Wikipediadiskussion:Artikelnomineringar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Synen på kvalitet och utvalt innehåll på Wikipedia[redigera wikitext]

Hitflyttad från Wikipedia:Bybrunnen#Synen på kvalitet och utvalt innehåll på Wikipedia. --MagnusA 10 mars 2017 kl. 19.43 (CET)

Angående Wikipedia:Artikelnomineringar och synen på kvalitet överlag. Jag vet inte om det är lämpligt att ta den här diskussionen här eller om den borde tas på dess egen diskussion, men jag gör ett försök här.

Jag undrar om inte kraven på vad vi ser som kvalitet har blivit lite för snäva med åren. I dagens läge tycks fokus ligga på att vi ska ha en tjock massa av text och noter efter varje mening för att innehåll ska anses som kvalitativt, eller vad gäller nomineringar, som utvalt. Därutöver ska artiklarna passa in i en ganska snäv ram för vad som ses som "normalt" på wikipedia. Problemet som jag ser det är att wikipedia ganska långt utvecklat sin egen syn på vad t.ex. verifierbarhet betyder, som inte nödvändigtvis betyder att vi har någon verklig verifierbarhet i våra artiklar. Det viktigaste är väl att auktorativa sekundärkällor (eller primärkällor i undantagsfall) ligger som grund för både struktur och fakta, märkt på något sätt så uppgifter kan spåras till källa. Till och med många utmärkta artiklar har dock en enorm mängd nätartiklar som källor, prydligt insatta som noter men med noll källvärde eftersom de i princip bara motsvarar skribentens selektiva urval av primärkällor (oftast av låg kvalitet). Vad gäller utvalda artiklar ska de dessutom vara väldigt långa - t.om. 10-20 sidor utprintade som A4 trots att få encyklopedier täcker ämnena så grundligt. Det tycks dock inte finnas på kartan att vara flexibel med längden (satsa på kvalitet istället för kvantitet), inte ens vad gäller bra artiklar som bara tycks existera som ett tröstpris för artiklar som inte blir utmärkta då de faller på någon formalitet.

Ett exempel är artikeln Uraliska språk som avmarkerades pga påstådd egen forskning (det påstods att inbördes släktskap mellan språk var framställt som för avlägset i artikeln). Artikeln avnominerades enhälligt utan att någon reagerade på att det faktiskt fanns en hel sektion som gick igenom inbördes släktförhållanden mellan språken - till fullo baserad på källor och inte vilka källor som helst - de tyngsta auktoriteterna inom uralistik, vad jag vet. Problemet var kanske att man refererade till källorna i texten, som är brukligt inom sekundärkällor, och inte till punkt och pricka enligt wikipedias snäva normalmodell. I vilket fall som helst så var de "kontroversiella" uppgifterna så belagda som man rimligen kan önska.

Jag nominerade nyligen några artiklar i hopp om att synen skulle ha förbättrats med åren - tvärtom tycks den dock ha blivit allt snävare. Mängden formalia som går före kvalitet ser inte ut att minska. Borde inte en struktur och ett faktainnehåll korrekt baserat på lämpliga källor väga tyngre än hur "normal" artikeln ser ut jämfört med andra artiklar? Det verkar som att vi snöar in oss allt mera på något som inte har med verifierbarhet och kvalitet i normal mening att göra, utan något svårtdefinierbart byråkratiskt kodsystem för de redan invigda, något som inte existerar någonstans utanför wikipedia.

Vad har ni andra för tankar om detta?

mvh Cöskyd (diskussion) 1 mars 2017 kl. 21.13 (CET)

