Wikipediadiskussion:Artikelnomineringar/Arkiv 2009

Två mindre ändringar i bedömningskriterierna

Jag gjorde två små ändringar i bedömningskriterierna.

• Jag ändrade så att en artikel kan bli bra med 67% majoritet efter tre veckor med endast fyra röster, tidigare krävdes fem. Jag tycker att skillnaden var alltför stor till de tre röster som krävs för att bli bra på två veckor, med 100% majoritet, och till den ena röst som krävs för att en artikel ska bli rekommenderad (sköts inte alls på denna sida, utan direkt på artikelns diskussionssida).
• Jag tog bort avnomineringskriteriet "En nominerad artikel stryks från röstlistan om den efter minst två veckor har minst 1/2 stödjer ej-röster". Jag minns inte att någon någonsin skulle ha gjort en sådan bedömning. Två veckor är ju en kort tid, det kan ofta hända att en artikel har en röst för utvald och en emot efter denna tid.

--Ace90 9 januari 2009 kl. 16.37 (CET)

Den första ändringen verkar bra tycker jag, men den andra har jag ogjort. Kriteriet diskuterade vi här och jag har senare fått användning av skrivningen flertalet gånger. Det är ju främst i de fall som det inte ganska snart är uppenbart att en nominering bör tas bort, men att det också är ganska uppenbart att den inte kommer att bli utvald under perioden. Vid dessa fall är det bra att ha en färdig mall att stödja sig emot och i tveksamma fall är det bara att låta bli att använda sig av den, vilket jag också har valt att göra flertalet gånger. Senast använda case var Sverige under andra världskriget 090130 och innan det 090117 i artikeln Medicinalväxt, där samma kriterie faktiskt användes vid två nomineringar i rad.
/Ronny 9 februari 2009 kl. 00.13 (CET)

Varför får nominator inte rösta?

Under riktlinjer för bedömning står det att den som nominerar en artikel saknar rösträtt. Varför är det så? Om jag hittar en riktigt bra artikel som jag nominerar - varför ska min åsikt då inte räknas? Jag har svårt att förstå syftet med den regeln. --Kildor 8 februari 2009 kl. 23.05 (CET)

Regeln finns där för att motverka att en nominator talar i egen sak, vilket har förkommit flera gånger. Om man gör som du att man nominerar en artikel som man inte har ett personligt förhållande till, kan jag dock förstå att syftet inte klart framgår. Det har vid flera tillfällen varit ganska skönt att slippa diskutera partiskhet på redan lagda röster och istället kunna referera till en objektiv regel, som finns redan innan nomineringen.

Gör någon däremot som du beskriver: hittar och nominerar en bra artikel, så är ju det mycket sannolikt att också andra har ungefär samma åsikt och då blir ju artikeln ändå utvald i någon form.
/Ronny 9 februari 2009 kl. 00.33 (CET)

Men då är det väl snarast de som arbetat mycket med en artikel som bör sakna rösträtt (men gärna får diskutera)? Om jag nominerar en artikel jag och två andra arbetat mycket med så får jag, enligt nuvarande regler, inte rösta men de övriga två får det? Om jag nominerar en artikel tre andra har arbetat mycket med så får jag i nuläget inte rösta men de får det? Borde inte skrivningen ändras så att det framgår att det handlar om att undvika partiskhet från artikelförfattaren/-na? Åsa L 9 februari 2009 kl. 12.33 (CET)

Men på Wikipedia kan de var jätte många som har arbeta med en artikel under lång tid.De är ju sällan de är en eller två personer som har skrivit en artikel. Speciellt om de handlar om något som många tycker är intressant ex en amerikansk president.Man kan inte säga att artikel författarna inte ska få rösta.Wolfmann 9 februari 2009 kl. 12.45 (CET)

