställande direktör 1 januari 1927 och Gustav Larson som vice VD och teknisk chef. Den första serietillverkade bilen, med modellbeteckningen ÖV4 rullade ut ur fabriken den 14 april 1927.

Läs mer

Februari[redigera | redigera wikitext]

Nya Ullevi blev resultatet edter en allmän arkitekttävling 1954 då arkitektkontoret Jaenecke & Samuelson fick det prestigefyllda uppdraget att rita den nya arenan. 1957 restes de 52 meter höga stålskeletten till pylonerna och i våren 1958 stod anläggningen färdig. Tävlingsförslaget var en bearbetning av de tidiga skisserna till Malmö Stadion, båda utformade av Fritz Jaenecke. I likhet med arenan i Malmö fick Ullevi en dynamisk, skulptural och organisk form. Till skillnad från öppenheten i Malmö är Ullevi dock en helt sluten "idrottsborg" och den skiljer sig också genom sin storlek och monumentalitet. Arenan rymde ursprungligen 55.000 åskådare och var avsedd för såväl fotboll som friidrott, speedway och skridskoåkning. Anläggningens konstruktion var för sin tid avancerad och väckte uppmärksamhet i utlandet. I projektet förenas arkitektur och ingenjörskonst till en monumental och dynamisk enhet. Inför VM i friidrott 1995 blev Ullevi utbyggd av Sten Samuelson och Curt Lignell och fick en utformning enligt Fritz Jaeneckes ursprungliga intentioner.

Arenan används för internationella idrottsmästerskap, stora musikgalor och sport- och showupplevelser. Ullevi har efter ombyggnad en publikkapacitet på 43 200 åskådare. Vid musikgalor är kapaciteten ca 60 000 platser, varav 25 000 ståplatser på planen.

Läs mer

Januari[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs spårvägar består av 12 linjer med nummer 1 - 11 och 13. Spårvägssällskapet Ringlinien använder linjenummer 12 för trafiken på Lisebergslinjen Centralstationen/Drottningtorget – Liseberg – Sankt Sigfrids plan. Elva av linjerna passerar navet Brunnsparken. Eftersom Brunnsparken ligger så centralt är det ofta köer med massor av spårvagnar på ingång, och därför jobbar man nu på att hitta alternativa dragningar runt city för att avlasta de centrala knutpunkterna och på så sätt få snabbare förbindelser. Trafikhuvudman är Västtrafik, och vagnarna körs av det kommunala bolaget Göteborgs Spårvägar AB.

Göteborgs första spårvagnslinje var hästspårvägen mellan Brunnsparken och Stigbergsliden som invigdes år 1879. Året efter förlängdes linjen till Drottningtorget. Ytterligare förlängningar skedde och kring år 1900 fanns fyra hästspårvagnslinjer.

Läs mer

December[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs botaniska trädgård eller Botaniska tillkom på initiativ av Göteborgs stadsfullmäktige 1916, och planlades av Rutger Sernander. Namnet föreslogs 1912 och beslöts 1915. Den är placerad i stadsdelen Änggården och invigdes i och med jubileumsutställningen 1923 och är unik i Sverige på så vis att den är fristående från ortens universitet. Den är idag en av de största botaniska trädgårdarna i världen och ytan omfattar hela 175 hektar. Då ingår också delar av Änggårdens naturreservat, där trädgården bland annat har sitt arboretum som är en vetenskapligt ordnad beståndsplantering av träd. Den egentliga trädgården är 40 hektar stor, varav ungefär halva ytan upptas av sammanhängande planteringar.

På friland odlar man här cirka 16.000 olika arter. Därtill kommer ungefär 4.000 arter som odlas i trädgårdens växthus, som bland annat rymmer Sveriges största orkidésamling med 1.500 arter. I växthusen kan man också beskåda Påsköträdet (Sophora toromiro), som är utrotat i naturen men har räddats kvar i kultur tack vare botaniska trädgården i Göteborg.

Läs mer

November[redigera | redigera wikitext]

Världskulturmuseet är ett statligt museum i utkanten av centrala Göteborg, strax söder om Korsvägen på Södra vägen 54, bredvid Universeum och Liseberg.

Efter ett förslag från kulturdepartementet beslutade riksdagen vintern 1996 att en ny statlig myndighet skulle bildas, Statens Museer för Världskultur. Myndigheten sammanförde Östasiatiska Museet, Etnografiska museet och Medelhavsmuseet. Man bestämde sig för att förlägga huvudkontoret till Göteborg och i samband med det togs beslut om att bygga ett nytt världskulturmuseum i staden.

Läs mer

Oktober[redigera | redigera wikitext]

TV4 Göteborg är en av TV4:s 16 lokala stationer. Stationen producerar lokala nyheter. Korta nyhetssändningar sänds vardagasmorgnar varje halvslag i Nyhetsmorgon samt 18:45 och 21:55. Dessutom sänder stationen det lokala programmet Nyhetsmorgon Göteborg Väst i Nyhetsmorgon klockan 09:15 som även sänds i TV4 Västs område.

Läs mer

September[redigera | redigera wikitext]

Götatunneln är en vägtunnel under centrala Göteborg. Tunneln byggdes mellan 2000 och 2006 och invigdes 16-18 juni 2006 i samband med målgången av Volvo Ocean Race, och trafiken släpptes på 18 juni. Tunneln har tre vägfiler i vardera riktning. Tunneln ersätter den tidigare sträckningen av Götaleden (riksväg 45) genom centrala Göteborg, mellan Järntorget och Lilla Bommen längs Göta Älv. Sträckan är hårt trafikerad - ca 65 000 bilar/dygn - med långa köer som följd.

Läs mer

Augusti[redigera | redigera wikitext]

Feskekôrka (Fiskekyrkan) är en fisk- och skaldjursmarknad vid Rosenlundskanalen i centrala Göteborg och hette ursprungligen Göteborgs fiskhall och är byggd på utfylld före detta befästningsmark. Feskekôrkan invigdes den 1 november 1874 och det göteborgska namnet har den fått för sitt utseendes skull som mycket riktigt liknar en kyrka.

Läs mer

Juli[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs universitet, skola för högre utbildning belägen i Göteborg. Grunden till Göteborgs universitet lades 1891, då Göteborgs högskola startades på privat initiativ. Namnet Göteborgs universitet tillkom 1954, då Göteborgs högskola och Medicinska högskolan slogs samman. Idag har skolan 50 000 elever och ca. 5 400 anställda.

Läs mer

Juni[redigera | redigera wikitext]

Göteborgsoperan
Göteborgsoperan

Göteborgsoperan är ett operahus i Göteborg, beläget vid Göta älvs södra strand. Beslutet att bygga operan togs i september 1989 och operan invigdes i oktober 1994 med Aniara som första uppsättning. Huset är 160 meter långt och 85 meter brett. Golvytan är 28 700 kvm och höjden 32 meter. Operans största scen är 500 kvm stor och lyses upp av 1 450 strålkastare med automatiska färgväxlare och dimmers.

Läs mer