Kvalitet gäller hur vi ser generellt på artiklars innehåll. De som utses till utvalda skall uppfylla baskrav för kvalitet, men det viktigaste är att de kan fungera som föredömen för de som vill skriva väldigt bra artiklar. Så processen för utvald är inte densamma som vår diskussion om kvalitetskrav.Yger (diskussion) 1 mars 2017 kl. 21.19 (CET)
(Redigeringskonflikt) (vad annars?) Kravet på webbkällor bör bestämt preciseras ytterligare, i första hand på Wikipedia:Trovärdiga källor. De måste ha någon form av auktoritativ avsändare alternativt ange sina egna källor på ett trovärdigt sätt, helst skall naturligtvis båda kriterierna uppfyllas. Absolut inga webbforum, bloggar, youtubekanaler eller reklamdrivna sajter, några exempel jag i hastigheten kan komma på. Synen på webbkällor har periodvis varit för generös, men enligt min uppfattning är vi trots allt mer restriktiva än enwp som har väldigt lösa boliner. /Ascilto (diskussion) 1 mars 2017 kl. 21.25 (CET)
Kritiken mot dåligt belagda artiklar är korrekt!
Men det är ju bland annat just av det skälet som kvalitetskraven har skärpts.
Utmärkelserna "bra artikel" och "utmärkt artikel" förekommer i flera andra wikipedior. Själv är jag kanske inte helt förtjust. Jag ser visst då fördelar. Men... efter att en artikel fått sådan status så förändras de ofta. Det finns då två olika faktorer som spelar in. Den ena faktorn är att förväntningarna på kvalitet faktiskt har höjts år från år. Den andra är att artiklar med stjärna lockar till sig redigeringar som modifierar dem. Ofta till det sämre. Och sedan förlorar de utmärkelsen. Och de redigerare som glatt engagerat sig, de blir ledsna. Det är inte bra! Ugriska/uraliska språk är ett fint exempel. Personligen är jag helt begeistrad över haplogruppsundersökningarna. Men de är och förblir forskningsfront. Wikipedia kan visst då nämna utvecklingen i forskningsfronten. Men man måste akta sig för att göra Wikipedia till ett propagandaorgan för en viss åskådning eller för ett visst paradigm! /Johan M. Olofsson (diskussion) 2 mars 2017 kl. 00.03 (CET)
Tack för er återkoppling. Värt att påpeka att jag inte har någon personlig koppling till någon nämnd/nominerad artikel. Jag tycker inte att kraven har höjts de senaste 5 åren - snarare har synen på kvalitet blivit snävare så att den fokuserar på ytliga faktorer som KB/artikel och noter per stycke. Jag tycker inte att en artikel kan ses som ett föredöme bara för att den uppvisar skenbar kvalitet.
Diskussionen om uraliska språk fortsätter jag gärna i vederbörande artikel. Cöskyd (diskussion) 2 mars 2017 kl. 13.00 (CET)
Tack för dina synpunkter Cöskyd. Håller med om att lämplig artikellängd beror på ämnet. I en bra artikel skall all viktig information vara med, samt gärna lite kuriosa, men utan onödiga utvikningar och sidospår. En bra artikel om Malmö bör vara ganska lång, men en artikel om Zenithgatan är bättre om den är relativt kort. Martinogk (diskussion) 2 mars 2017 kl. 04.27 (CET)
Känns mig som en viktig diskussion att fördjupa, särskilt som antalet nomineringar och antalet röstningar minskat. Det är viktigt att vi lyfter fram de goda exemplen. Jag föreslår därför att diskussionen flyttas till Wikipedias diskussionssida! Deryni (diskussion) 2 mars 2017 kl. 10.50 (CET)
Inte väl flyttas, utan länkas (från WP:Aktuella diskussioner, som länken leder till). Jag har bara från och till deltagit i diskussionerna kring nominerade artiklar, men mitt intryck är också att de artiklar som nomineras tenderar att vara väldigt långa. Det är då rätt arbetsdrygt att verkligen kontrollera att de håller måttet. Ofta har de gott om noter, möjligen till bra källor, men många av de nominerade artiklarna har allvarliga brister. Jag vet inte hur representativt mitt urval varit, men en god struktur kan gömma formuleringar som är rena gojan. Sådant upptäcks inte om man bara skummar igenom artikeln. Funktionen som förebild skulle gärna kunna fyllas också av kortare artiklar. --LPfi (diskussion) 2 mars 2017 kl. 16.59 (CET)
Jag upplever också att många är av den åsikten, att korta artiklar (eller rättare sagt artiklar av lämplig längd) kan vara goda förebilder. Konkret verkar det dock inte gå så - just nu nominerade Qin Shi Huangdi, Chlamydophila psittaci, Briggen Galathea och Marco Polos resor verkar alla falla på denna formalia, medan Qin Shi Huangdis inspektionsresor och San Tommaso in Parione redan avslogs tidigare idag. Cöskyd (diskussion) 2 mars 2017 kl. 20.04 (CET)
Av dem du nämner ligger endast Chlamydophila psittaci inom mina förkunskaper. (De andra undviker jag därför att bedöma.) Tre av dem som bedömde ansåg att artikeln, på formell grund, borde varit två artiklar, en om bakterien och en om sjukdomen. Den fjärde (jag) ansåg att inledningen var alltför svag och därför diskvalificerande.
Med detta sagt, så instämmer jag i mycket, Cöskyd. I synnerhet skulle jag mycket gärna se att vi medvetet försökte nominera lagom korta artiklar. Det tror jag skulle ha stora fördelaktiga följdeffekter. /Johan M. Olofsson (diskussion) 3 mars 2017 kl. 09.23 (CET)
Skribenterna har ändå gjort bedömningen att bakterien och sjukdomen kan behandlas i samma artikel och den strukturen fungerar ju också hur bra som helst. Kravet på två artiklar är väl inget annat än formalia som inte direkt påverkar kvaliteten. Samma sak kan väl sägas om inledningen (så länge den inte är för kort för huvudsidan). Vad tycker du då är lagom kort? Har du exempel? De artiklar jag nämner avskrevs nog främst pga längden, i alla fall om man får tro motiveringarna. mvh Cöskyd (diskussion) 3 mars 2017 kl. 18.26 (CET)
Först och främst vill jag påminna oss alla om Wikipedia:Rekommenderade artiklar.
Ja, skribenterna gjorde en bedömning som inte höll i mötet med sv.wikipedia. Jag har medkänsla, vilket bland annat visar sig i att jag intresserat mig för, och prioriterat, det de skrivit. Jag förstår rätt väl hur det är att vara förstaårsstudent. Jag tror nog att även du, Cöskyd, är engagerad av något liknande skäl.
Vad som är lagom kort beror givetvis på uppslagsordet. Och är en bedömningsfråga. Jag riktade mig i tanken till oss alla, inte alls direkt till dig, Cöskyd. Jag skulle önska att det bleve så att vi nominerade artiklar som har en längd som vi själva finner lagom snarare än betryggande eller imponerande.
Det är givetvis inte en fråga om antal rader eller antal tecken, utan om att olika väsentliga aspekter ska ges ett lämpligt utrymme. I den nu aktuella artikeln, den om bakterien som orsakar papegojesjuka, är det inte längden det är fel på utan att artikeln behöver kompletteras med sådant som man hoppar över om man studerar människovård istället för djurvård, exempelvis att damm från djurens avföring är en smittväg. /Johan M. Olofsson (diskussion) 3 mars 2017 kl. 22.17 (CET)

Synen på kvalitet: Del 2[redigera wikitext]

Jag tycker att kvalitetsbedömningarna är ett ont påfund som är missgynnande. Det tycks ha blivit ett sätt för användare att hylla sina egenskapade artiklar och favoritartiklar rent ämnesmässigt. Bedömningarna tillför heller ingenting av värde. Dessutom upplever jag att fördomar styr vilka artiklar som blir positivt/negativt bedömda. Utifrån tidigare diskussioner verkar vissa anse att en hel del ämnen inte platsar på Wikipedia, om det nu är för att det inte är rena vetenskapliga ämnen med lång historia eller ämnen som inte platsar i andra uppslagsverk.

Det är bra att artiklar ska uppnå vissa mål, men det borde gälla alla artiklar på Wikipedia. Det blir också missvisande eftersom det slarvas i bedömningen (för att det är för få som gör den(?)) eller för att artiklarna kan innehålla fullt av andra brister. Jag ser också ett problem med överarbetade artiklar som inte är överskådliga och som vanliga lekmän kanske drar sig för att läsa.

Jag tycker att bedömningarna skulle slopas helt. Om det finns något positivt med ett bedömningssystem är det om många tycker till och det används praktiskt i ett förbättringsarbete. Hellre att man hittar sätt att lyfta fram och få användare att engagera sig i smala ämnen, korta artiklar och artiklar med brister (där det finns utvecklingspotential) än att man lyfter fram bra eller överarbetade artiklar. Men en skillnad är att utmärkelserna och nomineringarna uppfattas som något positivt och åtgärdsmallar som något negativt. Jag är även rädd för att effekterna blir fel även av en generellt bedömningssystem. Att lågt rankade artiklar snarare ratas än förbättras och att högt rankade engagerar fler.