Wolfmann har en poäng, och i princip får denna regel precis de konsekvenser som Åsa listar upp, men det kan även innebära ett slags partiskhet när man nominerar en artikel förutan att ha skrivit i den själv också. Någon har gjort en bedömning över att artikeln minsann, defenitivt, faktiskt, absolut (ja, ni fattar :) borde bli utvald och nominerarens åsikt är ju klar iom att nomineringen skett. Denna regel har imo aldrig varit ett bekymmer i arbetet med att bedöma artiklar, men däremot har regeln effektivt motverkat POV-pushing i bedömningarna speciellt i de fall som artikelförfattaren och nomineraren är samma person.
/Ronny 9 februari 2009 kl. 13.00 (CET)

I likhet med Ronny tycker jag inte att regeln har orsakat några problem, tvärtom har den besparat oss en massa bekymmer. Att nominera en artikel är ju i sig att förespråka att den blir utvald, det är nog andra som ska bedöma om den blir det eller ej. För bra artiklar krävs det bara tre röster för och då skulle nominatorns röst nog väga aningen för tungt. Regeln ger ju dessutom författare som nominerar sina egna artiklar lite "rättssäkerhet", eftersom de inte själva kan rösta. --Ace90 9 februari 2009 kl. 16.13 (CET)

Jag förstår fortfarande inte varför det inte är huvudförfattarna som är förhindrade att rösta medan nominatorn är det. I de fall där nominatorn inte är (en av flera huvud)författare så borde även dennes röst räknas tycker jag. Jag inser att det är svårare att avgöra vilka som bör räknas som huvudförfattare/"de som arbetat mycket med en artikel" än vem som nominerar, särskilt när röstande under nomineringstiden korrigerar i artikeln (räknas det som att de arbetar de mycket med artikeln eller ej), men det är ju huvudförfattarnas röster som kan leda till snedvridning, inte nominatorns. Att det är svårare betyder dock inte att det är omöjligt att komma fram till några kriterier för vilken typ av redigering, eventuellt under vilken tid, samt mängd som bör diskvalificera en person som röstande i det aktuella fallet.

Nominatorns åsikt framkommer i nomineringen och kan specificeras i diskussionen (precis som allas åsikter kan specificeras i kommentarer och diskussioner) men den räknas ju ändå inte in i röstetalet i dagsläget. Varför skulle nominatorns röst väga tyngre än andras röster? Eller varför skulle risken vara större att nominatorn förespråkar en viss synvinkel, än någon av de röstande? Varför anses nominatorn, då den inte är huvudförfattare, ha ett större intresse i att en specifik artikel blir utvald än någon av de röstande? Både nominatorn och de som röstar för utmärkelsen har ju intresset att artikeln i fråga blir utvald, då de skall ha läst och bedömt den noga. Jag förstår inte heller hur regeln ger författare som nominerar "rättssäkerhet", vad avses med "rättssäkerhet" i det här fallet? Åsa L 10 februari 2009 kl. 12.46 (CET)

Tycker Åsa L framför en del intressanta synpunkter ovan. GhostRider ♠ 10 februari 2009 kl. 13.16 (CET)

Hela problematiken hade undvikits om vi bedömt argument istället för att räkna röster. Vem som helst kan ha bra argument för att varför en artikel ska vara utvald eller inte, men anger man bara en röst har andra ingen aning om varför den personen tycker just så. Vi kan ha kvar rubrikerna för det förstås, det enda som krävs är att alla anger åtminstone en kort kommentar till varför de röstar som de gör. Den som sedan tolkar resultatet bör göra just det, och inte bara räkna röster. Exempelvis har vi tidigare (när jag var inblandad i den här processen typ 2006, jag vet inte om det förekommer fortfarande) varit med om skräckexempel där en artikel har fått fyra stödjer för utmärkt- och fyra stödjer för bra-röster, så har slutresultatet blivit att den inte blivit utvald alls. Att ha den här typen av strikta regler för röstning känns rätt så owiki. /Grillo 23 maj 2009 kl. 16.34 (CEST)

Minska antalet kriterier för strykning

Jag tycker det är i mesta laget med fyra kriterier för att stryka en artikel från nomineringslistan. Jag föreslår att vi minskar till:

En nominerad artikel kan strykas från röstlistan om den:

* Efter minst fyra veckor inte blivit antagen eller:

* Efter minst två veckor har minst 1/2 stödjer ej-röster eller:

* Efter minst två dagar har fått minst fem stödjer ej-röster, vilka utgör minst 3/4 av det totala antalet röster.