Samtidigt vill jag påpeka att det finns arbetssystem på Wikipedia med bra syften, även om antalet engagerade är lågt. Kvalitetsarbetet med tävlingarna förbättrar artiklar varje månad. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 7 mars 2017 kl. 00.46 (CET)

Jag var länge helt ointresserad av nomineringarna, men numera ser jag dem som en viktig del av kvalitetsarbetet här. Men även åtgärdandet av mäklare brister är viktigt. Det ena behöver inte utesluta det andra. Tostarpadius (diskussion) 7 mars 2017 kl. 01.06 (CET)
Det jag menar handlar dock inte om ointresse, utan att det blir missvisande och får fel effekt. Sådant som enbart är ointressant får gärna finnas kvar, eftersom någon annan kan vara intresserad av det. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 7 mars 2017 kl. 01.27 (CET)
Jag delar inte den uppfattningen. Vad Du menar med fördomar som styr bedömningen förstår jag inte alls. Tostarpadius (diskussion) 7 mars 2017 kl. 08.42 (CET)
Ja detta med utvald artikel är en egen och problematisk fråga. Jag har själv ibland förtvivlat, när den tenderat att bli för tekniks överambitiös, som kring diskussionen om ev krav på att använda {{Harvnb}}. Och vår bästa skribent, Holger E, undviker nu att vara med då han uppfattat diskussionerna mer nedbrytande än uppbyggande. Men det är vad vi har för att kunna lyfta fram föredömen (och detta handlar inte primärt om kvalitet, även om det är en centrala spekt på föredöme). Och jag uppfattar i motsats till vad du skriver att rutinerna och processen trots allt fungerar. Och jag tycke det fåtal som är aktiva där är värda mycket erkännande, de läger ner stor tid och möda att läsa igenom och kommentera.Yger (diskussion) 7 mars 2017 kl. 10.26 (CET)
Jag tycker överlag att processen fungerar hyfsat. Vi ska inte underskatta de utvalda artiklarnas funktion som uppmuntran till utveckling av artiklar.
I rollen som mer skribent än bedömare saknar jag ibland nyanserade kommentarer. Att kommentera en artikel med enbart t ex "inte heltäckande" utan att specificera i vilket avseende som artikeln behöver utvidgas hjälper inte processen framåt. Mvh --Bairuilong (diskussion) 7 mars 2017 kl. 10.47 (CET)
Det här är en viktig diskussion där det nu kommit infallsvinklar som inte varit synliga tidigare. Jag skulle dock säga att både Holger och Bairuilong har ett så högt anseende att det för det mesta är självklart att deras artiklar går igenom bedömningen i en positiv anda. Att vi ibland trots det efterfrågar kompletteringar ser jag som ett tecken på att granskningen fungerar. Jag kan inte kan komma på något exempel där artiklar uteslutits pga ämne, när det gäller ett så oakademiskt ämne som dataspel skulle jag säga att det är stora chanser för sådana artiklar att antas eftersom det delvis är andra användare som röstar och som gör det efter delvis andra kriterier vad gäller t.ex. källor liksom synen på hur översättningsfrågor skall hanteras. /Ascilto (diskussion) 7 mars 2017 kl. 12.06 (CET)

Tostarpadius: Jag menar att det bland en del användare tycks finnas en tydlig uppfattning om att vissa ämnen eller typer av källor inte ens borde tillåtas på Wikipedia. Det kan även vara uppfattningar om att en artikel är bättre ju längre den är eller desto fler källor den innehåller. Sådant lär påverka val av ämne, bedömning och vilja att engagera sig.

Samtliga: Jag instämmer i att det kan ligga mycket arbete bakom en artikel och att det är viktigt med generell uppmuntran. Det finns en del andra insatser som fungerar tillfredsställande och det skulle kanske behövas fler. Däremot tycker jag att just det här bedömningssystemet är dåligt i många avseenden. Det finns för många nackdelar och risker med det. Några är följande:

  • Gynnar troligen vissa ämnen, medan det missgynnar andra (enligt första stycket).
  • Det kan lätt missuppfattas som att artikeln är bättre än andra artiklar.
  • Det kan lätt missuppfattas som att artikeln är felfri eller leda till att den inte granskas lika kritiskt som andra.
  • Det kan lätt missuppfattas som att artikeln är färdig (har uppnått målet).
  • Jag har sett ett egenintresse i det, vilket är orättvist mot andra.
  • Utmärkelsen gynnar troligen inte artikeln. Den uppfyller grundkriterierna och är inte i särskilt behov av mer uppmärksamhet.
  • Det kan leda till ovikt bland Wikipedias artiklar totalt sett.
  • Det engagerar få användare och kan ge intryck av att vissa har större möjlighet att påverka.

Om huvudsyftet med systemet är att det ska öka engagemanget för bristfälliga artiklar verkar det inte riktigt genomtänkt. Risken är att effekten blir precis motsatt, det vill säga marknadsför redan stora och populära artiklar (innebär minst arbete) samt gynnar användare med egenintressen. Det lär inte finnas något tillförlitligt sätt att utvärdera det på heller.

Tanken har funnits hela tiden och bara riskerna gör att jag vanligtvis håller mig på avstånd från allt som har att göra med systemet. Men när jag såg rubriken här kunde jag till slut inte låta bli att lätta på hjärtat.

På Wikipedia finns det inget naturligt syfte med att utse bästa artikeln, rangordna artiklar, utse vem som redigerar snabbast osv. Det är förmodligen mest intressant för användare som själva tror sig vinna fördelar på det.

Med tanke på hur svårt det brukar vara att påverka andras tankebanor eller rucka på gamla rutiner, tror jag inte att det här leder någonstans. Jag är heller inte intresserad av att driva eller medverka i någon längre diskussion om det, eftersom jag upplever att det kostar mer i tid och energi än det ger. Om det kan tillföra andra något är det bara positivt och jag tar del av åsikterna som finns i alla fall. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 8 mars 2017 kl. 23.17 (CET)

@Kyllo: Det skulle vara intressant om du ville exemplifiera vilka ämnen du anser är oönskade. Beträffande källor så finns det en mängd onlinekällor som är av sämre kvalitet och som därför är oönskade, vill du tillåta dessa? Eller vilken typ av källor syftar du på? Mvh /Ascilto (diskussion) 8 mars 2017 kl. 23.43 (CET)
Ämnen som jag sett kritik mot är exempelvis varumärken, vissa produkter och nutidsord. Det verkar vara sådant som man inte hittar i traditionella uppslagsverk, men som lyckligtvis är välkommet här enligt relevanskriterierna. Vad gäller källor ogillar jag starkt generaliseringar och gamla fördomar. Det finns onlinekällor av bra kvalitet och dålig kvalitet. Det finns tidningskällor av god kvalitet och dålig kvalitet. Det finns litteratur av bra kvalitet och dålig kvalitet. Det finns forskning av bra kvalitet och dålig kvalitet. Sådant som rena rykten, originalforskning och overifierbara källor bör man alltid undvika. Men för övrigt finns många olika typer av källor som kan vara godtagbara på Wikipedia. Vilka som är lämpliga måste bero på vad som ska källbeläggas och den enskilda källan med hjälp av källkritik. Källtillgången och eventuella fördomar skapar förmodligen helt olika förutsättningar för artiklar inom olika ämnen att bli utnämnda. Ett A-lag och ett B-lag bland artiklar är det sista Wikipedia behöver. Problemet med artiklar som innehåller brister är sällan ämnet i sig, utan att för få engagerar sig i att förbättra artiklarna.
Hur det kan lösas går att diskutera. Jag tror bara inte att utmärkelser och rangordningar fungerar som sporre och leder till förbättringar av artiklar med brister. När jag gick i grundskolan hade vi en lärare som skapade ett system med individuella guldstjärnor som utmärkelse och olika belöningar kopplat till det. Syftet var säkert att det skulle fungera som en sporre och att eleverna skulle förbättra sina resultat och få fler guldstjärnor för varje vecka. Men istället blev resultatet likvärdigt vecka efter vecka. Elever som samlade ihop många stjärnor första veckan fortsatte att göra det. Elever som fick få första veckan fortsatte med det. Det finns väl vissa likheter. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 9 mars 2017 kl. 03.22 (CET)
Det är mycket av det som Kyllo skriver, som stämmer med min syn. Men jag anser ändå att bedömningen av bra respektive utmärkta artiklar fyller viktiga funktioner. Det anser jag helt egoistiskt, i egenskap av användare av Wikipedia:
  • Jag tar mig ofta(st) till Wikipedia via google.com och då händer det ibland att det finns en stjärn-markerad artikel på ett av de andra språken som jag läser. Tre språk är "svaga" och franskan är ännu svagare. Det betyder att jag läser långsamt och med ansträngning. Då är en stjärna till hjälp, när jag bestämmer mig för om jag ska ge mig i kast med en sådan ansträngande läsning.
  • Jag gillar framsidans rekommendationer av utvalda artiklar även om jag i sanningens namn inte ser framsidan särskilt ofta. Men på något sätt måste vi, kollektivt, välja vilka artiklar som är lämpliga att visa upp på det sättet. Systemet med bedömningar fyller den funktionen.
/Johan M. Olofsson (diskussion) 9 mars 2017 kl. 01.29 (CET)
Till viss del håller jag med dig, Johan. Artiklarna som får en utmärkelse håller en viss grundkvalitet. Det är positivt. Artiklarna kan ha bra språkbruk, men det säger ingenting om hur språket står sig i förhållande till andra artiklar. Det kan i teorin vara mängder av artiklar med likvärdigt eller bättre språkbruk, men som inte har någon utmärkelse. Vad som är bra språk är också en bedömningsfråga. En fackman kan tycka att fackord är ett måste i ett bra språkbruk, medan en lekman kan tycka att det är värdelöst eftersom den inte förstår något alls av det. Och även om dessa utvalda artiklar faktiskt är tveklöst bäst av alla artiklar är det ett problem i sig, eftersom det innebär att andra artiklar har blivit lidande. Jämnhet och hög lägsta standard är ett bättre mål för en encyklopedi än att utse favoriter. Jag litar lika lite på en encyklopedi med utsedda favoriter som på en sportdomare med favoritspelare.
Just det där med att prioritera och bortprioritera är det stora problemet som jag ser det. För hur tänker du att artiklar med brister (och därför aldrig får en vare sig en utmärkelse eller möjlighet att synas) ska få mer uppmärksamhet och kunna förbättras? Jag kan omöjligt se lösningen där. Kanske är det egenintressen som styr i för hög grad och att det i sig också motverkar sajten och skapar klyftorna mellan artiklar.
Om det finns artiklar som du skäms över är det väl ett problem som några måste åtgärda. Att blunda för artiklarna eller sopa in dem under mattan löser ingenting. Att slumpa artiklar istället för att välja ut aktivt ger alla artiklar samma möjlighet att synas. Det tål att tänkas på. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 9 mars 2017 kl. 04.48 (CET)
Det finns många projekt för förbättring av de svagare artiklarna. Det arbetet är helt annorlunda och motiverar säkert åtminstone delvis andra personer. Jag ser det som värdefullt att man uppmuntrar också dem som hellre skriver föredömliga artiklar, eller finslipar från förut väldigt bra artiklar. Dessutom är det bra att kunna visa på bra artiklar som exempel på vad man bör sträva efter. För det sistnämnda är det ett problem om exemplen alla är så långa att en stor del av skribenterna aldrig kan tänka sig att åstadkomma något liknande om sina favoritämnen, i synnerhet om svårigheten delvis har att göra med denna favoritartikels natur. Om utnämningarna hämmar utvecklingen av de utmärkta artiklarna är också det problematiskt, men är det så? --LPfi (diskussion) 9 mars 2017 kl. 06.58 (CET)
Jag vet att det finns andra insatser och funktioner (som tyvärr inte har någon märkbar effekt), men min poäng är att kvalitetsmärkningen inte går i linje med synen på Wikipedia som neutral encyklopedi, att den drabbar andra artiklar negativt, kan ge falskt intryck och missbrukas av användare med egenintressen. Som jag sagt tidigare är jag för uppmuntran. Det finns bra system/funktioner som tävlingar, tackfunktionen och säkert lyckade projekt som jag inte känner till. När jag skriver att jag vill slopa den menar jag inte att vi ska ta bort något positivt, utan ersätta den med ett neutralt system som är mer positivt. Jag förstår inte hur man kan vara nöjd med att redan populära enstaka artiklar får ännu mer uppmärksamhet och arbetskraft, när det samtidigt finns andra helt bortglömda som är i akut behov av upprustning. Ibland när jag besöker vissa artiklar känns det som att tiden har stått still i 5–10 år. Jag köper inte att en utmärkelse och placering i "skyltfönstret" är jämförbart med åtgärdsmallar och ljusskygga projekt.
För mig är inte en artikel bra bara för att den har en märkning som säger att den är bra. Tvärtom blir jag misstänksam när jag känner att någon diskret vill påverka min åsikt eller vill framhäva något som bättre än annat. Det gäller förstås även i andra sammanhang. En kvalitetsmärkning säger egentligen bara att något har uppfyllt vissa krav enligt någon/några. Man kan ha olika åsikt om vad som är bra och kvalitet. En kort artikel med få källor kan mycket väl uppfattas som bra/utmärkt/rekommenderad. Men en sådan artikel får väl aldrig någon märkning. Wikipedia ska inte vara någon komplett faktadatabas (det framgår även i Wikipedia:Vad Wikipedia inte är). Det fungerar rent av dåligt som det. Däremot är det många gånger ett utmärkt ställe att utgå ifrån vid faktasökning när det är korta och kärnfulla artiklar och finns källor och andra externa länkar. Man behöver inte en kvalitetsmärkning för att påvisa positiva exempel. Tvärtom blir det mer neutralt och gynnar fler artiklar utan stämpeln.
I slutet låter det faktiskt som att du är inne på lite samma spår som jag. Eftersom jag upptäckt och påtalat brister i en kvalitetsmärkt artikel är jag övertygad om det. Omedelbart var det någon som nästan lite skamset försökte rätta till det. Jag skulle väl fortfarande inte kalla den bra. Jag upplever den som för lång och massiv, men jag tror inte att det tillåts att någon gör större ingrepp i en sådan artikel. Andra nackdelar som jag ser med långa artiklar är att det lätt blir upprepningar, att det är svårt att hitta rätt när man redigerar i wikiläge. Låt säga att jag ser något som jag tycker platsar i artikeln. Då måste jag kanske läsa igenom hela artikeln för att vara säker på att det inte redan nämns och för att finna ett lämpligt ställe att placera det. Dessutom kan det vara problematiskt att åtgärda referensfel och liknande. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 9 mars 2017 kl. 19.37 (CET)