Ju simplare, ju enklare. /Yvwv [y'vov] 28 mars 2009 kl. 15.39 (CET)

Ja det kanske blir något tydligare. Det alternativ som skulle bort är alltså det efter en vecka, och vi kan ju använda något av de tre alternativen ovan istället. Tyvärr verkar det just nu vara mer populärt att rösta ned än att stödja bra eller utmärkt, så ändringen blir nog inte till någon nackdel.
Stödjer ändringen /Ronny 28 mars 2009 kl. 16.58 (CET)

Stödjer även jag ändringen. //Tanzania ^{Diskutera med mig} 12 augusti 2009 kl. 12.07 (CEST)

Röstning utan motivering

Den senaste tiden har ett antal användare börjat rösta på artiklarna utan att ange en motivering. Det kan vara fyra-fem stycken på varje nivå som röstar på samma sak, och anger "som x" som enda anledning. Jag tycker att det är ett problem, och jag tycker nästan att ett krav på något slags motivering borde införas för att rösten skall räknas. Jag vet inte hur det skall implementeras, men tycker att det är konstigt som det är nu. // Tanzania den 28 november 2009 kl. 21.04 (CET)

Att folk inte motiverar sina röster är inget nytt fenomen. Det finns användare som röstar ganska frekvent som sällan eller aldrig motiverar sina röster. Har man tagit sig tid att läsa igenom en artikel (vilket jag verkligen hoppas att de som röstar för bra eller utmärkt verkligen har gjort) kan det inte vara någon stor ansträngning att skriva med en motivering. /-nothingman- 29 november 2009 kl. 16.39 (CET)

Det är ett problem på flera sidor, framförallt på SFFR, att folk bara avger en röst. Däremot tycker jag formuleringen "som x" är helt ok om X har avgivit en motivering. Det, måste jag erkänna, har jag själv skrivit när någon annan användare redan har fört fram allt jag hade och säga.--Ankara 29 november 2009 kl. 18.11 (CET)

Jag menar inte att "som x" är ett problem, utan att man inte motiverar rösten. Ledsen om det föreföll otydligt. I vilket fall tycker jag att det borde implementeras någon regel sägande detta på ett bra sätt. Har dock inga bra idéer på hur nu. // Tanzania den 29 november 2009 kl. 21.49 (CET)

Instämmer. Särskilt om man ser denna process som ett sätt att förbättra Wikipedia är det viktigt med motiveringar, då de både underlättar för att göra förbättringar då kritik framförs, men även lyfter fram vad som är bra på ett sådant sätt att det förhoppningsvis inspirerar till ytterligare förbättringar, kanske i andra artiklar. Jag tycker därför att det vore bra om någon form av motivering tydligt kunde efterfrågas. MVH/ --Idunius 29 november 2009 kl. 21.59 (CET)

Jag har inte direkt övervägt idén i minsta detalj, men kunde man inte stuva om lite i själva nomineringen istället? Säg att man hade tre saker att tänka på vid en nominering; exempelvis artikelns språk, hur informativ den är och dess fakta. Sedan skulle man få rösta antingen ja eller nej på om den tyckte att artikeln uppföll detta; alltså skulle man kunna rösta ja på att språket är bra och att faktan är bra, men att den skulle behöva vara mer informativ. Utifrån detta skulle man då kunna skapa nya kriterier för vilken som uppnår ex. utmärkt, att den kanske måste uppnå alla tre kriterierna med minst två tredjedelar av rösterna, eller något. Är det någon som hänger med eller är jag ute och vimsar fullständigt? :P Jag tror i vilket fall att detta skulle underenkla; språkligt kunniga människor skulle kunna rösta på språket, de som kunde något om ämnet om dess fakta och information.// Tanzania den 29 november 2009 kl. 23.38 (CET)