Synen på kvalitet: Del 3[redigera wikitext]

Jag tycker inte kraven på våra kvalitetsmarkerade artiklar ska sänkas. Trots att det kanske upplevs som omständigt att få en artikel att bli utmärkt eller den lägre nivån bra innebär det extra arbetet som sätts in i de artiklarna att de är mer transparenta, svårare att trolla sönder med mera just för rigorös källhantering och andra krav som ställs. Sänks kraven anser jag inte att vi längre bör kvalitetsmärka artiklarna då en kvalitetsmärkning potentiellt inte värd vatten kan invagga läsaren i falsk "trygghet". Min upplevelse är att våra kvalitetsmärkta artiklar generellt håller en hög kvalitet (gäller specifikt artiklar som antagits de senaste åren) och processen att anta artiklar är effektiv om än kanske något långsam ibland.

Jag tycker inte det finns något egenvärde i att ha kvalitetsmärkta artiklar för vår egen del, annat än att uppmuntra till goda exempel. I händelse av att gemenskapen vill sänka kvalitetskraven för att få igenom att fler artiklar märks med stjärnor kommer värdet av stjärnorna sänkas i samma takt som kvaliteten och transparensen. Under en sådan utveckling bör hela artikelnomineringssystemet skrotas. dnm (d | b) 9 mars 2017 kl. 14.50 (CET)

Syftet med en förändring är att höja den generella artikelkvaliteten och i synnerhet artiklar i stort behov av utbyggnad och upprustning. Ingen artikel behöver bli sämre av det. Artiklar som är populära och bevakade lär vara det även efter en förändring.
Anledningen till att artiklar hålls efter har nog inte mycket med märkningen i sig att göra, utan att artiklarna är välbesökta och välbevakade. Och att ha extrabevakning på några få artiklar av två miljoner känns obegripligt när resurserna skulle kunna användas mycket bättre.
Vad säger att exempelvis många källor skyddar mot klotter? Klottret verkar visserligen vara mer utbrett i vissa artiklar än andra, men jag uppfattar att det beror på naturliga faktorer som att det är ämnen som klottraren tycker om, avskyr eller först kommer att tänka på.
En bra artikel enligt några få och inte nödvändigtvis den som läser artikeln. Precis som om säljreklamen säger att produkten är bra, utmärkt eller rekommenderad. Det säger ingenting om ifall det är sant eller vad jag tycker om den. Exempel kan säkert vara bra för nybörjare, men då bör de uppfylla standardkraven på Wikipedia och inga påhittade krav. Då får man bort rangordningen och en del av fördomarna. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 9 mars 2017 kl. 21.17 (CET)
Jag förstår tyvärr inte riktigt vad du vill ha sagt i din text i relation till det jag skrivit, Kyllo. Kan du förtydliga det en aning? dnm (d | b) 10 mars 2017 kl. 00.06 (CET)
Och jag upprepar vad jag redan skrivit. Du kallar det ett belöningssystem för kvalitet, det är inte hur jag ser det. För mig handlar det om att det skall finnas föredömen i hur en idealartikel kan se ut, dvs har inget med beröm åt vissa.Yger (diskussion) 10 mars 2017 kl. 09.08 (CET)
Jag, å min sida, ser det utvalda innehållet framförallt som en källkritisk service till läsarna: Så här fungerar Wikipedia som bäst. Dessa krav kan du ställa på Wikipedia, läs allt med tillbörlig skepsis. Signalen att vi har ett aktivt kvalitetsarbete är också förtroendeskapande. /Ascilto (diskussion) 10 mars 2017 kl. 14.42 (CET)
@Dnm: Kortfattat menade jag följande: En kvalitetsmärkt artikel säger ingenting om ifall den är bra, utan bara att den uppfyller ett antal punkter. Jag tror inte alls att klottrare väljer artiklar utifrån källor och annat, snarare egenintressen. Goda exempelartiklar kan säkert vara bra för nybörjare, men då bör de uppfylla generella riktlinjer. Då får man bland annat bort rangordningen och en del av fördomarna. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 10 mars 2017 kl. 16.04 (CET)
@Yger: Oavsett vilket av det menar jag att det är dåligt. Det är några enstaka användare som själva(?) bestämmer vad som ska avgöra om en artikel är ett föredöme och vilka artiklar som ska vara det. Det sker genom att pricka av någon punktlista. Wikipedia är ingen massindustri där alla artiklar ska eller ens kan se identiska ut. Bara tanken på att utse en idealartikel i en encyklopedi är befängd. Neutralitet bör vara A och O. Hur lång en artikel är, vilka källor som finns och mycket annat beror på ämnet. Det slår ojämnt eftersom alla artiklar av allt att döma inte kan uppnå alla dessa mål. Och det i sin tur är ett problem i en neutral encyklopedi. Bland annat eftersom det kan späda på fördomar om vilka ämnen som är bra och dåliga. Uppenbarligen fungerar det inte som du har tänkt det heller eftersom jag har sett användare rada upp kvalitetsmärkta artiklar på sin användarsida som om det vore tävlingsvinster. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 10 mars 2017 kl. 16.04 (CET)
@Ascilto: Det är just sådant som skapar fördomar kring källor. Det kan vara så utbrett redan att ingen märker av det. Med fördomar menar jag vad jag tidigare varit inne på, exempelvis att vissa typer av källor alltid bedöms som bra och andra typer alltid bedöms som dåliga. Det i sin tur bidrar med säkerhet till att vissa typer av relevanta ämnen kritiseras och ratas, vilket jag också tagit upp. Det är först när följande efterlevs som det går att skapa en bra och neutral encyklopedi: När användare inser att alla välkomna ämnen är bra ämnen, att olika typer av källor har sina fördelar och nackdelar, att det inte går att ha en definition av vad som är bra, att alla artiklar kan bli lyckade och att vägar dit kan se olika ut. Kvalitetsmätningen och tävlingarna tycker jag däremot är bra exempel som gynnar encyklopedin när det används på rätt sätt. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 10 mars 2017 kl. 16.04 (CET)
@Kyllo: Jag måste ändå tyvärr säga att jag fortfarande inte riktigt förstår även då du förklarat din ståndpunkt nu så jag förstår ditt tidigare inlägg bättre. Det jag inte nu förstår är de påståenden du gör gällande. Dessa håller inte. Vid artikelnomineringar har vi gemensamt beslutat om nivåer av kvalitet som måste uppnås för att artikeln ska kvalitetsmärkas från Wikipedias sida. Ett av dessa krav är källor och källhänvisningar. Det finns källor som är bra och källor som är dåliga för det som källbeläggs med dem, inget konstigt med den saken; det är något jag anser inte ens kan diskuteras – det är fakta. När ett påstående är källhänvisat och källan angiven ökar också möjligheten till kontroll för läsaren och även för oss som bedömer artiklar (jag deltar ibland). Det försvårar även möjligheten att ändra i befintlig text utan en ny källa, vilket innebär ett allmänt försvårande för vandalism, agendor med mera.
Oavsett vilket ämne det än gäller: Uppfyller artikeln grundläggande kvalitetskrav och därefter möter de ytterligare krav som är ställda för att kunna kvalitetsmärkas kommer den att kvalitetsmärkas. En artikel som inte uppfyller kraven ska rimligtvis inte heller bli antagen till att hamna bland de utvalda artiklarna. Kraven är inte heller specifika utan väldigt allmängiltiga: Alla ämnen kan bli antagna = alla ämnen är välkomna. Jag ser därför inte att din kritik har bäring på denna punkt.
De utmärkta artiklarna visar också upp att vi har ett aktivt kvalitetsarbete. Det stärker trovärdigheten för projektet och även för de artiklar som har märkningen.
Vad vill du se istället? Vill du avskaffa artikelnomineringssystemet och ta bort alla utvalda artiklar? dnm (d | b) 10 mars 2017 kl. 16.50 (CET)

dnm: Tack för dina synpunkter. Jag tror nog ingen har förespråkat att kvalitetskraven skulle sänkas eller att stjärnor skall tappa sin betydelse. Som sagt så tycker jag inte ens att kraven har skärpts med tiden. Tvärtom - att se på vilka artiklar som har satts till och vilka som har tagits bort de senaste fem åren är ingen rolig läsning. En väldigt stor del tillkomna artiklar har en massiv textmängd och stort antal noter, men innehållet är knappeligen verifierbart då källorna är för lätta och endast delvis stöder påståendena i artikeln. Dessutom är de ofta närmare primärkällor (intervjuer, nyhetsartiklar etc) så tolkningen och sammanhanget i artikeln är helt och hållet skribentens egna forskning. Dom här artiklarna kanske är föredömen i och med att dom ser bra ut - men är det inte den verkliga kvaliteten som borde räknas? Många artiklar som avmarkeras är däremot sådana som för det första använder auktoritiva sekundärkällor, och för det andra inte enbart betraktar verifierbarhet som ett formellt krav att han en not efter varje mening utan faktiskt utgår från vad källan säger i själva framställningen av informationen (naturligtvis kombinerat med användning av noter). Den här utvecklingen tycker jag är lite oroväckande. (Självklart antas även väldigt bra artiklar medan väldigt dåliga också upptäcks och avnomineras ibland.)

Och vad gäller längd måste man väl fråga sig vad som är relevant och vad som bara blir utfyllnad. Ta till exempel den nu nominerade Marco Polos resor - artikeln om författaren, samt mongolväldet och Kublai Khan som verket beskriver, måste ju självklart vara omfattande då de är snudd på viktiga basartiklar. Även verket är en viktig historisk källa, men hur omfattande behöver en artikel i ett uppslagsverk om en historik källa egentligen vara? Utskriven i A4 är artikeln totalt 5 sidor, uppfyller det verkligen inte ens kraven för bra, om kvaliteten i övrigt är god? Eller ska "bra" bara vara ett tröstpris för de artiklar som inte får tillräckligt med utmärkt-röster? mvh Cöskyd (diskussion) 10 mars 2017 kl. 16.37 (CET)

Jag har medverkat till att artiklar som saknar källhänvisningar inte längre anses vara utmärkta, utan kan möjligen klassas som bra just på grund av bristande transparens och möjlighet till kontroll. Det kan mycket väl vara så att artikeln använder bra sekundärkällor men utan källhänvisningar så vet man inte vad sekundärkällan faktiskt belägger. Artikeln kan ha byggts ut massvis eller ändrat sina formuleringar under åren sedan källan angavs som underlag för artikeln. Det går helt enkelt inte att kontrollera utan att läsa igenom ett stort antal böcker. Anges källhänvisningar blir det svårare att ändra frakta utan nya källor och fakta som angivits kan också kontrolleras enkelt. Mitt fokus ligger primärt på källor och källhantering när jag bedömer artiklar då jag kan sakna sakkunskap i ämnet, men jag kan däremot bedöma om källorna är rimliga, bra, representativa och finns källhänvisningar kan jag även kontrollera om det som påstås stämmer med källan som angivits.
Jag vet inte om jag har ansett att en artikels längd åt det ena eller andra hållet skulle diskvalificerat artikeln, och jag vet inte om jag har sett någon annan heller anse det. Däremot brukar jag bedöma ifall artikeln är rimligen uttömmande. Det innebär inte att artikeln nått historiens slut. En artikeln kan vara väldigt kort och uttömmande eller väldigt lång och uttömmande. Jag ser inte problemet här. Är artikeln för lång så går den att korta genom att dela upp den, exempelvis om något område avhandlas allt för detaljerat så kan man bryta ut den delen till en fördjupningsartikel och bara ha en sammanfattning kvar på huvudartikelns sida.
Kvalitetsmärkningarna Utmärkt och Bra är inga "priser". Det vi ägnar oss åt är kvalitetsutvärdering och inte en tävling. dnm (d | b) 10 mars 2017 kl. 17.00 (CET)
Dnm, sätt vänligen inte ord i munnen på andra. Ingen här har argumenterat emot användningen av noter (jag antar att det är det du menar med källhänvisningar). Däremot är noter absolut ingen garanti för att en artikel kan anses verifierbar - av de orsaker jag nämnt ovan (låg källkvalitet, primärkällor, egna tolkningar, egna sammanställningar) anser jag att kvaliteten på nyvalda artiklar har försämrats. I dagsläget fungerar kategorin "bra" mest som ett tröstpris, eftersom kategorin inte riktigt står på egna ben. Den definieras mest som "jag vill inte rösta på utmärkt, men vill ge ett tröstpris". Om du inte heller tycker att utvald status ska varaett pris så är vi nog överens. Mvh Cöskyd (diskussion) 10 mars 2017 kl. 19.29 (CET)
@Kyllo: Den granskning som gjordes av artikeln Olof Lagercrantz. som jag jobbat med, lärde mig enormt om dilemmat med att skapa artiklar. Artikeln blev inte utvald då avsnittet om honom som litteraturkritiker var för onyanserat. Jag är oerhört tacksam mot de som la ner tid för att granska artikeln, och är och var ointresserad om den fick en utvaldsstjärna. Samma är jag just nu mycket intresserad hur synsättet på originalforskning ser ut praktiska. I artikeln Gullmarsvägen använder jag detalj- och stadsplaner men bedömer att använda byggnadsritningar med namn på arkitekter som finns lätt tillgängliga på stadsbyggnadskontoret inte kan användas. Också om en artikel kan anses ha för många illustrationer. Och om jag för den till granskning (när den är mer klar) kan jag nog få svaret på dessa frågor (som inte handlar om behov av referenser eller kvalitet i sig). Jag begär inte du skall engagera dig i dessa aktiviteter, men varför skall du förtala/missunna oss som ser stort värde av detta att jobba med dessa frågor på ett strukturerat sätt?Yger (diskussion) 10 mars 2017 kl. 17.20 (CET)