Jag tror jag förstår hur du menar, men jag tycker nog att det blir onödigt komplicerat. Det mesta av kommentarerna går att skriva i en mening eller ett stycke utan att kryssa i rutor varje gång man ska rösta. Rutorna ger ju heller ingen mer information om vad exakt som brister utan då måste man ju ändå skriva en kommentar. Sedan räcker det ju inte om man har två av tre rätt för att artikeln skall bli utvald. Däremot är jag helt med på din idé om att införa krav på kommentarer. Som det är nu är det ju omöjligt att veta om det som setts som problem har åtgärdats eller inte. Det förhindrar även att röster läggs utan att artikeln verkligen lästs igenom noggrant, vilket jag tyvärr upplever vara fallet ibland. Jopparn 29 november 2009 kl. 23.51 (CET)

Det jag skrev ovan skulle kanske få bort en del på de delar som rör artikelns faktamässiga kvalitet, men du kan ha rätt i att det blir onödigt komplicerat. Emellertid finns det nu några exempel uppe där några användare röstar tvärtemot vad som anges i diskussionen, utan att själva ange någon motivering, exempelvis i Matavfall i Storbritannien som har flera uttalade problem, som även jag som skrivit artikeln håller med om.// Tanzania den 29 november 2009 kl. 23.55 (CET)

Det händer givetvis att åsikter ges som kanske vare sig är motiverade eller väl underbyggda. Om de som har åsikter både har läst och förstått artiklarna, kan man ju inte heller veta utan att diskutera saken mer ingående. Det får dock inte bli alltför komplicerat eller att vi blir allt för snabba med att nedvärdera, eller ogiltligförklara, andras åsikter. Det viktiga är dock IMHO att bedömningarna blir någorlunda rättvisande och vi har redan idag möjlighet att helt ignorera röster/åsikter som inte framstår att vara tillräckligt underbyggda. Min erfarenhet är dock att enstaka tvivelaktiga röster inte utgör något problem, då de mycket sällan välter över artikeln åt galet håll.

De flesta verkar dock läsa igenom artiklarna tillräckligt och kommer sedan med relevanta synpunkter och om det inte hade varit så – borde vi haft mer diskussioner eller avnomineringar, när någon känt att en artikel hamnat helt fel när det gäller stjärnans färg. De diskussioner som istället uppkommer är just i de fall när det känns lämpligt att ifrågasätta röster som inte verkar vara underbyggda eller som känns inaktuella. Se även ett sådant fall från min diskussion. När det tillkommer nya användare så brukar det gå bra att informera om att det inte handlar om en rak omröstning, och att man hjälps åt att att efterfråga motiveringar och aktuell status i respektive bedömning eller direkt i användarnas diskussioner om det verkar sättas i system att tycka till på för lösa grunder.
/Ronny W 30 november 2009 kl. 00.51 (CET)

Lika illa som att rösta utan motivering är att lämna en helt intetsägande motivering; som att skriva att artikeln är intressant eller att man röstar för bra eller att artikeln är utmärkt. Sådana saker visar man ju genom att rösta t.ex. för Bra eller Utmärkt och att sedan skriva det också i motiveringen tillför inte något. Tyvärr görs motiveringar ofta med intetsägande fraser.
Jag måste också kommentera en sak som Tanzania skrev den 29 november 2009 kl. 23.38. Det gäller det som står om att ha synpunkter på artikelns fakta. När det gäller de flesta mer avancerade artiklar vet man inte mycket (eller inget alls) om ämnet när man läser igenom artikeln. Då får man istället försöka bedöma hur väl källbelagd artikeln är, för att uppväga den kunskapsbristen. Jag kan ta artikeln Burushaski som exempel. Det är nog ytterst få av Wikipedias användare som ens har hört talas om det ämnet förut och ännu färre som kan avge något omdöme om fakta. Om man skulle försöka att själv bedöma fakta i en nominerad artikel skulle man nästan aldrig kunna rösta om artikelns kvalitet. Däremot är det som sagt viktigt att bedöma hur väl källbelagd en sådan artikel är. Grundin 30 november 2009 kl. 07.21 (CET)