Jag har läst det mesta av svaren och ser inte att min medverkan i diskussionen tillför något längre. Min åsikt är inte personligt riktad och jag är inte ett dugg intresserad av pajkastning, att kritisera andras arbete på något vis eller att dra ned stämningen. Jag vill heller inte behöva upprepa mig. Om jag skulle svara på varje påstående i svaren blir jag tvungen att sitta och skriva dygnet runt för att ha en chans att hinna med. Därför ber jag att ni inte pingar mig mer eller riktar några fler frågor till mig i den här diskussionen. Hoppas att ni förstår.

Anledningen till att jag tycker det är viktigt att få till en förändring baserar sig på att Wikipedia ska vara neutralt, alternativt eftersträva neutralitet i egenskap av encyklopedi. Håller ni inte med om värdet av neutralitet lär vi aldrig förstå varandra.

Jag kommer att bära med mig det här i graven om det så behövs. Jag gett en del exempel på hur det kan bli neutralt. Jag ser gärna att andra arbetar fram bättre lösningar, bara det är neutralt och bidrar till att Wikipedia och artiklar förbättras. Tills vidare kommer jag nog att fortsätta blunda för dessa problem och passa mig för att ta upp det igen. Det finns mycket bra med WP och jag ser möjligheter till förbättring. Men den dagen då det inte längre känns som en neutral encyklopedi kommer jag inte att ha några som helst sympatier kvar.

Istället för att lyssna på mina ovälkomna förslag kan ni besöka en artikel med brister, och istället för att tänka dåliga tankar kan ni ställa er frågan: "Vad behövs för att den här artikeln ska bli bra?". Blir svaret "någon annan som förbättrar den" kan ni fråga er: "Hur ska man få någon annan att vilja göra det?". Kanske får det er att tänka nytt och till slut komma på den ultimata lösningen utan mig. Tack för responsen. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 11 mars 2017 kl. 02.36 (CET)