Självklart har du en poäng i att det finns ämnen som man har svårt att kunna något om innan, och att dessa ändå skall ha en chans att bli utvalda. Det var inte det jag menade med det jag skrev. Kontentan var att man inte genom att bara bedöma språket kan avgöra om en artikel är utmärkt eller inte, emedan faktan ju faktiskt är det huvudsakliga ändamålet med artikeln. // Tanzania den 30 november 2009 kl. 08.01 (CET)

Det händer ganska ofta att jag röstar utan att ange en motivering, oftast eftersom det som jag tycker redan har framförts och jag ser ingen vits i att upprera samma argument igen. Ghostrider ♠ 30 november 2009 kl. 08.52 (CET)

Man kan ganska ofta se att den som röstar först inte anger någon motivering och då gäller inte det argumentet. Men det här avser inte just dig Ghostrider, för du gör inte så.
Som svar på Tanzanias senaste inlägg vill jag svara att de vanligaste bedömningarna man gör för en artikel är dels språket och dels källor. Det är oftast genom att bedöma källorna man har en chans att avgöra hur tillförlitliga fakta kan vara och inte genom egna kunskaper om fakta. Grundin 30 november 2009 kl. 09.57 (CET)

När det gäller motivering finns det en användare som har varit flera år på Wikipedia men ytterst sällan lämnar någon motivering till sin röstning. Användaren har sedan en tid visserligen ett nytt användarnamn, men är alltså inte alls nybörjare. Man kan förstå att Tanzania inte är nöjd, när man t.ex. ser bristen på motivering för artiklarna Koreakriget, Cristiano Ronaldo, Matavfall i Storbritannien, Pufform m.fl., m.fl. Grundin 30 november 2009 kl. 12.42 (CET)

@Grundin, ~ingen far jag tog inte heller åt mig, jag ville bara skriva hur jag gör. Ghostrider ♠ 30 november 2009 kl. 20.28 (CET)

Röstar man på en artikel och skriver "som X" så har man faktiskt avgett en motivering, bara det att det är samma motivering som en annan användare avgett tidigare. Att säga att en "som x"-motivering inte är en motivering är ju därför rätt missvisande. Jag ser absolut inget problem med "som X"-motiveringar. Jag kan tänka mig att acceptera krav på motivering, även om jag inte ser det som det största problemet med artikelnomineringar, eller kanske ens som ett stort problem överhuvudtaget, men om andra skulle tycka så kan man väl införa det. Men att då inte acceptera "som X"-motiveringar blir bara kontraproduktivt. Anledningen att man skriver "som X" är ju sannolikt att man håller med X, och de argument som X framfört blir ju liksom inte mindre sanna för att de redan framförts. Låt säga att den första röstande motiverar sin röst med t ex "Välskriven, välbalanserad, utförlig artikel med pedagogiskt upplägg, bra källhänvisningar, illustrativa bilder, snygg layout, viktigt ämne". Om jag nu håller med om allt detta, och har just det som mina egna skäl att rösta, varför skulle jag då inte kunna skriva "som X"? Det skulle innebära att jag skulle vara tvungen att krysta fram ytterligare skäl för att få avge en röst, när ovanstående skäl borde räcka. Nej, man måste få rösta som man gör med motiveringen "som X".Nitramus 25 mars 2010 kl. 20.08 (CET)

Antalet deltagande användare

Visst kan man kanske reflektera över att användare röster eller man man nu skall kalla förfarandet, men jag tycker att det finns ett annat problem med nomineringarna och det är att det är för få av våra användare som deltar. Ghostrider ♠ 30 november 2009 kl. 20.28 (CET)

Stryka marionettröster?