Inte heller jag tror att detta samtal leder någonstans. Vi har hamnat i en återvändsgränd. Uppenbarligen menar vi helt olika saker med begreppet "neutralitet". Jag är övertygad om att det är vad vi alla strävar efter. Tostarpadius (diskussion) 11 mars 2017 kl. 03.48 (CET)
Utveckla! Vad innebär det för dig då? Tycker du att funktionen gynnar neutralitet? Om man går och röstar och det står "bra", "utmärkt" och "rekommenderad" stämplat på valsedlarna är det också neutralt? Om en förälder behandlar sina barn totalt olika är det då neutralt? /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 11 mars 2017 kl. 04.32 (CET)
Neutraliteten på Wikipedia handlar som jag ser det uteslutande om artikelinnehållet. Det skall presenteras på ett sätt som inte präglas av värderingar, varken de som ses som föråldrade eller de rådande, de som nu har majoriteten bakom sig. Tostarpadius (diskussion) 11 mars 2017 kl. 11.45 (CET)
Om några personer tycker sig kunna tala om för alla vad som är bra källor eller vilka artiklar som alla ska tycka är bra är det väl ett problem. Fördomar kring källor innebär att en stor del av artikelsamlingen aldrig kommer att få några källor. Jag har själv tagit en användare på bar gärning när den plockade bort källor som den av personliga skäl inte tyckte om. Vid närmare konfrontation med användaren visade det sig att den inte litade på några säljföretag eller några sidor med reklam (vilket är merparten av webbplatser). Jag undrade då hur användaren hade tänkt att man skulle kunna källbelägga artikeln, eftersom det inte vimlar av källor om ämnet. Det fick jag inget svar på. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 11 mars 2017 kl. 16.18 (CET)
Tack för att du konkretiserar vad du menar med fördomar. Det är helt riktigt att reklamdrivna sajter skall undvikas som källor. Det handlar inte om fördomar utan om kvalitet. Vi skall ha hög kvalitet på källorna för vår trovärdighets skull. Jag har aldrig sett en reklamdriven sajt ha en tydlig upphovsman eller själv ange sina källor. Det är minimikrav som måste ställas på pålitliga källor. /Ascilto (diskussion) 11 mars 2017 kl. 16.46 (CET)
Jag instämmer i huvudsak med Ascilto. Det finns tillfällen när sidor av det slaget kan användas som källor, men det måste ske med stor restriktivitet. Tostarpadius (diskussion) 11 mars 2017 kl. 17.22 (CET)
Jag instämmer i huvudsak med riktlinjerna. Vanlig källkritik löser eventuella problem. Det är inom branschen det ofta finns produktkunskap, inte bland forskare, författare eller journalister. Värre är att en del tycks tro att vissa källor alltid är bättre än andra. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 11 mars 2017 kl. 20.15 (CET)
Det finns källor som är bättre än andra. Det handlar om kvalitetssäkring. Att Du kallar det fördomar är riktigt illa. Tostarpadius (diskussion) 11 mars 2017 kl. 21.47 (CET)
Nu har jag precis förklarat varför olika källor är bra, nyttiga och nödvändiga. Exempelvis har artiklar inom alla ämnen möjlighet att bli bra (oberoende av vad bedömningssystemet säger), korta artiklar kan vara bra och artiklar med olika källor kan vara bra. Det är det jag menar. Källor är inte bra och dåliga, utan har olika förutsättningar att användas. Det är en stor skillnad. En viss typ av källa kan ha många begränsningar, men det innebär inte att det är en dålig eller en sämre källa. Det kan rent av vara den bästa källan när det handlar om att källbelägga något specifikt. Nästan alla sidor på nätet innehåller reklam i någon form, tidskrifter och tidningar likaså. Det är ändå fullt tillåtet att använda webbkällor, tidningskällor och säljföretag som källor. Många webbsidor finansieras av reklam, många förlag och författare har säljintressen och tjänar pengar på sin litteratur och forskare behöver inte heller vara oberoende. Det intressanta för oss är faktauppgifterna, inte eventuell reklam. Många experter lever på det och tjänar pengar på det, men det gör inte att deras kunskaper kan förkastas. Världens främsta expert kan mycket väl tjäna pengar i branschen eller på sina kunskaper. Såväl forskare som författare, journalister, webbplatser och företag kan vinkla uppgifter och sprida osanningar. Sådant motarbetas med hjälp av källkritik. Man ska aldrig lägga till en källa utan att kontrollera den först. Och bara för att det förekommit osanningar i tidningar innebär det inte att allt som skrivs i tidningar är osanningar. Att kontrollera flera källor är bra när det finns möjlighet. Bara för att det förekommit blufforskare innebär det inte att all forskning är dålig. Oavsett vilken källa det är kan det trots allt ske mänskliga misstag eller framkomma nya uppgifter som försämrar källans värde och i sådana fall ska den givetvis ersättas. Till skillnad mot tryckta verk har vi möjlighet att ersätta och komplettera källor vid behov. Fördomar skapar fördomar, exempelvis när någon menar att bara artiklar inom vissa ämnen kan bli bra, att inte alla typer av godtagbara källor ska få användas eller att det utifrån en enskild punktlista går att avgöra om en artikel är bra. Självklart kan användare ha olika personliga åsikter om vad som är kvalitet, men det ska då förbli personliga åsikter och inte gå ut över arbetet eller andra användares arbete. Precis som att personliga intressen inte ska påverka artikeltexter eller personliga åsikter inte ska avgöra relevans.
Ett sådant bedömningsystem används exempelvis när livsmedel kvalitetskontrolleras. Skillnaden är att man då troligen utgår ifrån vad som säljer bäst och innebär minst förluster (och inte vad ett par personer på packeriet anser). Exempelvis kan päron som uppfyller kvalitetspunkterna säljas i lösvikt till ett högt pris, medan päron som inte gör det packas i tråg och säljs till ett lägre pris eller kanske gå till fruktberedning. Om päron av olika klass blandas och säljs i lösvikt kan det leda till svårigheter att hitta köpare eller att slutkonsumenterna enbart köper klass 1-päron och ratar övriga. Ett kvalitetssystem av det slaget kan alltså fungera bra i en vinstdrivande verksamhet. Jag menar att Wikipedia inte har sådana intressen, utan ska vara neutralt såsom andra uppslagsverk. Inte heller vinstdrivande bolag lär vara intresserade av att klassificera eller rangordna uppslagsord i sina uppslagsverk. Tvärtom vill de antagligen vara sakliga och neutrala för att kunna konkurrera med andra. På den tryckta marknaden, där konkurrensen är högre, skulle jag som konsument omedelbart välja bort den som innehåller favoritord (kvalitetsstämplar), på samma sätt som att jag skulle välja bort en domare som har favoriter eller ett röstningssystem med "bra", "utmärkt" och "rekommenderat" stämplat på valsedlar. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 12 mars 2017 kl. 16.26 (CET)
Skillnaden mellan en tidning som har reklam och en reklamdriven sajt är att den senare presenterar innehåll just i syfte att dra till sig reklam. Det kan jämföras med klickdriven nätjournalistik som vi inte heller accepterar som källor. /Ascilto (diskussion) 12 mars 2017 kl. 16.32 (CET)
Det är en fördom i så fall. Källorna accepteras enligt riktlinjerna och även där står det till viss del förklarat varför. Källorna är viktiga för många artiklar och används redan i hög utsträckning. Bilden du målar upp med att webbplatserna bara går ut på att sälja för väl snarare tankarna till bluffsajter än vanliga webbplatser. Med hjälp av vanlig källkritik kan man ta reda på om det är en användbar källa. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 12 mars 2017 kl. 18.58 (CET)
Källkritiken går ut på att de reklamdrivna sajterna inte brukar ha någon identifierbar avsändare och själva inte anger sina källor. Då är de oanvändbara. Jag håller med Användare:Tostarpadius om att det är allvarligt att du kallar denna elementära källkritik för fördomar. /Ascilto (diskussion) 12 mars 2017 kl. 19.38 (CET)

Det är när några användare själva bestämmer vilka källor som är bra och dåliga som det skapar neutralitetsproblem. För ingen här kan väl anse att alla artiklar har (samma) möjlighet att exempelvis använda källor som ni kallar för "kvalitetskällor". Det i sin tur innebär att alla ämnen och artiklar inte kan uppnå det som ni kallar för "kvalitet". Eftersom det är några som själva hittat på vad som ska räknas som kvalitetskrav i bedömningssystemet blir det viktat och gynnar vissa ämnen och intressen. Det är det ena problemet med bedömningssystemet. Det andra är resultatet av det. Att dessa så kallade "kvalitetsartiklar" med så kallade "kvalitetskällor" får mer uppmärksamhet och högre status. Medan artiklar inom vissa ämnen eller med åtgärdsmallar inte får mer uppmärksamhet och insatser, utan lägre status. I en neutral encyklopedi måste målet vara att alla artiklar ska vara bra utifrån sina respektive förutsättningar och att man inte tar ställning för eller emot (förutom grundläggande riktlinjer). Jag ser gärna att man istället skapar ett fungerande kvalitetssystem som gynnar neutralitet och exempelvis minskar fördomar om olika artiklar, får fler att uppmärksamma bortglömda artiklar och att få fler att intressera sig av att förbättra artiklar med brister. För att det ska vara möjligt att förbättra artiklar inom alla ämnen kan man inte utgå ifrån personliga åsikter (fördomar) om vad artiklarna får och inte får innehålla, då kan det bli rent av omöjligt. Det här kan knappast bli mycket tydligare och om det inte framkommer någon nytt har jag ingenting att tillägga. Jag tjänar ingenting personligt på en förändring, utan det är Wikipedia som encyklopedi i så fall. Och att diskutera på det här viset tar upp många timmar om dagen av min tid. Jag tyckte att det kunde vara värt att lägga ned mycket tid på en viktig fråga, men det finns gränser också. Tack. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 12 mars 2017 kl. 18.58 (CET)

@Kyllo: Du framför flera gånger i diskussionen att alla ämnen inte kan uppnå kvalitet enligt de kriterier som satts upp. Kan du ge exempel på ämnen som missgynnas av detta? Utmärkta och bra artiklar finns om många olika ämnen: historia, geografi, litteratur, film, naturvetenskap, kultur, musik, arkitektur, sport, biologi, juridik och många fler.--Historiker (diskussion) 12 mars 2017 kl. 19.54 (CET)