När nu en användare på Wikipedia:BOÅ erkänt att h*n använt marionetter för att rösta här, är det ok att utan ytterligare väsen stryka dessa röster? MVH/ --Idunius 30 november 2009 kl. 15.30 (CET)

I pågående eller avslutad omröstning? Jag anser att marionetternas röster kan tas bort strykas, men inte från användaren. Ghostrider ♠ 30 november 2009 kl. 20.23 (CET)

När jag skrev frågan var alla rösterna kvar. Nu har marionetternas röster strukits. MVH/--Idunius 30 november 2009 kl. 20.25 (CET)

Eftersom dessa extra användare inte egentligen finns, skulle jag vilja helt radera dessas åsikter istället för att bara stryka dem. Det är ju skillnad när åsikten av olika skäl inte är giltlig, men här är det ju användarna som inte är "giltliga". För att slippa förklara framledes varför några åsikter är strukna, vore det IMO bättre att bara ta bort. Kan någon se skäl till att låta dem stå kvar som strukna?
/Ronny W 1 december 2009 kl. 00.59 (CET)

Jag tycker Ronny W:s argument är tungt och håller med. --Kr-val 1 december 2009 kl. 06.16 (CET)

Jag har iaf inga invändningar mot Ronny W:s förslag.--Idunius 1 december 2009 kl. 07.06 (CET)

Jag tycker att även Matrix17s röster skall tas bort, användaren är inte seriös och ska då hans röster verkligen vara kvar? GameOn 1 december 2009 kl. 07.08 (CET)

Raderingen av röster/synpunkter från marionetterna är nu raderade. Jag tycker däremot inte att det finns mandat att även ta bort de synpunkter Matrix17 har gjort under sitt ordinarie konto och om dessa också ska ifrågasättas, bör de isf logiskt strykas enl. tidigare resonomang. I vilket fall som helst kommer iaf jag inte låta Matrix17:s synpunkter bli tungan på vågen, vilket inte heller normalt sker eftersom dennes motiveringar brukar vara bristfälliga eller obefintliga.
/Ronny W 1 december 2009 kl. 11.49 (CET)

Källor för "Bra artikel"

Jag tänkte egentligen skriva den följande texten som kommentar till nomineringen av artikeln babianer men röstningen avslutades redan efter 2 dagar. Som huvudbov till översättningen tänkte jag uppmärksamma auditoriet om fler möjligheter än artiklarnas refusering. Jag tycker inte heller att nämnda artikel var utmärkt men här går det även att rösta på kategorin "Bra artikel". Enligt kriterierna ska en bra artikel "ha en inledning som är tillräckligt kortfattad men koncis nog för att man snabbt ska kunna få en överblick av ämnet". Jag ökade inledningen nu med 2 meningar men saknade tyvärr tillfälla att göra det under nomineringens gång. Jag tänker mer på källor, där står i kriterierna: "artikeln ska i huvudsak bygga på moderna, trovärdiga och auktoritativa källor", det står ingenting om fotnoter alls. I artikeln nämns 4 böcker som källor och jag tror alla instämmer när jag betecknar de som facklitteratur. När en mängd A (Wikipediaartikeln) ingår helt i en mängd B (boken Vergleichende Primatologie = Jämförande primatforskning) räcker det i mina ögon när mängd B nämns som ursprung.

För att förtydliga det hela: Senast översatte jag artikeln om noshörningar. Sedan lånade jag två böcker på biblioteket och där fanns precis samma information, bara med andra ord. Jag placerade de "nya" böckerna under rubriken "Tryckta källor" och fördelade några fotnoter med anslut till dessa böcker jämt över artikeln (då jag vet att de som vanligen röstar här är så fokuserade på fotnoter). Det blev 11 fotnoter till slut men jag hade möjlighet att skapa 30 eller fler (nästan efter varje mening). Vad tjänar artikeln och Wikipedia på detta? Varför kan vi inte lita på att skribenterna på andra språkversioner använder sina källor rätt? Skribenten för den tyska artikeln Paviane blev för övrigt tilldelad Zedler-medaljen, en utmärkelse som stiftades av Wikimedia Deutschland, akademin för vetenskap och litteratur i Mainz samt förlaget Spektrum der Wissenschaft. Enligt min uppfattning behövs fotnoter bara när man tillför artikeln en extrainformation från en tidning eller liknande men inte när det finns pålitliga källor för hela innehållet. Vänliga hälsningar, --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 19 december 2009 kl. 16.19 (CET)

Själv anser jag att fotnoter är bra för att veta vad som är hämtat varifrån. Sedan beror det ju på hur många fotnoter man har, men en fotnot i slutet av ett stycke berättande från vilken av källorna styckets information kommer ifrån, anser jag tillstyrker källförlitligheten samt underenklar för andra som använder artikeln som material till egna arbeten.//Tanzania ^[Diskussion], den 19 december 2009 kl. 16.52 (CET)

Artikeln är inte på ngt sätt dålig, men eftersom flera satt frågetecken runt källorna så behövs nog det åtgärdas innan fortsatt nominering. Det finns inget absolut krav med noter, men det brukar vara bra att notifiera en artikel med x antal noter. Detta tycker jag speciellt gäller vid översättning av tyska artiklar där de, ofta nog, har en ovana att blanda källor med lästips, just under rubriken "Literatur". Det behöver inte betyda att artikelns information eller översättning inte skulle vara riktig, men det innebär dessvärre att infon inte enkelt går att verifiera. Om det skulle vara så att det finns en huvudkälla till boken kan jag hålla med om att det nu kan kännas som överkurs att att notifiera hela artikeln till en och samma bok (och då kan man upplysa om detta), men även där kan ju förhållandet komma att ändra sig med tiden.

Källinformationen bör självständigt kunna verifiera artikelns innehåll och våra svenskspråkiga läsare ska inte behöva göra en bedömning vad den tyska artikeln grundar sig på eller behöva bedöma en tysk huvudförfattares trovärdighet. I detta fallet tvivlar iaf jag inte direkt på den översatta information, men det skulle heller inte förvåna mig om det finns någon listad bok under ref-avsnittet som inte använts som källa alls. Då kan man inte säga att artikeln har ett "noggrant urval av referenser" (som också nämns i kriterierna). Det kan iofs kännas lite som att artikeln blir "utslängd" när den refuseras efter bara två dagar, men det är absolut inte meningen att döma ut artikeln för det, då artikeln verkar vara både välskriven, bra illustrerad och disponerad. Flera olika användare menar dock att verifieringen behöver förstärkas på exempelartikeln och det är nog bara bra att en generell diskussion hamnar här och inte hamnar på en enskild bedömningsdiskussion.
/Ronny W 19 december 2009 kl. 17.52 (CET)

Jag håller till stor del med Nordelch. Visserligen tycker jag att varje ord på wikipedia ska vara källbelagt, men antal noter är nog något som borde bedömas från fall till fall. Ifall man i en akademisk text summerade ett känt område, som beskrivs väl i facklitteratur, hade man nog inte använt noter, utan istället gjort klart att ämnets grunder är välkända och presenteras bland annat i Författare A (2001) och Författare B (1993). Då är ju texten fortfarande källbelagt men läsaren förvirras inte av noter. I fallet Babianer hade jag nog kunnat tänka mig att t.o.m. rösta på utmärkt just eftersom artikeln slår mig som auktorativ och väl källbelagd. Noteras bör att alla ämnen inte är lika välavgränsade och inte täcks lika bra av facklitteratur. I många ämnen måste olika källor med olika uppgifter användas, med noter. --Ion-5 21 december 2009 kl. 08.11 (CET)

Instämmer i hög grad i ovanstående. Sedan, om man skriver om till exempel Babianer, så är det ju (föreställer jag mig) inget problem om nästan hela, eller hela, artikeln bygger på ett standardverk. Däremot kan detta vara ett mycket stort problem om man skriver om ett ämne där tolkningarna bland forskarna går brett isär. Detta kan vara fallet i t.ex. artiklar av historisk, politisk eller religiös natur. Här måste man, som sägs ovan, använda flera verk med noter. MVH/Idunius 21 december 2009 kl. 08.18 (CET)